Idag fick jag lära mig:
att den som avlider och tillhör Frälsningsarmén sägs ”Blir befordrade till härligheten”.
Jag förstår den kristna tanken med att få en högre tjänst genom att komma högre upp,
till himlen. Samtidigt får jag en obehagskänsla när jag känner igen resonemanget från den unga
IS-soldaten som brutalt offrar andras och sitt eget liv för Islam.
När jag skrev att han offrade sitt eget liv tänkte jag fel och det är lätt att tänka fel, som en liten svensk. Jag tänkte först att hans eget liv var förlorat och bortslösat, men IS-soldaten går naturligtvis med stolthet in i striden för Allahs sak och räknas ju som martyr om han stupar och är då garanterad ett fönsterbord i paradiset.

Det allvarliga för mig som en liten svensk är naturligtvis inte att IS-soldaten hamnar i paradiset
utan istället all den besinningslösa ondska som han hinner med innan han når dit.
Slutligen vill jag säga att jag på inget sett vill jämför Frälsningsarmén med IS. Frälsis gör en fantastiskt fin social insats. Tyvärr associerade jag ”Bli befordrad till härligheten” på detta sett. Är uttrycket lämpligt 2015?

Från tankar om att det finns många sätt att göra karriär på