Varför engagerar skolan oss känslomässigt
men rör sällan vårt intellekt.
Ja, ingen vill väl känna vid att intellektet missbrukas,
missas att brukas när värmen konkurrerar med höstterminen.
Jag såg ett skolbarn röka abborre i/på rökrutan och
rektorn stod vid fönstret och kallade på vikarier.
Någon annan obehörig hade försökt sätta eld på
bocken i gymnastiksalen, men den var murken av
ålder och svett och fattade inte eld. Hur skall barnen fatta
betydelsen av en skoldag, när de är en del av ett
experiment där förutsättningarna ständigt förändras
och vissa t.o.m. tycker att barnen skall betygsätta kunskapsbärarna.
skall mitt 8 åriga barnbarn även betygsätta tunnelbaneföraren
(på väg till simskolan), sjuksköterskan (vid vaccinationen),
expediten (i samband med presentinköpet), tomten (vid
julgranen), kanske sig själv och allt detta istället för att
bara vara barn. Och det är ju inte så bara.
Se nu hur solen sänker sig över lärarrummet och barnen
packar sina skolväskor och diskuterar vilka kläder som
passar till en fredag, som den imorgon.

Från tankar om att skolan tar plats, men på fel sätt