Hennes leende var som en ljummen stråle från duschslangen.
Hur skulle vi andra i badrummet kunna spela rent
när vi såg hennes nymålade tånaglar dansa fram över klinkern.
Så började hon sjunga sin sorgsna, våta visa från badkarskanten,
vi andra nynnade med och ute i köket hördes ljudet från det stekta fläsket.

Hur dagen skulle fortsätta var planerat för länge sedan, men ingen
visste egentligen på vilket sätt. I vardagsrummet låg de nyköpta pocket-
böckerna och väntade på sina läsare, som fortfarande var djupt tagna av
händelsen i badrummet. Men vart hade den sjungande kvinnan tagit
vägen? Lägenheten var en nyinköpt 3:a på nedre botten strax under 1:a
våningen, inte alls nytapetserad men ändå med en charmig diskbänk.
I det här läget fanns det inte mycket annat att göra än att organisera en
skallgång efter kvinnan inne i lägenheten.

Samma kväll hade sången ebbat ut, lägenheten hade tapetserats om, och
kvinnan var fortfarande försvunnen. Det fanns dock fortfarande hopp om
att finna henne då man hitintills endast hade gått igenom två rum.
Allt pekade på att det skulle bli en jobbig dag, dagen därpå, men den vet
vi inget om i dagsläget.

Från tankar om att det försvinner många människor