Jag såg hennes huvud i bussen.
Hon hade alltid sett ut som om huvudet toppades av ett elegant påskris.
Ibland kunde det även finnas lite färg i frisyren,
men ofta var färgen koncentrerad till de tunna läpparna.
Den här dagen skulle jag ta mig fram till riset, då det hoppade av bussen
och jag hade inte en chans att hinna följa efter.
I vardagsrummet knäppte det från veden i den öppna spisen, ute var det svart, endast någon grad varmt och Tv:n visade ett program som handlade om familjer med ofantligt många barn.
Idag skulle en av familjerna åka skridskor och det behövdes 14 par skridskor för att alla skulle kunna åka samtidigt. Håller isen tänkte jag när hela hjorden vältrade sig ut på det hala.
Jag undrar om hon med riset har åkt skridskor någon gång. Jag tror att man behöver hjälm även med så mycket fyllning på huvudet.
 Hon var medveten om sin charm när hon hoppade av bussen och snabbt samlades beundrare runt henne och jag kom att tänka på Valborgsmässoafton, före brasan tändes.
Nu försvann hon bakom bussen och Tv-programmet mattades av när jag gjorde iordning sängen för natten. Näsduken måste ligga under vänster kudde och det kommer säkert bli en skön sömn inför den långa fredagen. God natt!

Från tankar om att nattbussen inte skall ut på hal is