-Kom du ihåg den där gången, sa Henry.
- Vilken gång?
- När jag mådde illa i bussen och skulle sitta fram.
-Vad hände?
-Jo på vägen fram spydde jag rakt ner i en tants handväska, svimmade samtidigt och ramlade över tantens väninna, så hon bröt näsan, busschauffören bromsade in och en Audi körde rakt in i resväskorna i bussens bagageutrymme, väninnans blod från näsan rann ut över gången mellan sätena och damen i svart som ville återuppliva mig (från svimningen) halkade så illa i det röda så hon ramlade ut ur bussen, hon hittades långt senare vid liv i Alingsås, tanten med handväskan skrek efter vatten, borste och rengöringsmedel, mitt i alltihopa så frågade reseledaren om någon ville ha en ostmacka med juice före nästa incident.
- Ja, jag kommer ihåg en del.
En annan gång hade Henrys bror inte klart för sig att i de flesta människor finns det ett gott hjärta. Ofta säger vi att ingen bryr sig, om någon ex. ligger på gatan. De stämmer inte. En gång när ett plan från Oslo flög över Stockholm på väg till Helsingfors såg piloten att personen låg där nere på Kungsgatan. Han beordrade direkt att planet behövde landa för att en person var i nöd. Planet landade, ambulans mötte upp, då  fick de reda på att personen som var i nöd inte var med i själva planet utan låg på en gata i Stockholm. Piloten kastade sig genom dörren in i en taxi för att hjälpa den nödställde på gatan. Senare berättades det att mannen hade ätit för mycket lakrits i helgen och fick magkramp på väg till jobbet. Han hade lagt sig ner och när han tittade upp såg han reflexerna ifrån planet i pilotens pilotglasögon och förstod att hjälpen var på väg. En snäll pensionär hade kört in personen till sjukhuset med sin elcyckel innan planet hade landat och dagen därpå kunde han äta lakrits igen.

Från tankar om att det kan hända mycket både i himlen och i bussen