Samarbeta med sig själv:

På den tomma flygplatsen dansar ett gäng svartklädda killar utan resväskor, men de ser ändå ut som de skall längre bort än till Södertälje centrum. En av männen verkar hungrig och låter käkarna smacka som en orolig pudel. Så kommer äntligen bussen in mot staden och alla väljer att åka med utan biljett till nypremiären på operan ”De bortkomna vuxna”, som handlar om hur vädret skall bli till helgen. Resan går bra genom kurvorna och de raka sträckorna ligger nakna bland skogar och sjöar. En ensam älg slår ser ner vid åkerkanten och drömmer sig bort till första mötet med sin ko, Koriandria. De gifte sig i den ljusa allén strax före kriget och flyttade in i den södra tallbackens mellersta del.

När bussen sakta lämnar vägen och siktar upp mot de ulliga molnen jublar svalorna kring fönstren och de ler inställsamt.
I soffan sitter ett äldre par, utanför huset ser man soldaterna putsa på sina kängor och i rummet bredvid undervisar fröken Alice sin elev. Den nya regeringen är nu klar för att styra oss andra. Hur skall de gå, klarar de att sitta i samma rum, hur skall de få de 20%-en att känna sig hemma, men att de ändå förstår att de inte borde vara med i gänget.
Så sjunger alla röstande tillsammans och på kvällen dansar de och äter grillad korv tillsammans. Ändå blev det ett problem när ketchupen tog slut redan före kaffet.
Imorgon skall de handla både rött och blått. De i mitten fixar mellanmål.

Från tankar om att jobba ihop utan gemensam historik.