Hörde just någon säga ”det måste vara relevant”.
Och det kan man ju hålla med om.
Vi har alla sagt samma sak vid många tillfällen.
För mig är det särskilt viktigt att innehållet i ett
textmaterial har hög relevans, men generellt verkar
detta inte gälla i andra sammanhang.
I en diskussion, intervju eller liknande tycks det viktigaste
vara att röstorganet producerar en massa ord. Innehållet
är oväsentligt för att hamna i centrum. Det här gäller
alltså inte bara politiker utan även t.ex. Svempa på födelsedags-
minglet och Ursula på firmafesten.
Det var länge sedan ”tala är silver, tiga är guld” gällde.
Jag skulle vilja slå ett slag för relevansen även i det talade
även om jag förstår betydelsen av att ha en Svempa och
Ursula i vissa sammanhang.

Från tankar om relevansens återkomst