Den lille masken Bert ringlade sig fram på Storgatan.
Den var på väg hem, men kände inte till ”röd gubbe”.
Så han frågade en skalbagge som han kände sedan förr,
”hur gör man egentligen”. Räknas jag som en som går
eller en som ringlar sig fram med bil. Skalbaggen som
hette Viola svarade välj det som du känner dig mest som,
en bil eller eller en människa som går.
Heter det skalbagge förresten om det är en kvinnlig
skalbagge, borde det inte heta skalbagga.
På något sätt kom ändå Bert över vägen, tror han liftade
i en människas uppvikta byxben tillsammans med Viola.
Bert blev hungrig och han hade ingen mat hemma, så
han såg sig om efter en affär eller ett slängt äpple vid
trottoarkanten. Då fick han syn på ett korvbröd vid
en parkbänk och han blev så glad så att han började
hicka samtidigt som han saknade senap. Korven brydde
han sig inte om och Viola, den lilla söta skalbaggen hjälpte
honom med att skala av lite cigarettaska från brödet.
Viola undrade om inte Bert ville följa med hem på en
björkregnsfika och Bert svarade förtjust ”jag kommer
gärna och jag skall skynda mig, inte maska i onödan”.
Sedan den dagen fikar de alltid tillsammans oavsett
om solen skiner eller om den molnar sig.

Från tankar om att vi är ganska lika varandra på stan