De hade mötts förut,

när livet just hade börjat.

Skolan var avklarad och

de hade båda fått jobb.

Hon älskade rött och

han avgudade sin nya cykel.

De träffades igen på förskolan,

sist var de intagna på dagis,

nu föräldrar till olika barn.

Hon hette Sara och hade lägenhet

med två rum och kök, barn och man.

Hennes bästa hobby var att måla sina eleganta naglar, gärna i ljust lila med svarta kanter.

På somrarna åkte hon gärna till sin kusin i Östergötland medan hennes barn och man lekte i

gräset i Virvelparken.

Han hette Sven och hade radhus

med ett barn, kvinnlig sambo

och i källaren stod cykeln.

Hans bästa hobby kan ni förstå – cykla. Gärna runt sjön där hemma när alla andra sov och

svettades i lakanen.

En kväll när barnen sov bjöd Sven med Sara på en cykeltur, de stannade och plockade svamp,

la ut en filt i skogsbacken, åt varsitt äpple, lutade sig bakåt och granskade himlen som blev

allt mörkare, båda somnade lätt, vaknade av kylan och cyklade hem igen.

Nästa kväll kom redan efter den förra kvällen.

Sara målade sina naglar och Sven cyklade vidare.

Från tankar om att mötas igen och inte veta hur det skall sluta  

Den våta halsduken om handleden
följde honom längs vägen
det dammade från hans torra kängor
från husen hördes en stilla beskjutning
ammunitionen tycktes snart vara slut

i det varma diket fanns en liten gul blomma
som egentligen var en gul klänning med en kvinna i
andra skulle säga ”ett barn”

någon att barnet hade tagit flera steg bort från barndomen
den gula blomman log mot honom
han hade ingen kraft att le tillbaks utan
fortsatte den grusade vägen framåt
Han slog läger för natten i en övergiven lada
på morgonen vaknade han av ljud inne i huset
hans ögon öppnade sig och ett gult sken lyste in i dem
det var inte solen utan den gula blomman som
dukade fram frukost på en låda intill halmen

han hade aldrig sett någon så vacker frukost med det
färska brödet, hönsäggen, osten, äppelmusten, apelsinklyftorna
och den unga kvinnan i den gula klänningen

var han kvar i sömnen
nej, han satte tänderna i den mättande maten och
orkade le tillbaks mot den gula blomman
han kände sig rik och förstod att detta bara var början och han ville veta mer.

Från tankar om att inte ge upp    

Varför är snön vit
och varför är gräset grönt.
Varför är somliga mörkare än andra i sitt sinne
och varför har vissa så bortglömt minne.
Varför tycker vissa så mycket om att rimma
medan andra har svårt att simma.
Måste du fråga ”varför” så ofta?

- Det bara är så, ibland.
Kom att tänka på snön igen. Om snön skulle vara blå och
jag la mig i en snöhög med min gula jacka. Skulle snön färga
av sig så att jackan blev grön. - Nu blev det Einsteinnivå.
Det är i alla fall säkert att en glad människa lätt gör andra glada.   

Är man en glad människa så kan man glädjas åt just det.

Ute faller i alla fall snö som är vit ner mot mossa och berg,

men just nu faller den visst horisontellt i den kraftiga vinden.
Behöver nog komma ut för att kunna lämna tillbaks en bok
på bibblan.  Det är Andre´Brins bok Cupidio.  En speciell,
lite övernaturlig, fängslande, men ändå lite tröttsam bok
om denne hottentottmissionär som offrade mer än allt
för sin nye gud. Det finns en verklighetsbakgrund i berättelsen.

Från tankar om att den som frågar kan få svar

 

Gömd i skogsgläntan tar Idag den hemlöse sin dusch i regnet.
Ett rådjur stannar till och funderar på vad som händer bakom granarna.
Den hemlöse känner samvaron och får en tår i vänster ögonvrå.
Rådjurets pigga nyfikenhet får honom att inte känna sig helt ensam och

det blir lättare att tvätta halsen trots bruset från motorvägen bakom berget. 
Anders tar en bit av den chokladdoppade marsipangrisen efter lunchmackan.
Den var god och den nya porslinkronan tycks sitta fint, det närmar sig jul.

Nästa vecka är alla kvällar bokade så det är tur att dygnet har så många

timmar kvar efter och före varje kväll.

Blir det mörkare i skogen när man släcker läslampan i sovrummet?
Jag får fråga den hemlöse imorgon.

Från tankar om att utan ett hem blir den hemlöse kvar i samma roll

Folket vinkar mot kungligheten,

den rutiga skjortan dekoreras med en fluga.

Talarstolen svajar i draget från en tall,

är tröjan brun eller grå eller bara ful.

Tåget passerar bakom scenen när
telefonen ringer och kvinnan i glasögon ”tar det”.

Kön av bilar drar fram över skeppsbron.

Ur radion svingar sig jazztoner,

fast mor stoppade fingrar i öronen.

Havet brusar och slår in i skeppet.

Det blänker i takteglet på husen längs gatan.

Det är alltid viktigt att värma upp
innan man äter middag,

oberoende av vad som ligger under tallriken.

Ingen vill ha en stridsvagn i hallen,

med vinkande kanonrör och stridsropet till salu.

Kvinnan lockar kunder när hon står på

fönsterblecket med sin fana och blus.

Vad får en människa att söka sig in i kriget,

kanske ett måste för att få ha kvar sitt liv.

När kommer vårblommorna,

sällan före jul, utan oftast efter påskriset.

Tänk när det samlas så mycket folk att

människorna blir en massa,
individen blir ett kollektiv och den enskildes

röst försvinner  i ljudet av hjärtslagen.

Att försvinna in i en massa är alltid obehagligt,

vi alla vill/måste ses.

Från tankar om att historien gräver sig fram

Igår bytte jag fil,
min son tycker det tar lång tid att komma fram,

nu har jag mellanfilen som bas,

det blir lättare när man svänger av,

dessutom är mellanfilen inte lika fet

och den passar bra till müsli,

även utan takräck,
en gång åt jag fil på en rastplats efter vägen,
funderade på om jag skulle äta under färd,

men jag var rädd för att få kanel i farthållaren,

någon funderade på säkerheten,

men man behöver ju inte prata i mobilen samtidigt,

men å andra sidan anser ju myndigheten att prata

i mobil påverkar inte körningen i Sverige,
kom ihåg när kompisen fick telefon om att han

skulle bli vräkt från sin bostad,
det påverkade körningen lite grann,
han körde i 90 på 50-vägen och hade högerhjulen
i diket i några kilometer,

Annars är det en hygglig grabb som i somras gick
över från standardfil till lättfil (i köket),
hans bror retar upp sig dagligen på att vissa
bilister som kör lagligt inte ligger i filen längst till höger,
själv har han då svårt att köra för fort och bryta mot lagen,

jag har alltid sagt att om man skall bryta mot lagen
så skall man göra det smart,

ex. så hade min filmjölk surnat och jäst i den omfattningen

att den låg på en alkoholhalt kring 10%,
jag tog den till frukost innan jag åkte till Gnesta
utan att veta dess styrka,
jag hade roligt i bilen utan att veta varför – det var smart,
ja, det gäller att ha rätt feeling.

Från tankar om att det inte bara är farten som bestämmer filen

Urinen blev röd och de ugnsstekta rödbetorna var goda.
Ett gammalt knep för att bli riktigt rädd på toaletten.
När man kommer på orsaken tycker man bara att det är fint med lite färg, i alla fall när vädret är grått.

Tänk att man kan åka bergbana i Skärholmen. Gjorde min debut i den idag och tänk (en gång till) att jag mötte en tidigare arbetskamrat helt oväntat i Vårberg. Vi blev båda glada när vi kände igen varandra trots den dåliga sikten. När man har åkt bergbana och träffat en kompis så är det inte lågt till IKEA. Där kunde de som ville, äta jullunch, köpa möbler och scanna in priskoderna själv. Det blev dyrt för en kund som råkade klia sig i magtrakterna med scannern, då hans pacemaker gav utslag både ljudligt och på kvittot.
Fotbollen är rund och studsar bra på Fotbollsgalan, men jag orkar inte med alla försök till komik. Fotboll skall man se på, inte prata om. I alla fall inte då det inte är match och helst inte under de fyra timmarna före matchstart.

Från tankar om att du inte behöver åka till USA för att ha kul

Nyckeln till att komma in är att man inte har tappat bort sin nyckel.

Så skaldade en känd poet redan på 20-talet medan potatisen kokade.

Samma sak gäller om man inte vill frysa om huvudet, sälj inte din mössa.

Hörde idag en kommentators bisittare/expert för en bordtennismatch säga ”man måste ge motståndaren en chans att missa sitt slag”.  Tycker det var en stor kommentar och har man sagt den så kan man åka hem till familjen, lägga barnen och sig själv. Jobbet är avklarat.
Andra kan sitta i bilköer några timmar varje dag och på lördagsfesten berätta om hur skönt det är att inte åka pendeltåg för det är så mycket förseningar. Människor kan ha svårt för tidsuppfattningar.
Ute i mörkret sitter en familj i sin egen buljong, i en badtunna.  En älg slickar av kroppssaltet från tunnan, en skata bajar i vattnet, vinden sliter ner kepsarna i vattnet och allt är så mysigt. När jag köper min badtunna skall jag placera den i ett växthus där vattnets klor samspelar med växternas klor-ofyll.

Från tankar om att alla vill vara en nyckelkund

Hennes långa hår, eller hans, lika bra att skriva hens,

hängde ner längs sidorna på basfiolens vackra kurvor.

I publiken satt en person som bara kunde prata med sin fru

om vikten av att kunna fortsätta efter att ha förlåtit sig själv.

Bredvid den personen var fåtöljen tom på publik, men det

fans tydliga spår på att den inte var nöjd med att vara arbetslös.

Fans det någon arbetsgivare i publiken som kunde skaffa ett

jobb åt en biofåtölj som hade två småstolar och en fru som

jobbade som buss-säte i Södertälje.

I början tror man att allt är möjligt, men jobb växer inte i

alla rum. Ibland kan man tro att även jobb kan vara asylsökande.

I TV:n : En röd klänning med Lisa Ekdal, hon är bäst!

Från tankar om att en del slår igenom på ett dygn andra aldrig

Sture kände redan under natten ett illamående.
Berodde det på maten (gås är ju väldigt fett), bakterieinvasion, eller på kräkssjukan, eller att han hade varit hos tandläkaren dagen före den illamående natten eller att hans bror skulle gifta sig med en kompis syster till sommaren. (han hade fått reda på det nyligen)
Illamåendet höll i sig under ett par timmar, sömnen blev lidande, men magen höll sig lugn i sitt lidande. Allt detta lidande fasades ut under småtimmarna och det var en glad mage som ville ha frukost dagen därpå.
Bakom denna tragiska händelse fanns det en tapetserad vägg mot köket. Köket var nyrenoverat och Sture funderade på att använda spisen till helgen. Han älskade slantad tysk korv som han gärna åt tillsammans med TV:n och en fransk omelett just på helgerna. Nu var det så att det regnade något förskräckligt på den väg som ledde till Stures mataffär, som hade både den tyska korven och den franska äggblandningen, så Sture bestämde sig för att istället gå ut och äta då han kom på att han skulle bli blöt även om han gick ut och åt. Samtidigt tänkte han på det ordspråk som hans mor brukade säga ”tänk på det Sture att den som går ut och äter för ofta kan komma blöt hem” så Sture bestämde sig för att beställa en maträtt som kunde komma hem till honom. Hade han beställt hämtmat så hade han ju också blivit blöt och förargad.

På grund av detta så ringde det på dörren samma dag och Sture släppte in hämtmaten. Det blev en riktig festmåltid och Sture kunde föra in gaffeln i munnen i torra kläder och allt berodde på nattens illamående.

Nästa dag var allt glömt och Sture kund gå i söndagsskolan som vanligt

Från tankar om att den som blir illamående behöver inte senare gå till mataffären

Varför skall man göra det som man redan gjort,
fast mycket kan ju ändå vara ogjort av det man gjort,
många gånger kan det vara roligt att göra om det som man redan gjort (kallas så småningom för tradition).
Jag vet några som när de på sommaren kom till huset på sin semesterö behövde återse de platser som de hade upplevt tidigare (såg det ut som sist, kunde minnet bekräftas). Dessutom ville de komma till nya mål och efter att åren gick så blev dagsprogrammen allt välfylldare, de hann inte måla fönster och blev helt enkelt utbrända. Den enda terapi som skulle hjälpa enligt psykiatrin var att sälja huset och byta ö.

Jag tror det slutade med att de istället köpte ett hus på fastlandet. Hur de mår idag vet jag inte. Kan något som är utbränt återuppstå, ja ex ett utbänt hus kan naturligtvis byggas upp igen, men en skillnad kommer alltid att finnas, ett nytt hus doft, ljuset in i köket, draget från ytterdörren kommer aldrig att bli detsamma. På samma sätt förändras mäniskor efter prövningar, ibland med ökad sårbarhet och ibland med ökad kraft.

Från tankar om att vi måste finnas till för de utsatta        

Där går Trump alldeles för säkert nerför trappan

och på vägen ner så möter han börsen på väg uppför.

Vem förstår vad som händer medan snön för varm

rinner ner för kinderna och vilar sig på skjortkragen.

Det svarta bakom gardinen når över atlanten trots

tidsskillnaden och slutackordens sorgsna suckar.

Himlen tycks brinna vackert, men lika oroande som

när den förbjudna kärleken vänder sig mot dig.

Genom det orangea flyger ett plan, en passagerare

drar för gardinen, det mörka går i moln och flyg-

värdinnan vill vända åter.

På denna höjd finns ingen Trump och ingen annan

i släkten har haft trump, säger den sjuke och doktorn

skakar på huvudet.

Från tankar om att så många vill trampa på Trump, men inte i USA

Walter såg djupt ner i själens mjuka foder.
Där nere fanns plats för en läslampa med
ljummet gulvitt sken och en fåtölj med fotpall
klädd i rödgrönt sammet. Skulle han försöka
ta sig ner i fåtöljen med sin härliga bok, Kanada

av Richard Ford.

Walter hade valt mellan en Opel och en Ford

när han köpte sin senaste bil. Det som slutligen
avgjorde valet var färgen på baksätets klädsel
som förresten var det samma som på framsätena.
Att vila blicken genom innerbackspegeln på ett
vackert baksäte gjorde honom alltid glad och
med förhoppning om att hinna fram i tid.

Kanada är ett riktigt stort land och jag har hört

att det är det näst största efter Ryssland.

Längs vägarna i Kanada springer ofta hungriga

björnar och på vägarna kan det vara så halt så

att barnen spelar ishockey. Det är inte så långt
till Trumpland. Undrar vad han, Trump hittar på idag?

Har ni varit på sådana där säljträffar för sängar

Och sängkläder och man går dit bara för att de

bjuder på en kvällssmörgås med ett glas mjölk

(eller billigt vin).  I alla fall brukar de då säga

”den här sängen kostar endast 25 000 för er” och
lite senare säger säljaren ”men i kväll har vi ett specialpris

på 18 000 ” och lite senare säger han ”dessutom

har vår chef lovat att för de fem första köparna ikväll

så har vi dessutom en rabatt på 3 000”.
Är inte det här typisk Trumptaktik. Först vill han slänga

ut alla mexikaner, sedan säger han att alla som har jobb

och bott i USA i 20 år får stanna och slutligen säger han

att alla som har jobb får stanna. På så sätt framstår han

som riktigt generös och storsint, alla som har jobb får

stanna, oj vilken skillnad mot att alla mexikaner måste

lämna landet. – Hyvens kille!

Från tankar om att läsa en bok och hamna i Trumpland  

Vi är i Stockholm, Sverige.

Under snöhögen framför oss finns det en bil,

längs vägen finns övergivna fordon och ett

skidspår försvinner bort mot röda gubben.

Vid vägkanten står en frusen, ensam man

slickande på en nötpuck från sommaren.

Han längtar hem till sin TV, men bussen tycks

inte komma och risken att han skall missa

”Bonde söker ko” ökar i samma takt som

snödjupet. En taxi sladdar förbi och mannen

viftar med glassen för att få kontakt och för att

få komma hem till TV-bilagans värme.

Samtidigt ser en granne just nu på en direktsänd

fotbollsmatch, vad det nu spelar för roll när

taxin ändå inte stannar.

Mörkret lägger sig och den vita snön svartnar

under sulorna. Plötsligt dyker en lucialiknande

kvinna upp med sin spark. Hon undrar om mannen

vill åka med och pekar mot sparkens lilla sits.

Ja, det vill jag, svarar mannen, men då vill jag

att vi gifter oss kyrkligt när snön har smält.

Lucia ler sitt varma leende i kylan och svarar,

JA, min prins låt det bli oss två under livets

alla välfyllda dagar.

I fjärran ser man hur sparken försvinner in i

framtiden……

Från tankar om att snön är vit, men kärleken är stor  

Se inte så Trumpen ut, det kanske ordnar sig ändå.

När clownen går ner från scenen brukar hen lugna ner sig och behöver inte vara rolig

längre. Hen återgår till normalt beteende.

Samtidigt är snön vit redan nu i november och för två månader sedan badade jag i Östersjön.

Livet och årstiderna har bråttom och det gäller att ta vara på även de små stunderna. Idag tog

jag ex. vara på den stunden då jag knöt skosnörena. En härlig stund med fina skorosetter, där

jag valde bruna snören. I morgon kanske jag öppnar munnen och väljer vilka tänder som skall

borstas.

Från tankar om att ta vara på det lilla utan att vara trumpen

Ögonblicket när hissdörrarna slog igen

bleknar för varje ensam minut.

Sedan öppnades dörren mot fönstrets ljus,

huden svettades när de möttes i lakanen

och nattduksborden såg allt genom nyckelhålet.

Det var den blåaste skjorta som han hade köpt

till sin examen och till byxorna på galgen.

Dörren stängdes, hissen lämnade våningen

och allt tog slut.

Ingen vet vad som hände, men vintern var mild

det året och fukten från snön gav ingen hjälp.

Från tankar om att mötas på rätt våning

Gitarren blänker i den blanka nyköpta skinnjackan.

Både stormen och den omrörda frisyren har lagt sig.
Jeansjackan är blåsliten, men på ett sätt som just alla vill ha den.

Kan de jämföra sig med varandra, den blanka och den slitna jackan.

Hur stor roll spelar det yttre i jämförelse med fodret? Ytan som alla
passerande ser eller det värmande fodret som behöver upptäckas.
Alla vill ju va/ha en jacka som har allt, men glöm inte att den individuella betraktaren/upptäckaren är viktigast, med sin egen unika smak.
- Och en jacka har så många fler egenskaper.

Från tankar om att det finns en jacka för alla

Igår åt fyra nakna rådjur vid vårt matställe för fåglar.
Själv har jag aldrig -som vuxen-rört mig naken i skogen
och skulle aldrig välja en novemberdag.
Jag knackade på rutan, gjorde några halvt gymnastiska rörelser (likt en åkarbrasa)
för att få bort dem, men de bara log överseende mot mig.
Att rådjur kan vara så råa så att de äter upp småfåglarnas käk.
Annars ser de ju rätt trevliga ut och de är alltid välkammade.
Idag har fåglarna återtagit sin servering, men de får även
se upp med ekorren som med sin lömska svans lätt gör rent hus.
Annars verkar det lugnt i skogen denna helgdag och ingen tidning delas ut.
Får väl läsa digitalt, lika roligt som att skura badrummet med tandborste.

Från tankar om att i djurens värld finns ingen avundsjuka

En ton där nere

vill ha luft.

Jag svalde den igår,

fällde sen en tår.

Jag sjunger vad
som helst för dig.

I djupet av mig själv,
där flyter noters älv.

I sången förenas tonernas harmoni med glada noter och aktiva stämband som längtar hem till sin publik. Tag plats, nu åker vi genom rummet mot vårt mål.

Från tankar om att sången läker vår tid på jorden   

Den förlamande tröttheten glider in i hans medvetande när han står vid busshållplatsen och ser hur den sönderslagna glaskuren ger reflexer mot husväggen. Varje morgon samma syn med olika resanden som ylar likt vargar efter att få kasta sig över nästa buss. En gång när busskortet var tomt på reskassa smög han in via bakdörren och lät på så sätt alla andra betala hans resa. Han rodnade brett när granntanten förargat tittade på honom och kröp under sätet för att skydda sig mot blickar och slag. Busschauffören märkte att det fanns fler i bussen än de som hade betalat och körde in bussen till vägkanten. Hans stora bussfötter dunkade i gången mellan sätena, han hade käppen i höger hand och hans fru längtade efter att få åka iväg med husvagnen mot Öland. Han ropade ut i bussen ”finns det någon som inte har betalt” och dunkade käppen i taket. Utanför bussen växte blommor i den backen som var så svår att komma uppför när halkan var som värst. Idag var backen som ett sandpapper, inte ett vått blad ökade riskerna och vi kände oss trygga när bussen körde hem oss till våra mammor.

Jag skall aldrig göra om det sa han högt samtidigt som han gick ut på internet via mittendörrarna och busschauffören log snett men inte ilsket.

Från tankar om att åka buss  

Den som inte har paraply saknar säkert sin regnrock denna dag.

Grundvattnet tittar upp genom åkern, den nöjda meterologen håller bonden om axeln.

Vi såg dig igår Amy och hörde på din säregna, skarpa röst. Filmen/dokumentären om

jazzsångaren Amy Winehouse som hann bli världskändis och prisbelönad på alla sätt innan

hon dog 28 år gammal. Droger och psykisk ohälsa tog för stor del i det korta livet. Det känns

igen hos många konstnärliga genier.

På den gamla gulnande kartan finns många svar om bakgrunden till nuet. Släkten följa

släktens väg genom vardag och fest. Tillbaks till nuet, datorn och 2016. 

Från tankar om att: Vad skulle hänt om Amy hade fått rätt vägledning (och om hon hade tagit

emot den).