En social utekatt ville så gärna komma in, utvecklas och skapa nya kontakter, men klockan var redan mycket och den sista bussen hade redan gått.  Det fanns naturligtvis en möjlighet att ta en droska, men de flesta där inne var säkert på väg att krypa till kojs efter en helkväll med chips och Idol.
Så katten vände på svansen och vandrade stilla hem mot sitt föräldrahem i utkanten av Katmandu. När han såg ljusen från staden nedanför kullarna stannade han upp, satte sig ner på kattvis vid dikeskanten och funderade på livet. ”Måste varenda katt alltid sträva efter att komma vidare, utmana nyheter, ställa sig på scen (trots diarré) och våga ta plats trots att de flesta trivs så bra med tryggheten i tillvaron och inte alls har några ytterligare ambitioner som vissa mäktiga katter tror att alla har.”
Katten slog läger, tassade ner till Katmandu dagen därpå och där levde han sedan lycklig i alla sina dar.   

Från tankar om att det är godkänt att stanna kvar och trivas med dagen