Det kalla huset gav ingen
värme mellan oss.
Ändå var vi här från den dag då balkarna kom.
Tittade vi ut såg vi en hästdroska med man i hatt.
Efter kom solen och lutade sig mot väggarnas panel.
På bordet i salen stod servisen klar, men inget kaffe.
Vad skulle vi ha för kakor till kaffet som inte fanns.
Då föll fönsterrutan in i sovrummet och
hästhuvudet tittade in.
Vad äter en häst till kaffet innan den vandrar hem.
Det bästa är väl att fråga hästkraken innan solen går ner.
Har alla varit på toaletten idag.
Vi måste tänka på balansen före dansen.
Har någon hört vilken musik som skall spelas?
Nej, jag har inte hört någon musik.
Vi får inte glömma att borsta händerna och peta tänderna.
Sen kan vi dra upp täcket mot hakan och andas in och ut.
Från tankar om att ett kallt hus aldrig känns som ett hem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar