Regnet faller genom solstrålarna
En glass smälter i skogsbacken
Per sätter skon i glassen och det skvätter upp på strumporna
Varför skall han alltid göra på detta viset,
när han ser en glass i skogsbackarna.
Samtidigt är det ju bättre att han håller sig bland backarna i skogen
än att han sitter på torget med en back öl.
Pers enbente svåger Nils är fågelskådare och ibland stöter de på varandra i skogen.
De tycker egentligen inte om varandra sedan bröllopet med de felaktiga tårtorna.
Båda två ville vara tårtansvarig och välja tårta, men när de hade bråkat färdigt hade bruden redan bestämt att brudgummens far skulle baka sina fikontårtor. På så sätt fick brudgummens far den prestigefyllda uppgiften och Per samt Nils surade i kyrkbänkarna. Dessutom sjöng de medvetet falskt (men det hade de båda lätt för).
Regnet i skogen upphörde och glassresterna följde med den lilla bäcken mot sjön.
I sjön badade ett par som tyckte om att bada och varandra.  Det såg ut som de inte hade några badkläder på sig, men bryggan var i vägen och Pers strumpor var helblöta, så han kunde inte vänta på att se när de kom upp. En förkylning vill ingen ha.
Per tog bussen hem från skogen, det blev blött på sätet och Per blev rädd för att någon kunde tro att han hade kissat på sig. Ingen sa något i alla fall och nu var Per hungrig. Han ville ha bruna bönor och
ärtsoppa. Det höll igång hans mage. Uppför trappan till lägenheten ringde mobilen. Han svarade den här gången och det var Nils som hade sett en ovanlig fågel. Han undrade om Per hade varit i samma skog och kanske också hade sett fågeln. Det vet ju att han inte hade, för i så fall hade det ju stått här uppe i texten. På något sett blev de ändå vänner efter samtalet och nu för tiden går de gärna på bio tillsammans och ser på naturfilmer från krigstiden. Så det blev ett lyckligt slut.

Från tankar om att  utan en fågel, ingen skog