Morgonbad i Östersjön

I de andra rummen sover de övriga. Tidig morgon och inga strumpor behövs. Hämtar cykeln och spänner fast påsen med badbyxor, deodorant och kroppstvål. Ut längs grusvägen och ner på asfaltsvägen mot havet. Inga andra vakna. Framme och sätter mig vid strandkanten. Hälarna glider ner mot sandbotten. Låter de skrapa mot botten och utslitna hudflagor flyter upp mot ytan medan småfiskar försöker fånga dem. En våg sköljer över tårna och jag känner att det är dags att gå ut på bryggan mot ett dopp. Stegen hänger där. Mina kläder åker av medan jag snabbt tittar upp mot stranden för att se så at jag är ensam. Vattnet känns blött, lite halvkallt, men jag glider ner under ytan och hänger kvar där nere under någon minut. Tar sedan ett par simtag mot Estland, sedan upp på stegen, kroppstvålen från översta steget smetas in och så därefter ett sista dopp. Stannar till lite på bänken vid badtrappan. Andas djupt, hör strandfåglarna kivas, drar på mig rena kalsonger, en ny t-shirt och lufsar upp till cykeln som väntar vid sjöboden. Har de andra vaknat i huset och kanske satt på morgonkaffet? Jag hoppas.

Från tankar om att ett ensamt morgonbad gör oss beredda inför dagen.