Där uppe på kullen ligger Folkets Park. En bevarad park med ett utseende som Folkets Park alltid har gjort. Det är nationaldag. Mycket folk med både den lokala blåsorkestern och kända nationella artister.
Doften av korv, kaffe och hamburgare hänger mellan tallarna. Solen skiner och chokladhjulet snurrar glatt för alla.
Nere i byn sitter Maria på en bänk, hon har lagt upp ett ben på sin rullator, mobilen är fasttejpad på kinden, hon är online med rullatorn som kompis vid sin sida.
En svart taxi rullar fram mot Maria, ett huvud i bilen undrar om hon vill åka hem till halva priset. Maria som tidigare har blivit lurad av en svart taxi blir vansinnig, och slänger in rullatorn genom fönstret och där ligger den i baksätet. Föraren rusar ut och undrar vad det är frågan om. Ta det lugnt, jag har ringt efter polis så gör inget dumt ropar hon. Samtidigt som polisen kommer får taxichauffören tandvärk och lägger sig på trottoaren i smärtor. Då  kommer en brandbil som har varit vid Folkets park, den stannar och sprutar kallt vatten mot förarens tänder för att lindra smärtan. Den sjuka tanden far ut, chauffören något blöt tackar glatt, Maria har redan lämnat sin plats utan rullatorn, polisen undrar varför inte föraren använder bagagerummet för sin rullator och misstänker att det finns smuggelgods där bak.
Nere vid järnvägen springger några ungdomar vid spåren, polisen tar en kopp kaffe, brandbilen får en utryckning, det är tydligen någon på Storgatan som har tandvärk, Folkets park stänger sitt firande, Maria beställer en ny rullator och lugnet lägger sig över och under byn. De svenska vackra flaggorna rullas ihop.

Från tankar om att nationaldagen stärker oss och är en dag för gemenskap bland oss i landet