Pendeltåget far skrattande söderut:
Jag ser en färgad man i blå jacka med huva och med nerdragen blå mössa med svarta prickar på.
Det är skrattet som gör att jag uppmärksammar honom. Han skojar med sitt barn som sitter i sin barnvagn och får betalt med den lille(a)s fantastiska skrattsalvor. Jag kan inte se barnet och vet alltså inte dess hudfärg eller kön. En undran växer fram, går det att skilja på skrattet från ett färgat och på ett vitt barn.  Skrattar små barn med olika kön på samma sätt? Skulle tro att barnskrattet är globalt och könsneutralt, men vet ej.
I alla fall finns det ytterligare en barnvagn bredvid den färgades och tydligen sov ett barn i den ända tills skrattet väckte hen. Dennes pappa lämnade sätet och även han var från ett annat land, men inte
så mörk, kanske halvfärgad. Den halvfärgade pappan steg upp för att trösta sin lille(a) och den färgade pappan bad om ursäkt för att de hade väckt det andra barnet. Allt kändes så varmt och behagligt i detta pappa-barnmöte allt medan tåget fortsatte söderut genom den snålkalla, halvmörka
januarieftermiddagen.

Från tankar om barnskratt

Spanien är ett land
där man kan semestra
Bland kultur och med sol
finner man det mesta

På var strand hand i hand
vi laddar batteri
Riojan fin med tapas till
landet får mitt frieri

Vid en palm satt en tjur
lyssnade på radio
Dansa sen flamenco skönt
med sin kossa Claudio

Från tankar om kommande Spaniensemestrar

Tiggeri i Södertälje
Ja, så har vi Södertäljebor fått ännu något att försvara.
Ofta har vi fått försvara svår kriminalitet baserat på felaktigt bemötande av invandrare där vi har fokuserat på omhändertagande istället för att visa respekt och ge förtroende genom att ställa krav och ge möjligheter till att själva kunna ta initiativ. Varför utgå från att dessa handlingskraftiga överlevare är en grupp, som man framförallt skall tycka synd om och inte störa.

Nu har alltså tiggare som har utfört sitt jobb i centrala Södertälje blivit bötfällda av polisen.
Rent juridiskt är det tydligen rätt eftersom det finns lokala ordningsstadgar om att tiggeri inte får
förekomma i just de centrala delarna.
Det är inte roligt att passera och höra vädjan från alla dessa tiggare, men jag tycker lika lite om när organisationer ringer och skriver till mig med en vädjan om bidrag. Jag vill själv bestämma när och hur jag bidrar och till vilka. Jag ger gärna!
Däremot att bötfälla dessa människor, som bland annat pga. att de är födda på fel plats väljer
att sitta på en filt i den svenska vinterkylan känns inte bra. Det blir på något sätt samma sak som
att slå på någon som redan ligger.     
Kan vi inte lösa tiggeriet på något annat bra sätt så föreslår jag att vi visar en tolerans så stor, så att vi inte straffar våra redan sargade medmänniskor.

Från tankar om rätten att tigga

Den svarta aftonsolen skymmer
knappast längtan i din buk
Vårt korta liv det rymmer
ett bord med fläckad duk.

När natten faller sönder
med lättad dimma i ditt bröst.
En mogen dag går under
var ny,  ger mer än tröst

Från tankar om att vända blad

Generationsmöten
Vad härligt och berikande det är med möten mellan människor från olika generationer.
Okomplicerade, vardagliga möten där man under respekt kan få kunskap, förståelse
och bygga broar mellan olika erfarenheter.
Här några aktuella möten för dagen:
Den 20-åriga kvinnan på jobbet med sin sprudlande energi och aptit på livet och på vad det kan ge i
upplevelser och lärdom. – Som just startat upp sin utbildning mot civilekonom.
Den snart 90-åriga mannen i biosalongen med sin glasklara tankeverksamhet, sin djupa kunskap och
sitt varma naturliga sätt. – Som dessutom erbjöd att skjutsa hem mig.
Den 40-åriga kvinna mitt uppe i karriären, men ändå med plats för en bubblande kultur och funderingar om liv och själ. – Som just klivit in i ett nytt chefsjobb.

Från tankar om att alla kan lära sig av varandra

Det är inte själva avsaknaden av arbetet som skrämmer i arbetslösheten
utan känslan av att inte tillhöra gruppen yrkesarbetande, att sitta lös som tär hårdast.
Men, det är klart att det hör ihop och du som söker jobb, ge inte upp. Se det som ett
jobb att söka jobb. Ta egna initiativ, förkovra dig, var inte rädd, du klarar det.

Från tankar om arbetslöshet

Längs vägen mot floden står ilskan i kö
och det väller ut tecken från växter längs vägen.
Ljudet från bruset av resande vatten,
en överfylld yta, en tvättplats för hopp.
Vi vänder då åter med bruset där bakom,
men ilskan den följer oss tätt vägen hem.

Från tankar om att komma för sent

Äntligen snö!
Vad är det som gör att snön värmer när den kommer först när det är kallt.
Antagligen beror det på att när det blir ljusare i vintermörkret så blir vi varmare i sinnet.
På något sätt hör det till att barnen skall bli släpade uppför pulkabacken så att armarna
stretchas ut med någon decimeter och att skidvallan rinner ner från skidans glidyta på
det nylagda parkettgolvet och att de lite äldre halkar omkull igen och spräcker gipset som
de fick förra veckan och att pendlarna får massor av frisk luft när de fryser fast på perrongerna
medan de väntar på tåget som kanske kommer och visst är det vackert med lite snö där
ute när man ligger och yrar i influensan med 40 graders feber.
Det är också så fint att äntligen få nytta av sina vinterdäck när inte låset har fryst igen.

Från tankar om att det i alla fall är kul för barnen

Det är först när du är i mål
som du vet att du är framme.
Om inte målet är just att ta sig fram,
för då är du i mål redan efter start.
Men tänk om målet är att komma till start,
då är du i mål innan du startar.
- Oj, alternativen gör en mållös.

Från tankar om att det gäller att bestämma sitt mål  

Ligger framtiden under snötäcket eller över fågelns vintersång.
Finns framtiden i myllan under en bäddsoffas urplockade lakan.
Eller är framtiden redan här i en svullen apps bortavaro.
Vill framtiden knacka på ditt bröst och önska en djupare kontakt.
Hur skulle någon kunna veta var framtiden är gömd.
Måste du bekymra dig om framtiden när du redan har kommit till nuet.
Framtiden brukar vara osäker för den som inte planerar färg på morgondagens skjorta.
Vet någon om framtiden är på väg eller har fått förhinder.
 
När jag var liten ville jag bli stor. Jag var ganska säker på att det vore bra för min framtid.
Nu är jag stor och vet så mycket, så jag har svårt att bestämma mig för
vad jag vill få ut av framtiden. Kanske man skall nöja sig med det som finns kvar.
Det som kan vara viktigt med framtiden är att vi kommer att tillhöra den
och skall finnas i den, men vi får aldrig underskatta baktiden, vår historia.
Tror att den som är nöjd i tiden kommer att acceptera framtiden.

Från tankar om att ha tid för en vis men oviss framtid

Han är så stolt som medlem i Mensa
Hans lillebror just sjuk, i influensa.
Hans syster är inte så smart,
men hon har en helt annan fart,
så medan bror ett tänkte till
och bror två piggna till,
hade hon en inkomst så stor,
som ingen syster eller bror.

Från tankar om att det aldrig går att förstå vem som skall lyckas

Julen dansades ut i kylan.
Granen släppte sina sista barr i farstun
och kulorna slutade att gnistra och tindra.
Tomten fastnade i granens fot
fast skinkan var slängd sedan jul-”dan”.
Julduken, nytvättad veks så ihop,
och kransen på dörren dök ner i komposten.
Nästa år vår gamla jul kommer åter igen
om vi inte väljer en Thailandsjul som häng.

Från tankar om julslut

Vintersolen sökte sig förläget fram
och fick vattendropparna på tallbarren att le
med ett regnbågsfärgat sken mot den framkrypande skymningen.

Om några timmar kommer mörkret be oss att ta fram
de ljusa sommarminnena som får hjärtmuskeln
att stegra sig och skjuta fram de luftgivande blodkropparna
i kroppens berg och dalbana.
De är då förhoppningar och lycka förbereder oss.

Från tankar om sommarlängtan, nu igen

Jag gjorde visst en groda, då jag letade i skogen efter en padda.
Enligt annonsen var det REA i Stora Mossen.

Från tankar om nya ord

Viktminskning:

Satte på datorn, ett mejl med ett erbjudande om att köpa en viktminskningsmatkasse
till ett reducerat pris låg och väntade på mig.

Där fanns olika dietmaträtter preparerade med näringsämnen och annat ”nyttigt” och

säkert en hel del prov på rätter med undermålig smak.

Detta fick mitt entreprenörshjärta att flimra till. Varför inte sälja tomma matkassar
som skulle kunna användas ex. två dagar i veckan. Övriga dagar skulle jag föreslå vanlig
husmanskost och att kunderna slutar äta när den första känslan av mättnad inträder.

Dessutom skulle jag kunna utlova en viktminskningsgaranti och ett något lägre pris
för min tomma kasse/matidé.
Ja det är verkligen en paradox att så många lider av överviktssjukan när det inte finns
någon annan sjuka som är så lättbehandlad. Det behövs ju heller ingen behandling så
istället för kostnader ger det endast besparingar.

Från tankar om att äta mindre ger lägre vikt

Tryggheten finns där bortom otryggheten.
Så du som känner dig otillräcklig, kämpa på, slit med det svåra, skaffa erfarenhet, så kommer dagen då du förstår att du kan tillräckligt för att förstå att du inte behöver kunna/kontrollera allt.
Du har nu självförtroende nog och befinner dig i trygghetens land.

Från tankar om att resan går via dig själv

Dimman väller in i det bleka sinnet medan
tiden tickar vidare utan att visarna bekänner riktning.
Svetten långt inne i hörselgången droppar ner över halsen,
allt verkar omöjligt att förändra och förstå.
Finns det något alternativ till att lämna över nästa blad
när haspen darrar i sitt trygga fäste.
Det står en gammal bekant vid den öppna porten.
Han ler och kaffet i koppen skvimpar över och
gör jorden fuktig, varm, ja mild.

Från tankar om en viktig resa i livet

Det lilla fikonet som hade blivit över sedan julfirandet slickade sina sår redan på årets första dag. Skinkan, rödbettssalladen och den röda mjölken till julgröten hade redan blivit utrensade från kylskåpet. Däremot låg det ett ensamt fikon kvar i den öppnade förpackningen på bordet i ångorna av den stulna julgranen. Fikonets hy hade torkat ut och såg nu betydligt skrynkligare ut än när den hade anlänt via ICA från sin hemort vid medelhavets kustlandskap. Det var därför naturligt att den slickade sin spruckna såriga hy.
Adam och Eva, nr. 1 och 2 skylde sig ju med fikonlöv och det känns konstigt att bladet (som hade stannat kvar vid medelhavet) från vårt lilla fikon skulle dölja så mycket, men tydligen kan de bli, efter en del googlande 30-35 cm långa.
Fikon tillhör fikussläktet och frågan som då kan dyka upp är om det finns något samband med växten och slanguttrycket för homosexuella män. Efter ny forskning, från mig så tror man att fikus är hämtat från tyskan där det är ett slanguttryck för mannens könsorgan.
Fikon är i alla fall goda och har man tur så fastnar inte gommarna i varandra. Iså fall skulle julen bli mållös på flera sätt. Du skulle varken kunna tacka tomten eller få i dig läckerheterna från julbordet.

Från tankar om fikon och varför vet jag inte