Det finns många sätt att närma sig på, när potatisen kokar över på spisen och vattnet rinner ner på den nylagda parketten. Ett vanligt sätt är att springa det fortaste som går och liksom krocka in i spisen när man halkar i potatisvattnet. Har man dessutom otur så kan man bränna sig på tårna, speciellt om vattnet rinner direkt från kastrullen och ner på foten. Ofta leder krocken till en lätt hjärnskakning, en blödande näsa samt att några framtänder åker ut. Ofta ser man inte så bra ut dagen efter krocken.
Ett annat vanligt sätt är att springa med långa kliv och när det är ca två meter kvar till spisen så slänger man sig framåt. Ofta slutar det med att man inte kommer ända fram till målet och glider i vattnet fram till spisen, som då är i vägen för armar och händer. Det brukar sluta med att några fingrar går av och med otur så kan en axel hoppa ur led. En del har även fått brännskador på hakan.
Ett annat vanligt sätt är att aldrig koka potatis. Det kallas för förebyggande av skada och det finns i Sverige ett nationellt projekt som har som mål att om man inte gör något så skadar man sig sällan. Det är lite typiskt för Sverige. Idag stod det i tidningen att polisen hade skjutit bovar i större utsträckning än tidigare. Hur skall man få polisen att inte skjuta så ofta, var frågan. Det vore kanske bättre om vi såg till att det inte är så lönsamt att vara bov i Sverige.
Jag hörde att det var kallt i bassängen. Nu har jag köpt fodrade badbyxor till nästa säsong och allergin gör att det är svårt att simma obemärkt under vatten med en rinnande näsa. Det syns spår som efter flygplan på himlen.

Från tankar om att kokt potatis är gott och nyttig, men det finns olycksrisker runt omkring