Jag vet en person som lagade en pölsa. Den blev
jättegod, ja hans bästa och han tänkte att han måste döpa den till något
speciellt. Efter en härlig sommar i
Greklands övärld (där han åt något liknande) fick pölsan namnet grekpölsa.
Maträtten spred sig ut i omvärlden tills den dag några greker menade på att de
inte ville förknippas med mat som innehöll korn och hackade inälvor och att de
kände sig utpekade/diskriminerade.
Min vän förknippade endast grekpölsan med positiva saker. Han tyckte ju att det
var den godaste maträtt han hade gjort och han hade aldrig tidigare haft en så
skön sommarsemester som den i Grekland. Han sa ”hade jag med flit gjort en
riktigt äcklig maträtt som jag kallat för grekpölsa så kunde jag förstå det
mer”. (Fast man har ju inte hört talas om någon som inte vill göra maten så god
som möjligt). Det slutade i alla fall med att min vän slutade att laga rätten.
Han tyckte att synpunkterna var felaktiga och funderar nu på att bli
vegetarian.
Själv funderar jag på ordet tyskhare. Harar är ju inte de mest intelligenta
djur som finns. De kan springa 500 meter framför bilens strålkastare och kommer
inte ihåg att i den grop som de nu kryper ner i blev brorsan ihjälbiten dagen
före. Det verkar dock inte som att tyskarna reagerar på att förknippas med
detta korkade djur eller att vi själva tar upp det i djupgående etniska diskussioner.
Beror det på att tyskarna har en starkare ekonomi och högre status?
Från tankar om att regelverket inte
alltid är lika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar