Jag sitter vid datorn. Solen har gått i moln, men det spelar inte så stor roll
när jag har datorn inomhus och jag har inte solceller för att driva den.
Tidigare när jag gick förbi Igelsta bostadsområde, så kändes det bra i kroppen,
den svarade på min relativt goda fart, men så hände det som inte någon vill
utsätta sig för. I kanten mot Östersjön finns en grusgång med normalt fint läge
med utsikt över vatten, eftermiddagssol och fartyg på väg åt båda håll. När jag
skulle bestiga grusgången knäppte det till i näsan och en bedrövlig lukt anföll
mig. Grusgången var täckt i ett övre lager av bajset från kanadagäss. Mitt i avföringen
låg ett femtontal nykomna ungar och försökte se söta ut, men jag vägrade att
inse det. Som tur är så har jag alltid med mig en röd klädnypa att fästa i ex
näsan eller i ett krånglande blixtlås. Så, klädnypa på och snabbt ändra kurs mot
område utan lukt och utan risk att halka omkull i sörjan.
Något senare i säkrare trakter kom några ungdomar med manligt kön emot mig. De
såg farliga ut och hotade mig plötsligt med att slå ner mig om jag inte gav dem
min mobil och bankkort. Några bankkort hade jag inte med mig och min mobil var av
en alltför simpel modell. Vad kan jag ge dom då, tänkte jag och kom på att jag
hade en kanelbulle i fickan. Jag visade den och de sa att de inte ville ha en
gammal semla. De visste tydligen inte skillnaden mellan en kanelbulle och semla.
Dessutom tyckte de att den luktade äckligt, men jag kom på att det var från kanadagässbajset
under mina skosulor. Pojkarna sa ett det inte är lätt att var ung idag. Folk
har inga kontanter på sig, eller glömt koden och så har vi äldre prylar med oss som
är lika gamla som de själva. En av pojkarna berättade att det är svårt för dom
att råna personer när vi har så olika kulturella värderingar. Slutligen undrade
de om jag ville bli nerslagen, så att det ändå hände något. Då sa jag att jag
redan var nedslagen då jag aldrig lyckades vinna på Lotto trots spel i 35 år.
Dagen rullar på och i Eurosport visas tennis från Paris. Vilket spel med styrka,
smidighet, precision, känsla och fart. Samtidigt med underhållningen masserar
jag lätt min gamla onda tennisarmbåge och äter upp min sista höna av marsipan
från födelsedagen. Men varför håller de på med dessa femsetare på vissa matcher.
Blir det bättre att en match tar 4 och en halv timma i stället för 3? Man
behöver ju inte hinna med både en lunch och middag under samma match.
Nu är tid för avslut. Åskan är på väg, sängarna renbäddade och hostan far
runt i rummet. Endast grannen är vaken, paradisbusken blommar och magen längtar
efter matintag.
Från tankar om att det händer mycket, men inte så mycket viktigt.
