Jag tittar ner över den djupa ravinen
Mina fötter på stigen av sand och grus
Buskarna bakom stigen står i blom,
kanske bougainvilleans rosalila nyans.
Bakom buskarna solbelysta pinjeträd,   

barren stora och frodiga trots den höga nivån.
På andra sidan ravinen blyertsgrå bergsklippor
som sträcker sig upp, men delvis gömda av moln.
Jag förvandlas till en örn, släpper kontakten med stigen,
svävar ut över klipporna, blir rädd innan jag kommer
på att jag är ju ändå en örn, det är så vackert,
känner mig som en kung över landskapet.
Landar perfekt, rättar till kudden och snyter mig
just innan klockan skall ringa.

Från tankar om att ha friheten inbyggd i sitt DNA