Jag är nästan klar, ropar hon. Klar med va då? Ett mobilspel tydligen, gäller något med ord.
Under tiden blir hon äldre, men spelet skall slutföras och vi andra är kaffesugna, får vi en konjak till. Nej, men Svea kommer in med en prinsesstårta i ett plan. Vi suckar tungt och hela magsäcken och hjärnan förbereds för kalaset.
Snart är det natt, nu är det kväll, nu vill ett barnbarn sy på maskin, är det lämpligt, ja det är ju ett kreativt sätt att fördriva tiden mot ålderdomen och mobilen finns ju i bakgrunden. Vi andra har redan pyjamasarna på oss, de flesta randiga och resten rutiga, de prickiga hoppar vi över. Nu är det svart som ett hav om natten och boken väntar på nattduksbordet, vill inte läsa allt, brukar inte fuska, den är inte tillräckligt bra, får skumma mot sista sidan, blir författaren arg när vi missbrukar dens verk. Jag duckar under kudden och sätter på radion.

Från tankar om att varje kväll blir till natt

De hade nu haft växlande molnighet sedan födseln och var trötta på att alltid behöva ha kläder för både sol och moln. De ringde till meteorologen i Norrköping och bad om råd och hjälp, men hen kunde inte hjälpa dem, förutom att måla panelen till sommarstugan. De fick ändå höra hur vissa försöker att som ex. i Etiopien skapa regn där det inte har regnat på fem år.
Mannen i rummet ställde sig upp, men svimmade direkt så kepsen sprack itu när han föll i golvet. Nu var han på benen igen, hans blick var stirrig, de ville kalla på doktorn, mannen vägrade, hans dotter var kär, älskade livet och bakade de bästa kanelbullarna.
Nu måste han ta fram nässprayen för att vidga upp håligheterna i huvudet och få rätt klang i kyrkokören. Den här gången överdoserade han och kraften av sprayen fick honom att lyfta från köksgolvet och sväva ut ur huset. Han flög allt högre och den lilla byn försvann där nere. Han skrek ”jag kände aldrig min far”, ingen vet varför men han försvann mot nordost.

Från tankar om att växla moln är billigare än att växla till euro

Svante Hästsko skulle gifta sig inom en vecka, allt var välplanerat, nu undrade han bara hur han skulle få tag i någon att gifta sig med. Han tog trappan upp till kyrkan för att fråga om prästen hade några överblivna brudar som skulle kunna rädda bröllopet. Prästen som var en erfaren människa satte sig i en bänkrad och funderade. Plötsligt lystes han ansikte upp och han sa ”min far dog ju för ett par år sedan, skulle du inte vilja gifta dig med min mor”.
Svante blev först glad, men prästen var ju äldre än han själv och då borde prästens mor vara ännu äldre och han hade ingen rullator att låna ut. Svante tackade för prästens förslag och tänkte ”det vill jag inte”, men sa att han skulle tänka över det och frågade om prästens mor hade egna tänder. Nej det har hon inte svarade prästen, men hon har en vacker övergom. Svante nickade stelt och gick ner till sin åsna med oro i sinnet.
Natten före den dag då han skulle gifta sig knackade det på sovrumsfönstret, Svante steg upp och utanför huset stod Lisa Hjälp, som han inte sett sedan konfirmationen med sitt rödlockiga hår. Svante öppnade och Lisa berättade att hon hade hört om hans önskan om giftermål och sa att hon tyckte egentligen att han var rätt ful, men att han körde traktor bra
och ansågs vara en av de snällaste i byn. Svante svarade att även han tyckte hon var bland de fulaste i byn, men hade fina höfter och gjorde goda köttbullar enligt sin mor.
Dagen därpå gifte de sig i kyrkan, folk hyllade det nya paret och på kvällen tog de flyget till Mallorca. Den resan blev starten på deras livs gemensamma resa och är de inte ogifta med varandra så är de gifta än i dag.

Från tankar om att det yttre spelar ingen roll för ett lyckat bröllop

Vad får en människa att endast tänka på sin egen vinning, när hen uttalar sig om något.
Ingen har sagt att det här handlar om Mr. Trump, men många har viskat till oss om just det.
Orkar inte skriva om eländet, det ger oss dålig eller förgiftad smak i mun.
Då är det skönare med ett bad på östra Gotland, 26 grader, inga alger, ingen Trump som bygger mur utan bygglov mot djupt vatten.
Idag surfade vi på en tam manet med hjälp av drönare från centrala Visby. Vi kom upp i
4 km/tim på raksträckorna och håret blåste av våra ben. Skall det här bli vår nya folksport?
Troligen inte, det är ont om frivilliga maneter och båtpriserna till Visby är för höga.

Från tankar om att i varje Trump finns det mycket som går på tomgång

Han hade så ont i halsen efter att ha svalt en hel apelsin med skal.
Hans mor ropade från vedboden ”det där gör du inte om”,
du får inte slösa med frukten, apelsiner äter man i klyftor,
ca. tre till fyra per fruktstund.
I huset intill höll en manlig syjunta på att växa fram ur vingänget.
Allt tycks hända samma kväll eller var det förmiddag.
Vi får googla på det, ropade Bert som egentligen inte fanns i
närheten. Konstigt!
När det äntligen slutade regna gick de ut och Bert visade några
glada lekar som hans bästa kompis hade lekt. En gick ut på att
den som svalde en hel småfranska utomhus fick bli herren på
täppan. Det är ett sett att säga att den får bestämma.
Wolfgang från sovrummet ropade att alla måste sova nu.

Från tankar om att den som gapar efter mycket mister hela köttstycket

Så kom värmen nerför kullarna och slickade våra bara ben.
Vår granne De Pino , förstod redan i den sena efternatten att värmen skulle bestämma under den väntande dagen. I källaren valde han bland sina badbyxor, i förrådet bredvid stod Da Nasto och gjorde likadant. När De Pino cyklade ner mot den lilla badsjön fick han först hicka och därefter punktering, men Da Nasto som var en händig man lagade punkteringen åt honom och bjöd på en halstablett köpt på ICA Konsum. När punkteringen var lagad åkte de hem igen och därefter började de om för början. Fru Franssons lilla tax sprang över vägen, den var svart så båda sa tviiiii, så att inte en ny punktering skulle dyka upp. När det äntligen kom ner till sjön, så fick de först skjuta iväg alger från ytan innan de tog på sig sina valda badbyxor. De Pino älskade att hoppa från hopptornet så han doppade sig på så sätt. Da Nasto däremot älskade att doppa sig genom att följa botten med fötterna tills det blev så djupt så att han fick börja simma tillbaks. Ingen hade cyklopögon, men båda var närsynta. Ett par vackra flickor simmade längs bryggan och de två männen gick vid sidan om dem på själva bryggan och hejade på dem. När de hade bytt om till torra kläder gick de alla fyra till kiosken. Där köpte de glass med maränger och hyrde en roddbåt. Ingen hade tidigare rott just en roddbåt, men de var ändå sammanbitna. När hyrtiden var slut beställde de biobiljetter till lördag och alla såg fram mot filmen ”Bada lätt, med rätt etikett”.

Från tankar om att, om det är riktigt varmt så är det bra att ha badkläder till hands

Regndis gör hyn så mjuk och vacker, Per måste ut, han vänder ansiktet upp mot regnet, skägget blir snabbt genomsurt, vatten rinner ner längs halsen, han skall ut ikväll, på lokal alltså, efter två timmar står inte Per ut, han tar sig hem, i hallspegeln undersöker han sitt ansikte, kan han bli snyggast i kväll, han ser besviket på sig själv, ser ingen förändring, kanske måste de gå en tid efter blötläggningen, ser först på Rapport i TV, går därefter åter till närmsta spegel och kanske ser han ändå lite mjukare och vackrare ut.
Vi får hoppas att han verkligen tycker att han ser snyggare ut. Gör han det så kommer hans självförtroende att öka, ryggen bli rakare och ansiktet vackrare.
Gör regndiset även landskapet mjukare och vackrare? Ja, kanske. Konturerna på ex. enbuskarna blir inte så markanta utan mer uppmjukade, färgerna blir inte så kraftfulla,
men just det gör skiftningarna så lätta och vackra. Regndiset passar till en stund av eftertanke och reflektion, inte till att bli brunast på avdelningen.

Från tankar om att dis är på sätt och vis själens paradis

Jag är så stolt över något, som jag tror ingen skall få reda på, sa Tore.
-Men varför berättar du att du är det, vill du att vi andra skall bli nyfikna.
Nej, men jag kan inte hålla allt inom mig när det bubblar i kroppen.
-Då går jag ut en stund, kanske på toa eller något annat som är mer begripligt.
Tore gick till frysen för att hämta en vaniljglass med hallonpaj för att trösta sig.
Varför skulle den andre vara så elak mot honom, tänkte han och hoppade
över tröskeln till köket. Normalt om någon hoppar mycket så är den ofta på
bra humör, men för Tore hade det blivit en vana eller ovana att hoppa när
han blev ledsen.
Tores fru sydde just en ny jeanskjol, kaffet var snart klart, ingen använde
mjölk i koppen, korna var fortfarande ute och säden var nerslagen.
På TV fanns det ingen bild, men det gjorde inget just idag.

Från tankar om att en stolthet skall bäras med värdighet

En engelsk röst hörs därborta. Kanske från en TV eller från samlingsrummet. Nej, inte från samlingsrummet, en engelsman vill sitta ensam i ett brexitrum. Kvällarna blir mörkare och vintern kommer närmare, skall vi cykla till havet imorgon före frukosten, vad vi skall göra där, antingen ta ett dopp eller ett kort på någon våg.
Kommer ni ihåg den där gången när simläraren skulle visa hur man dyker. Han fastnade med huvudet i sandbotten, vi elever tog tag i benen och drog allt vad vi kunde, tur nog var vi många så vi fick upp honom innan han dog. Han la sig på bryggan och ville inte fortsätta lektionen, våra föräldrar hade betalt till simskolan, men vi barn undrade om vi kunde få vår bulle med mjölk trots att simläraren inte hade dött. Frågan är fel ställd sa Elsas mamma, som alltid var med på lektionerna, vi andra cyklade till sjön. Elsas mamma ville alltid sitta nära simläraren, när det var dags för mjölk och bulle. Vi barn skojade att Elsas mamma ville helst ha både bullen och simläraren, så skrattade vi och fick hicka. I bland blev hickan så stark så att vi knappt kunde hålla i styret och mamma blev arg när vi inte bytte om innan vi åkte hem. Mamma tyckte inte om när sadeln blev blöt.
Dagen därpå konfirmerade sig våra storasystrar och fick en psalmbok.

Från tankar om att alltid ha med sig ett måttband på en brygga, någon kanske vill hoppa

När den gamle mannen hade kommit fram med sin cykel till brevlådan för att hämta morgontidningen hände det som inte får hända. Han lutade över sin tyngdpunkt till höger för att foten skulle nå marken, men på något sätt hade skon fastnat i cykelkedjan och han stöp med hela höger sida ner i gruset. Någon hjälm hade han aldrig haft och när huvudet dunsade i vägen började det blöda inne i hjärnan. På natten opererades han på neurokirurgen, han skulle missa sin födelsedag, för det är väl att missa något när man ligger i koma med andningshjälp. Operationen gick bra, men från den dagen kunde bara den gamle mannen cykla i cirklar och det kommer ingen långt på. Däremot kunde han plötsligt simma ryggsim på rekordtider. En av de kvinnliga sjuksköterskorna blev så förtjust i hans ryggsim, så hon ville gifta sig innan han blev utskriven. De gifte sig i röntgenavdelningens väntrum med hjälp av medicinjouren. När den gamle mannen tog taxin hem satt hans nya fru hos sin fotvårdare och fick massage under tånaglarna. Hemma på bordet låg en pytt i panna och väntade på mannen med en skål rödbetor. Redan samma kväll ville mannen gå på mogen dans, kan man gå på dans, på dans skall man ju dansa tänkte hans fru, inte gå.
Den gamle mannen fick nu sälja sin korvkiosk inklusive senap och ketchup. Hans gamla kunder var ledsna och lite hungriga, men fick ändå kaffe med bulle innan de gick hem.
Några år senare bestämde sig sjuksköterskan att byta avdelning och byta man.

Från tankar om att det finns hopp även för en sjuksköterska att få en äldre man

I de stora ögonblicken finns det sällan något annat att tänka på.
Annars inget stort ögonblick tänkte Putte och hoppade upp ur gungstolen.
Putte hade redan som barn gillat att gunga. Kompisarna och han ropade alltid till sina
föräldrar, ”jag går till gungparken”.
Nu är ölburkarna Puttes bästa vänner och de gungar tillsammans i gungstolen hela dagen.
Sedan kommer hemtjänsten och skrämmer honom i säng innan de sju minuterna är över och de låser ytterdörren. De hann inte se att Putte behövde nya vänner, det går inte att leva med ölburkar och leva på öl.
Nästa dag vaknade Puttes granne, Lida före Putte. Hon gick ut på balkongen och skakade lakanet, en hundägare ringde 112, hon trodde Lida var i nöd, men hon hade redan skött magen. Alla visste att Putte blev misstänkt, men alla visste att han inte kunde göra någon illa.

Från tankar om att både en människa och en båt kan gunga fram

Fru Iskander var gift, som de flesta andra fruar i kommunen.
Hon var dessutom giftig i de flesta kommentarer till anhöriga.
Hennes man, herr Iskander hette Uffe Dum i förnamn och var förkyld.
Han var en elegant man från Västerbotten och bar ofta jeans på helgerna.

I morse när Fru Iskander vaknade fanns det två män i sovrummet.
Hon undrade då vilken som var Uffe Dum, hennes man. Den andre
mannen räckte då upp armen och sa det är han och pekade på sig själv.
Frun blev först förvirrad innan hon skrek ”nej det är han” och pekade
på herr Iskander. Herr Iskander föreslog då att de tre skulle åka till en
badsjö och äta frukost och hoppa från hopptornet. De andra skrek då
”Ja”. Den andre mannen visade sig vara en god ryggsimmare och resten
av dagen blev också bra. Det framgick senare att den andre mannen
inte hade betalt skatt.

Från tankar om att ibland känner man inte ens igen sitt underbett

Satt där på en stock från ett gammalt och nu fallet träd.
Vid sidan hade jag viken där Östersjöns vågor kom i hamn.
Framför mig en stor sjöbod med gråvita breda brädor ifrån längesen.
Min kaffekorg hade blivit stulen på sitt innehåll. Endast en bit
av en prinsesstårta fanns kvar på botten.
Jag tog på mig mina badbyxor från -97 och la mig på solfilten, solvallan hade jag glömt hemma, men jag hade redan fått lite färg från de nya badbyxorna så jag klarar mig nog,
en häger flög över oss på väg mot vårdcentralen, jag sträckte upp tummen, men de fanns ingen plats kvar med plats för långa ben, jag åt några naikon, det lilla smultronbäret med grädde ovanpå. Solen var lagom varm och jag la mina sockor under huvudet, så somnade vi alla och fann varandra på loppis.

Från tankar om att: Är det alltid så att vi dras mot havsnära trakter

Solen sken in genom mörkret
Den lilla apelsinen sken upp ur dvalan
Ingen tanke på att tvätta gardinerna
Vem skulle vilja dela en minut av allt
På land växer många elakheter i ditt ansikte
När det glittrar av hopp släcks sändningen
Din älskade har inga påhittade svar
Drömmen förlängs aldrig när den är bra
Att gå så svetten speglar sig i vägen
Hopplöst gungade vi åt samma håll
En buss kallade på oss biljettvist
I solen mörknar hudens yttersta skal
Varför växer blomman så kort
Varje andetag förlänger historiken
I en sillburk visar sig en naken dill
Havet slår in din pannas våg
Två barn delar barnbidraget svart

Från tankar om att få stopp på händelserna

Varför lyser månen fast det inte är mörkt?
Ingen har väl sin lampa tänd när det redan är ljust i rummet.
Hur kan en kvinna vara med om ett samlag i sömnen, alltså utan att märka det.
Är det då inte ett klart underbetyg för den inblandade mannen.
De nya nu är något som juridiken kallar ”oaktsam våldtäkt”.
Hur kan de koppla ihop ordet våldtäkt med oaktsamhet. Finns det inget bättre uttryck.
Varför tycker inte alla om köttbullar med lingon. Är det fel på köttbullarna eller lingonen.
Eller på den som inte äter kött, (men vi vet att det är viktigt med grönsaker).
Det här lät kul tyckte jag: Ni vet den där granbarkborrarna som äter upp skogen, speciellt om den lagt sig ned (ex. Efter en storm). Nu är forskarna på gång att få barrskogen att dofta lövskog, så att barkborren inte gillar den och drar vidare. Plötsligt blir barkborren en skogens flykting.
Hur ofta skall man byta pyjamas? Beror det på vilka drömmar man har? Eller beror det bara på om man använder pyjamasen även på dagen?
Det finns mycket att fundera på om du inte har något annat att göra.

Från tankar om att den som funderar för mycket hinner inte med så mycket annat

Prästkragen syntes ute på ängen. Det var byns nya präst som kom gående med psalmboken i höger hand. Skulle hon bli räddningen för de bekymmer som blockerade vänskapen från åker till åker. Hon hade aldrig kört en traktor själv, men funnits med som andreförare under den senaste skörden. Hennes far och mor hade ett eget jordbruk med både djur och skörd.
Nu var hon på väg till kiosken för att lämna in tipset, kanske står en vinst och väntar på henne bakom kyrkogården. Om det skulle bli vinst så hade hon tänkt sponsra kollekten på söndag, kanske till att bygga ett nytt kyrktorn, det gamla var både fult och slitet. En del av vinsten skulle gå till familjen bl.a. skulle alla få nya badkläder till sommarens badutflykter och den minsta flickan Agnes behövde en ny surfplatta till att möta de höga visornas vågor som skummar in mot land.
På ängen låg en ko och drömde om förra sommarens tjur. De hade träffats i hagen strax före midsommar och sedan fått hjälp med att hyra eget bås i ladan. Det hade blivit ett mysigt möte med passion och svett som sprutade runt i båset. Prästen tog sats och hoppade över kon, när hon slog ner i marken dödade hon sju insekter med sin högerfot.
Frågan är nu om det är okristligt att i bara ett hopp utplåna sju liv. Kan vi ställa denna präst till svars eller är det något som en insekt får räkna med.
Från tankar om att värdera liv så olika

En sorgens dag
Att förlora en vän
Smärtan när den sista hälsningen borrar sig in i själen
Hjälplös och maktlös vid sidan om
Visste inte så mycket
Nu är tiden ute
Minnena dyker upp
18 arbetsår tillsammans
Tack för din hälsning, E
och för all tid tillsammans med många rolig stunder

När jag nu tittar upp från tangentbordet ser jag att himlen över Visby blir allt svartare.
Har den varit så dyster tidigare. Det är så mycket som hör ihop och vi små människor är enkla och sårbara delar av allt.

När jag ser ut över landskapet från berget så har vi en djup vik som öppnar sig ut mot det turkosblå Medelhavet. Längs kustremsan ligger stenhusen, vita med röda tak. En fritidsbåt plöjer sakta igenom vattenytan på väg in till restaurangens brygga. I vattnet badar några överförfriskade svenskar, de stojar och leker. Vi på berget hoppas att de kommer att överleva kvällens bad. Inte bara för att de är svenskar, kanske mer för de är oansvariga människor.
Läste just om mannen i Sverige som avrättade fel person i Segeltorp. Han fick 18 års fängelse. Tänk att misslyckas så, först döda fel person och sedan belönas med 18 år. Så släcks ljuset för den mannen i detta liv. Men det ruskiga är ju att någon blir ”felaktigt och oskyldigt” avrättad, om man nu kan skriva så. Han skulle ha blivit en av våra nya efterlängtade lärare dessutom med lärarutbildning. Vi gråter och förbannar.
Efter kvällens matpaj med det italienska vinet tar vi på oss pyjamasen och faller ner i nattens sömn.

Från tankar om att välja fel, kunde svenska samhället förebyggt händelsen

En kanin sitter på taket till friggeboden. Det anses ovanligt enligt lexikonet.
Frågorna som vi i publiken ställer oss är inte oväntat:
1. Hur kom kaninen dit?
2. Hur skall den komma ner?
På fråga 1.
Undrade någon om det inte var en ekorre eller ett smidigt får. Svar: nej.
Har den fått lift med någon? Kanske av en örn som tappade kaninen på väg till middagen.
Vad har kaniner för kompisar som de kan lifta med?
Ville kaninen komma upp på taket? Vad var i så fall orsaken? Kanske imponera på kompisarna, ville se utsikten, spana efter någon god grönsak hos människorna eller någon trevlig kanin att para sig med.
För det är väl så att kaniner inte är så bra på att klättra i träd eller på hus.
På fråga 2.
Kommer den att själv kunna ta sig ner. Levande?
Vi har inte stött på någon tidigare kanin som har visat sig smart, så vi räknar inte med att den kommer på någon genialisk idé.
Törs den hoppa? Kanske när den blir riktigt hungrig. Hur skall den då kunna landa på ett bra sätt. Det går att hoppa in i en enbuske nedanför huset, men det verkar inte så skönt.
Kan vi hjälpa den med ex. Ett brandsegel, lägga ut en madrass på marken, låna hö av bonden och lägga runt huset. Kan vi skrämma den så den ramlar ner i höet. Kanske putta ner den med hjälp av flaggstången.
Vi avslutar med att önska kaninen, lycka till och vi får fundera på andra lösningar.

Från tankar om att kaniner brukar gräva ner sig, inte ta sig upp på höjder

Håll balansen
på Skansen
eller hamna rätt i zonen
med den exakta tonen.
Svårt att veta vad som är bäst,
du är ju ändå bara en sångargäst.

Från tankar om att sjunga är som att gunga, både högt upp och djupt ner

Svenne gled förbi trummorna på väg till jobbet, hans huvud skakade fram och tillbaka när han satte sig på cykeln. På pakethållaren fanns morgontidningen och lunchpaketet som han alltid delade med sig till alla sura. På så sätt fick han sina arbetskamrater att mjukna och bry sig om varandra och deras fruar.
En av fruarna hette Nils-Stina och var från Arboga. Hon var längre än sin syster, men vägde mer och hade alltid nya pojkvänner. En av dem var Svennes bror, som älskade att läsa skönlitteratur när det regnade och blåste hårt. Efter att han träffade Nils -Stina fick han nya intressen, som ex. Diskning, köra 40 grader kulör och laga punktering och korvlåda.
De levde länge tillsammans och fick tre taxar av Svenne, som de försökte uppfostra, alltså hundarna inte Svenne. En tax blev taxichaufför på deltid, pluggade sedan till hundinstruktör, men fick aldrig något jobb i den branschen.
Senare på kvällen sjöng gästerna tillsammans och alla tyckte det lät så bra.

Från tankar om att vi borde dela våra matsäckar med de som sällan har mat på tallriken