Dimmorna fuktar hans hår
Benan helt stabil från norr till söder
Läpparna får en glans av våt mossa,
vem vill närma sig dess mjukhet
Skjortan rutig i skogens färg,
runt halskragen kryper en fästing oskyldigt
Byxorna är ostadigt klippta under knä.
Strumporna saknas nu när värmen stiger
Varför han är ensam kan ingen förstå,
när bonde söker fru, trots alla kor
Dimman är inte längre kvar i träden
Pyjamasen vädras ur i vindens riktning
Han vill plötsligt simma ut ur badlakanet
vågorna får inte stoppa hans benspark
På stranden sitter en ängel från andra sidan
hon vill visa vägen över vågen
Vassen växer sig starka och vassa upp mot land
den river båtens starka skrov så färgen släpper
Så är de på väg, planet stiger upp mot molnen
och på andra sidan hörs vagnarna gnissla i gruset
Måste vi landa innan drömmen är sann
och kanelbullarna är klara för nästa utflykt
Skrivaren rosslar och dokumenten letar sig fram
Själva är vi inte tillräckligt funna, som de frukter vi är

Från tankar om att i livets dimma får ögat en tår i vinkeln