Upprördhetens grymma verklighet

Är det fel på oss, som har varit med lite längre i livet.
Varför blir vi hela tiden upprörda när vi lyssnar på radio, ser på Tv, läser tidningar eller dyker in bland sociala medier.
Det är inte bra för oss, känner att blodtrycket går upp, andningen blir svår och kisset får vi knappt ut i luften.
Dessutom är vi redan lågpresterande med alla gamla slitna organ och celler.
Vad det gäller?
Jo allt från respektlösheten till den organiserade brottsligheten.
Respektlöshet som ex. för unga som lyckas skaffa vaccintid och som när de stoppas på vaccinationsplatsen övergår i hot mot sjukvårdpersonal. Hota sjukvårdspersonalen, som förra veckan räddade livet på deras mor.
När det gäller organiserad brottslighet riktas vår upprördhet lika mycket till våra styrande och lagstiftningen, som mot brottslingarna. Allt bottnar i att vi inte har ställt krav på nyanlända och inte har någon kontrollverksamhet.
Att inte ställa krav är att inte visa vägen till vårt samhälle och därigenom svika de nyanlända.
Naturligtvis är det inte bara nyanlända som gör oss upprörda.
Lagar måste aktualiseras till vår tid och det känns väldigt konstigt när den lokala polisen vet exakt vilka som står bakom brotten och de aldrig döms eller omhändertas. Kontrollverksamheten då, ja ta en titt på våra gränsers svängdörrar exempel.
Finns naturligtvis underlag för en hel bok om vår upprördhet, men varför skall vi förstöra ännu en kväll med det.
Går det att för oss äldre att skärma av oss från allt ont.

Från tankar om att ”går det att stoppa utvecklingen eller hamnar hela båten på botten”