Vid busshållplatsen står tre kända författare. När kommer bussen? Någon berättar att den passerat slussen. Där kommer ju den. Författare 1 går in i bussens framdörr, författare 2 hoppar in genom bussens bakruta, författare 3 klättrar upp på busstaket.

Läraren frågar ”hur många författare finns det i bussen”. Några händer i luften, som svarar två, några säger tre, en säger en. Läraren undrar om svaret skulle varar detsamma om det är tre fotbollsspelare. Hen undrar också om det går att besvara frågan. Efter diskussion kom de flesta fram till att en fotbollsspelare inte åker buss och att det inte går att besvara frågan eftersom det redan kan sitta författare i bussen när de andra kommer in.
En av eleverna blir ursinnig, en dispyt uppkommer med läraren, eleven spottar mot läraren, läraren fångar upp spottet i luften och torkar av det på eleven. Detta har hänt i Sverige och BEO anser att barnet har blivit kränkt och bör få 15 00:- i ersättning.
Vi är nu ganska många som tror att barnet kommer att spotta på två lärare nästa skoldag. Det skulle kunna inbringa 30 000:-.
Vill vi ha det så här i Sverige?
Är inte lärarens reaktion exemplarisk?

Från tankar om att konsekvensen av handlingar är en viktig del av uppfostran