måndag 18 november 2013

Sviskonen mognade aldrig den sommaren då katten försvann in genom
grannens brevinkast. Hur det var möjligt kunde inte ens portvakten förstå,
alltså hur katten kom in. Därinne bodde den gamla damen som ingen hade
sett, men alla kände till.
Katten hade hamnat hos en god människa, hon fick omtanke och mat och
så småningom blev hon så rund att hon inte kunde ta sig ut genom brev-
inkastet.
Månaderna gick och det blev mars. Nu kände plötsligt katten att visserligen
hade hon det bra, men det var ändå en drift om högre nöjen som blev allt
kännbarare. Hon var helt enkelt ute efter lite kattsex.
Här gällde det att komma på ett sätt att ta sig ut och hon letade efter idéer att
spinna vidare på. Hon vankade omkring på balkongen och tittade ner på gatan
långt där nere. Plötsligt fick katten syn på skuggan av en stor rovfågels
siluett på husfasaden mitt emot. Klorna smällde till i nackskinnet. De lyfte
tillsammans och fågeln flög iväg över hustaken.
Katten vred upp nosen mot örnen och mötte ett leende i fågelns blick. De
hade träffats förut och var vänner sedan tidigare gemensamma resor.
Annars är ju både katter och örnar mer kända för att resa ensamma, vara
ensamresande.  Örnen undrade vart katten ville resa denna gång. Svaret kom
blixtsnabbt, ”till kattkillarna vid Katmandus katakomber”.   
  
Från tankar om att ta sig ut från sin bekvämlighet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar