Tröttheten driver in i min kropp
utan att stöta på några hinder.
Jag känner hur jag lämnar mig
själv.
Mina ögonlock släpper ner sin
gardin
och täcket kryper sakta inpå mig.
Sängen lämnar sina ben och sveper
ut genom balkongdörren just som
jag startar akt två i min stilla
dröm.
Från tankar om att vakna på rätt sida om kudden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar