Redan som barn var hon yngre än sina föräldrar.
Sedan fortsatte det på samma sätt.
När solen gick upp hade hon redan sett den genom persiennerna
och när gröten serverades hade hon redan strött kanel över den.
Det barnet blev snabbt en vuxen person,
alltid flera steg framför tiden.
Hur går det för en sådan människa?
Kan hon bromsa ner och leva ett liv som vi andra runt omkring henne.
Jag försökte fråga henne själv, men vågade inte få fram orden.
Vi förstod nog att hon behövde flytta till en annan region,
men kunde hon inte sagt något innan väskan och hon försvann.

Från tankar om att i varje människa ryms en individ