lördag 17 februari 2018

I den vilda skogen där Gylf Karlsson bor finns det mycket dolt under mossan.
Några exempel: Gylfs tår, skogssorkens bostadsrätt, rötterna till våren och de svarta pengarna som skall tvättas i maj.
I stubben hörs musik från en radio (om det finns sådana kvar). Låter som det skulle kunna vara från festivalmelodin och jag ser Jessica glittra förbi i någon typ av popaktig låt. Det räcker inte med att vara snyggast i stan Jessica.
Nedanför kullen tar mossan slut, här startar staden och här härskar inte det traditionella svenska samhället. Här härskar ex. ungdomsbrottsligheten, röken från några brunna bilar drar in över mossan, på väg till stationen passerar vi några sönderslagna busskurer, bussen kan inte köra hem mig för ett gäng ledsna pojkar slänger in stenar i bussen, läser i en tidning hur ett museum skall utökas med några gamla hästdroskor och tänker direkt att de nog kan var roliga att spreja ner eller bränna upp för de som inte vill gå i skolan.
Det bästa är att gå tillbaks till mossan i skogen och hälsa på Gylf. Här inne törs inte ungdomarna vara. Det är läskigt i skogen, men det är inte läskigt att sabotera för polisen och vi andra. Kan vi göra det läskigt att leva vidare för dessa ungdomar?
Visst finns det fina ungdomar, men de växer inte på träden trots att det är skog här.
Finns svaren under barken? (eller mossan)


Från tankar om att överleva eller flytta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar