Att vara sig själv
är det tillåtet eller
är det att missbruka sin frihet eller
är det bara tillåtet för den med makt eller
är det tillåtet i en stuga i skogen eller
är det kanske tillåtet upp till 75% eller
är det att inte respektera de andra eller
är det att göra de andra rädda och osäkra eller
är det att stå upp för sin egen person och våga ändra på livets pizzarecept eller
är det en ickefråga då, ”att vara sig själv-gruppen” kanske är en utdöende grupp.
- Vem vet!

Från tankar om att det är lätt att måla bra för den som är erkänd

Pojken berättade för sin mor att med sin kikare hade han sett gud ovanför molnen.
Modern tog då fram sin profana visdom och sa ”jag tror att gud även finns inuti molnen”
Men hur kan gud se oss igenom de luddiga molnen, sa pojken.
Modern svarade ”de bästa med gud är att han kan se oss utan att se, han behöver inte ens titta”
Om jag skulle vara gud så skulle jag inte behöva mina glasögon sa pojken och cyklade bort mot parken med de himmelshöga gungorna.

Från tankar om att det är bara den som tittar som ser just det      

Jag rusade iväg i ruset av en Rioja. Jag hade aldrig varit i Spanien förut, men förstod att det inte var långt till Madrid med alla sina apelsiner längs avenyerna. Riojan var från 2004, själv är jag från 51 och båda är mogna och vällagrade efter alla år (antagligen något överdrivet). Planet landade igår på rätt flygplats och den spanska flaggan fladdrade vid sidan av IKEA när jag tittade ut genom flygplansfönstret.  Är det en dold strategi hos IKEA att alltid synas i samband med inflygningar. Men strunt i IKEA, nu är det ju semester sa grannfrun från flygplansstolen bredvid och snubblade elegant nerför trappan och buklandade hårt på asfalten bredvid landningsstället.
I entrén till hotellet med swimmingpoolen samlades alla resväskor med de rullbara till vänster
och till höger de gäster som behövde påfyllning i sina minibarer. Det var redan kväll och stranden tom på solkräm och brända axlar.

Åter till Riojan som aldrig smakat så bra i Sverige som här på plats. Jag kavlade ner knästrumporna, lutade mig tillbaks i stolen, andades in medelhavsdoften, slöt ögonlocken och stannade kvar i stolen veckan ut. 

Från tankar om att inget är som Spanien

Molnen vilar mellan det mulna,
spelar misstrodda i balettens dal.
En dans så skör men finstämd
in i rummets minsta hörn.
Det hörs en ton från trycket av ett finger
det dunkar stress i varje kärl.
Molnen lättar, tonen tar piano,
vi andas åter fritt i dansens ritual.

Från tankar om att ta vara på kulturens hjälp    

Viktor Ollonen kände hur det pirrade till i höjd med knävecket samtidigt som han skulle ta kvällens första bad. Han hade planerat kvällen noga med flera viktiga inköp. Bla hade han köpt ett paket god glass, en avskuren biff, två hekto badskum beställt från Sri Lanka och en hallspegel på Blocket. Veckan hade varit ovanligt stressig och en dag hade han t.o.m. fått lov att stanna kvar på jobbet i tjugo minuter efter ordinarie arbetsdag. Viktor hade alltid jobbat över under protest och när han till slut hade passerat tröskeln (där hemma) i onsdags slängde han sig utmattad ner på köksmattan med dunkande huvudvärk. Dan därpå blev Viktor Ollonen kvar i sängen tillsammans med sin huvudvärk och ilska över att täcket var alldeles för tungt när det la sig över frisyren.
Nu hade dock värken gett sig av, vattnet i badkaret hade rätt temperatur med ett härligt skum att djärvt dyka igenom och det mesta kändes riktigt fint. Efter några timmars badkarsliv med harmoni och våghalsiga dyk så väntade den stundande fredagssupén. Viktor väntade en gäst till bords. En person som han kände väl och hade stort förtroende för.
Han tillagade den avskurna biffen efter att han avskärt i ytterligare delar med några fina snitt och paketet med den goda glassen hade han doppat i kokande choklad och knäck.

Han tog sig nu ut till trapphuset för att slänga lite matlagningsrester och på vägen tillbaks så ringde han på sin dörrklocka. Han presenterade gästen, placerade hallspegeln från Blocket på köksstolen mittemot, lyfte sitt glas mot personen i spegeln och välkomnade honom glatt.
Det blev en lyckad kväll i samförstånd.

Från tankar om att många är lite ensamma

En ledtråd i livet
i en illa stängd byrålåda.
Den gick att öppna,
en glimt av vindens riktning
och en glömd violett scarf.
Vinden fattade tag i scarfen,
gled längs nacken ner i ogjorda
framtida fotspår.
- Hungrig

Från tankar om följa vindens magkänsla

Vad betyder det fria ordet för den som inte har mat och husrum.
Det fria ordet är oerhört betydelsefullt, som en institution för oss
i den rika världen.
Från ett TV-inslag om Indonesien uttryckte många att på Suhartos tid
kunde man inte säga vad som helst men man levde bättre och de
längtade tillbaka till den tiden då taket kunde repareras och maten
räckte till alla runt bordet. Situationen känns igen!
Som alltid så är det av vikt att försöka leva sig in i andras situation
innan man öppnar mun och uttalar sig.

Från tankar om att först mat, sedan demokrati

Det är inte så lätt att förstå
att just vi inte är två
när vi så fint hör samman.
Ett liv
kanske ett barn
för oss
med dig som mamman.

Från tankar som nog ofta kan existera  

Det är först när dimman har lättat som du behöver dina nya glasögon och det är först då du kan höra ljudet från tågets kontakt med spåren. Så länge dimman ligger kvar slipper du se livets alla orättvisor och du kan inte vara vittne när tåget spårar ur och du undrar ”vart är vi på väg”.

Från tankar om att ibland vill man gömma sig och ibland vill man synas

Den bortglömde grannen Axels stora önskan var att kapa häcken strax under brevlådan.
Han hade nu väntat på beskedet under hela våren. Beskedet som skulle förändra så
mycket och under varje dag gick han flera gånger till brevlådan. Hade häcken varit
lägre så skulle han ha kunnat sitta i sin begagnade kökssoffa och spana ut genom fönstret
mot brevlådan utan att behöva gå den långa sträckan.
Axel prenumererade på Postkodlotteriet sedan ett halvår och hade skorna på sig för
att snabbt hämta vinsten som egentligen redan borde ha dykt upp. Axel hade redan skrivit beställningen på motorcykeln som han skulle köpa för vinsten och den låg nu på hallbyrån
i väntan på att bli skickad efter att brevbäraren hade kommit.
Dessutom hade nu häcken börjat skjuta skott och blev allt högre. Axel hade svårt att knäcka
koden till framgång och efter en sömnlös natt beslöt Axel att säga upp sin prenumeration på Postkodlotteriet.
Axel kunde nu återgå till att ligga på kökssoffan, lyssna på talgoxarna och vädret i radion,
ta en kopp kaffe med Annas pepparkakor, strunta i brevbäraren och hämta posten på fredagar,
där bakom häcken.

Från tankar om att man inte kan leva allt för länge på förhoppningar      

Snön la sig så fint, men kippar redan efter andan i den varma kvällen.

På samma gång urvattnas vår trygghet när oroshärdar tränger sig
allt närmare våra svenska hjärtan.
Vilken är skillnaden på en solnedgång i Frankrike och en i Sverige
när klimatet är likvärdigt och entrecoten serveras lika välkryddad.
Den urvattnade snön och tryggheten följer fåran ner mot kanalens
djupare vatten. Det finns nu två vägar, en ut mot öppet osäkert vatten
och en in mot slussens lugna famn.
Vilken typ är du, vågar du chansa i orostider eller väljer du fast ränta.

Från tankar om att gå vidare, men hur   

I morgon är en annan dag,
men vad skall jag göra med de tidigare?
De är för dyra för att slänga bort.
Kanske har jag nytta av dem imorgon
och kanske inte bara jag utan även vi.
Är jag nu för självgod eller bara nyfiken på
din reaktion som är hämtad från dina sparade dagar.
Tar vi lärdom av den svett och tanke som var.

Från tankar om att i dessa dar skörda eftertankens styrka 

Paris
Paris har stått i brand och hela EU är chockat.
Våldsbrotten är hänsynslösa, grymma och skapar ökad främlingsfientlighet.
Men, är det inte konstigt att ”vi” har så svårt att förstå att det här kan hända när vi kränker religionens ofantliga makt. Trots allt så kan ju föräldrar döda sina döttrar i religionens och kulturens namn när de älskar fel pojke.

Nu är det över för idag – men hur blir det imorgon?

Från tankar om att visa respekt och att fördöma    

Den lille mannen passerade hänsynsfullt sin svåger, Egon Mattreve i spåren efter en härlig weekend i Krakow. Han hade inte tidigare besökt Polen, men besöker ofta släkten i dalarna
och tar alltid med sig valla till sina skidor, framförallt under den tid på året då chansen till snö är som störst. Den lille mannen hade tidigare jobbat ihop med en polack men blev ändå förvånad över att det var så många polacker på Krakows gator, men tyckte det var mycket sevärt. Svågern Egon är inte heller så lång och är känd för sitt fina tandstatus och sina fint virkade grytlappar i vitt och rött  (ja samma färger som råkar finnas i Polens flagga).  Egon och den lille mannen är trots allt de inte varit med om de allra bästa polarna.

Från tankar om att Krakow bör besökas, där finns det spår till spårvagnen   

Koltrastens svarta ofodrade våta dräkt
fångar upp solvindens gula leende
och lyser upp varje tomt rum.
Det hörs ett klirr från en söderslagen
ensam julmust och en puls tränger
fram mellan de böjda revben som
skyddar hjärtats envetna slag.
Jag kämpar över gatan när kanalens
vatten rusar in i slussens välsydda
ficka och vinden tar tag i min bruna
keps, men jag fångar den i flykten, nöjt.

Från tankar om en enkel promenad     

En halvnaken karl.
En halvnaken klart överviktig man, ca 30 år med svetten rinnande utefter svålen kommer upp från undervåningens Spa-anläggningen. I pensionatets stora entrérum går han fram till receptionen som även har en pub och säger ”hej lilla gumman …..bla bla…... och vill köpa mer öl”. I detta entrérum finns även en sittgrupp där vi sitter med några vänner och får bevittna eländet. När vi senare diskuterar det inträffade så visar det sig hur vi alla kände att vi skämdes för denna, för oss helt okända persons uppförande. På något sätt så tog vi som hotellgäster på oss (med vår skamkänsla) ett visst ansvar för hur denne gäst betedde sig.
Märkligt, men det var ändå värt att uppleva och bifoga våra arkiv.

Från tankar om att man inte vill uppleva allt man upplever 

En frusen gren ropar på varmare vindar
bland elaka grenars tjockfodrade envisa frågor.

Det går inte att bara tänka på den fyllda bokhyllans sista titel
medan önskan om böckernas bok finns kvar.
Att frysa sig svag redan under första kapitlet
ger därefter kraften att återse trädets gren och hem.

Från tankar om att det finns ett samband mellan en gren och en bok