En gång elev – nu i bussätet där bakom:
Jag trodde att jag klarade mig själv,

så ingen tänkte på mig i klassrummet,

inte jag själv och någon vuxen fanns inte tillgänglig

för en som:
lyckades vara medelgod,

alltid fanns på sin stol,
aldrig vågade eller ville bråka,
var snäll och respekterade andra,

hade läxan gjord i en prydlig skolväska,
åt upp sin skollunch utan att ständigt klaga,
satt oftast tyst
och duschade efter gympan.
Undrar vad jag kunnat prestera om skolan hade varit för alla
och hade haft resurser till att se oss alla.

Från tankar om att det finns en skola som skjuter över målet