Hon sitter ensam i soffan,
vinden tjuter runt gardinerna, de övriga lamporna är släckta, hon börjar känna
hunger och tänker på det nyköpta köttstycket, ska hon ha saltgurka till maten,
det är svårt att komponera en god meny, när kunskapen är gömd bakom spisen, då
ringer mobilens telefon och hon vägrar svara, hon gör det aldrig då maten
planeras, ute är det svart som mörkret, grannen kommer snart ta ett bad, det
syns alltid på den gula badrocken, som inte används som morgonrock, så tar hon
fram kniven, hon är ledsen, men skär köttstycket till trevliga biffar, hon
ångrar att hon var ledsen, men var är saltgurkan, om hon ska ta med den, smöret
puttrar så i pannan, TV:n är på semester med kusinen, som behöver en lugn
stughelg, bredvid kusinen bor en sur gubbe, han heter Valter och haltar
hyggligt, dricker öl till nästa öl,
harklar sig ideligen, men han är ändå bara människa och vi skall bry oss om de
andra.
Till köttet har hon handplockade höstkantareller, saltgurkan, stompad potatis,
slånbärsgelé och havresås.
Runt bordet sitter ingen annan än hon själv, men hon har ändå sällskap av sitt
inre, som så många gånger förut.
Från tankar om att till varje köttstycke behövs det ingredienser och ett innehåll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar