Det är först när löparen ligger först som han vet att springer ingen förbi så är han en vinnare.
Å andra sidan så kan den som går i mål strax bakom segraren känna sig som en vinnare, inte minst om han var på toa när starten gick, inte knöt skosnörena, vaknade med håll, fick diarré i andra kurvan eller helt enkelt hade vetskap om att segraren inte gick att komma förbi med tanke på hans breda leende.

Från tankar om att det alltid är bäst att vinna vid tävlingar i löpning, men……