I baksätet på den gula Volvon gifte sig Tyras mamma.
Tyra hade en pappa som satt vid ratten och funderade på vad han skulle äta till lunch.
Mamman och pappan hade tidigare varit på semestrar tillsammans och även varit gifta.
Tyra var nu nästan tonåring och gillade att baka bullar med sin mormor på helgerna.
Hennes kompis spelade hellre dataspel och hade aldrig öppnat en bok av egen vilja.
Tyra hade varit lite orolig för att inte få några kompisar på rasterna i den nya klassen.
Hennes lärare hade tidigt uppmärksammat Tyras osäkerhet och oro. Hon samlade ihop en grupp flickor från klassen och motiverade dem till att ta med Tyra in i deras lekar och samtal.
Snart var Tyra en av de andra både på rasterna och i klassrummet.
Prästen i baksätet undrade varför inte brudgummen hade säkerhetsbältet på sig då ringarna skulle växlas. Brudgummen som inte hade åkt Volvo tidigare skyllde på sin allergi, men sa ändå ja under vigseln till både bälte och brud. Tyras pappa hade nu bestämt att stanna vid
E4-baren istället för att laga egen korv. När han var mätt var Tyras mamma gift igen, prästen stod i korvkön, Tyra hade fått en jordgubbsglass, den gifta brudgumman fingrade på sin nya ring och bilen rullade sakta fram längs trottoarkanten i en slags uppgivenhet över människan.

Från tankar om att barn och vuxna klarar sig alltid med rätt stöd och egen vilja