lördag 20 juli 2013


Jag har en arbetskompis som anses allmänt duktig
då hon under två av veckans luncher går på gympaträning.
Luncherna blir lätt lite för långa, men hon får alltid
uppmuntran för sitt tränande.
Personligen ser jag till att varva ner under luncherna och äta
ordentligt så jag kan jobba dugligt under eftermiddagarna.
Varje dag undviker jag bussen och promenerar raskt
till och från tågen, men ingen har upptäckt att även jag
egentligen är ganska duktig.
Vad krävs för att bli erkänd och sedd som duktig?

Från tankar om att allt inte räknas

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar