Tonläget

Så sänker sig sångarna ner bakom scenen.
Deras ögon vattnas likt höstregnets vilja.
Tonerna följer med ner i rännstenen,
så rör sig rullgardinen och molnbanken döljs.
Det skaver i magens mitt,
men de får inte ge upp trots motvindens kraft.
Då vänder de åter mot scenen,
där noterna finns på dess golv.
Dirigenten sopar ihop dem stämvis men handen.
Alla återvänder till sina platser med öppen mun.
Publiken strömmar in med avstånd till varje virus
och visorna tar över menyn.

Från tankar om att vända åter till regin