Varför skall man göra det som man redan gjort,
fast mycket kan ju ändå vara ogjort av det man gjort,
många gånger kan det vara roligt att göra om det som man redan gjort (kallas så småningom för tradition).
Jag vet några som när de på sommaren kom till huset på sin semesterö behövde återse de platser som de hade upplevt tidigare (såg det ut som sist, kunde minnet bekräftas). Dessutom ville de komma till nya mål och efter att åren gick så blev dagsprogrammen allt välfylldare, de hann inte måla fönster och blev helt enkelt utbrända. Den enda terapi som skulle hjälpa enligt psykiatrin var att sälja huset och byta ö.

Jag tror det slutade med att de istället köpte ett hus på fastlandet. Hur de mår idag vet jag inte. Kan något som är utbränt återuppstå, ja ex ett utbänt hus kan naturligtvis byggas upp igen, men en skillnad kommer alltid att finnas, ett nytt hus doft, ljuset in i köket, draget från ytterdörren kommer aldrig att bli detsamma. På samma sätt förändras mäniskor efter prövningar, ibland med ökad sårbarhet och ibland med ökad kraft.

Från tankar om att vi måste finnas till för de utsatta