Det ljusblå havet bortom udden
fick hennes ögon att blekna
och vinden tog tag i de omålade läpparna.
En skärva av en båt syntes därute
som beslutsamt men sakta närmade sig kusten.
En mås mötte upp, men fångade en fisk på vägen.
Båten kom allt närmare och på håll syntes
mannen i båtens finniga kinder bakom seglet.
Hon hade aldrig sett något elegantare och
längs stranden kom prästen sakta emot dem.
Måsen fick sitt och paret fick varandra medan
vågorna fortsatte att rulla in mot strand.
Från tankar om att få ihop det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar