Hur skall du få luft i madrassen om du inte har någon i lungorna.
Frågan ställdes på en föräldrakurs för blivande körkortsinnehavare
i Motala. En nyrakad pappa föreslog med lille Kim i knät att det
gäller att spara i tid.  Hur sparar man luft, går det utanför lungorna
eller måste man leta upp något ställe inne i lungan som har lite
extra plats. Ungefär som ett omöblerat rum i en villa som i nödfall
kan bli ett rum för övernattande. Någon tyckte att det skulle
funka om man fyllde upp ballonger som vid tillfället för själva upp-
blåsningen tömdes i luftstrupen via mun. Det kanske skulle vara en
bra metod, men risken att det läcker ut mellan utblåsningarna måste
vara stor. Nej, jag tror på att det är träning som behövs. På samma

sätt som en biceps växer vid muskelträning. Mitt förslag blir att springa
nerför trapporna i ett höghus med öppen mun och löst knäppt skjorta.
Sedan tar man sig uppför trapporna så att du är andfådd inför nästa
rush. På så sätt har man en snabb trötthetsandning samtidigt som
luften pressas in.

Från tankar om skaffa sig utrymme för andnigen

Har just en potatisgratäng i ugnen. Tror det är min första
i det här livet. Hoppas att den inte blir för salt, hade kanske
för stora hål i saltkaret.
Livet är ungefär som en potatisgratäng. Lager läggs på lager,
och så gör man samma sak igen. Ibland behövs det krydda
för att få extra fart på livet och slutligen hälls det en massa
vätska över det precis som det årliga badet på Gran Canaria.
I det där havet brukar man få dela vattnet med en del knölar
och det får mig att tänka på potatisknölen, som alltså är den
delen av potatisen som är under jord.  
En stor skillnad är ändå att potatisen gräver vi upp ur jorden för
att använda medan vi istället gräver ner den använda människan.

Från tankar om gratängen i våra liv

Har vi tid att inte stanna upp,
bromsa in ta fram en lupp.

Vad skall vi se i luppen?  Vad är det som är så stort i det lilla?
För att förstå behöver vi betrakta fragmenten av helheten.
Det går inte att bara byta ut det urspårade tåget utan att kontrollera rälsen.
Det går inte heller att öka säkerheten med ett större fartyg utan att studera
vågornas egenskaper.
Det går inte bara att byta pojkvän utan att se sina egna styrkor och svagheter.
Det går inte att klaga på ärtsoppan om senapen är slut.
Just nu vet jag inte vad luppen behövs till, men om det kliar på magen så
kanske du kan se loppan i en lupp.

Från tankar med att det inte går att organisera om utan att se hur det
fungerade när man tidigare jobbade på samma sätt  

Ljusa tankar värmer rummen
En doft av livslust och av charm
Det tassar lätt från ekparketten
Picknickkorgen fylld och klar

Lungor fylls av mod och ro
Tiden spelar ingen roll
Lyft på klacken, håll i fållen
Släng dig ut i okänt land

Från tankar om att livet ibland är ”upp”

2013-11-26

Mörka tankar möblerar rummen
En lukt av os från kökets fläkt
Något rasslar över hallparketten
Flyttkartonger i en rad

Får vi ro i missmodets ruiner
Står en klocka vid var port
Stanna hemma, lyft på locket
Låt dig sakta sjunka med

Från tankar om att livet inte är alltid ”upp”

Är boken bra?
För mig finns det två egenskaper som skall bedömas.
1. Hur är språket? Finns det ett naturligt flyt i formuleringarna.
Gör själva språket (ordvalen) boken njutbar i sig, utan en bra historia.
Finns det ett djup i texterna som lockar till eftertanke med automatiska
pauser.
2. Hur är själva storyn? Tar berättelsen tag i läsaren redan från första kapitlet
och virvlar vidare med ett kanske oväntat eller väntat slut som belönar
läsaren. Blir läsaren så engagerad så han missar viktiga möten och får honom
att fundera på vad resten av boken tar vägen.

Från tankar om Augustprisdagen     

Till lunch åt jag bl.a. en härlig ostsmörgås.
Smaken var skakande god, men själva osten
hade alldeles för många och för stora hål.
Första problemet var att få den att täcka
smörgåsen. Efter ett lager ost så blev endast
60% av smörgåsen täckt. Ett alldeles för lågt resultat.
Nu hade jag möjlighet att lägga på ett lager till, men
det skulle kunna innebära att de nya hålen eller vissa
av dem skulle hamna på samma ställe som de gamla.
Jag beräknar att den nya täckande ytan efter ett nytt
lager skulle uppgå till ca 85 %.  Dessutom är jag ingen
vän av för tjocka ostlager. Detta både i smakhänseende
och i ett ekonomiskt perspektiv.
Apropå ekonomi vet ni om hålen räknas in i vikten
på en ost. Man vill ju inte betala för något som inte
ger något mervärde.
Klockan har nu blivit kväll och magen tillsammans
med hjärnan börjar bli sugen på en kvällsmacka.
Frågan är nu om det blir en ny ostmacka eller om
jag skall reklamera den i veckan.

Från tankar om osttäckets betydelse

Ett liv på väg mot eget liv
Ett öra fyllt av vax
En tanke utav fruktan född
En limpa fylld av ax

Vad väntar i den ljumma skog
Vad rinner ur din snok
Det susar ibland löv och gren
Det livet är din bok

Från tankar om allvar kopplat till lek

Hemlängtan:
Den som är hemma kan inte ha hemlängtan.
Det är först när du har passerat tröskeln som den kan drabba dig.
Men ibland kan man känna inför en resa/utflykt att ”det skall bli

skönt att vara hemma igen”. Jag tycker dock inte det är hemlängtan
utan snarare en icke-resa önskan, som oftast beror på att man är
bekväm och lite lat. När man sedan har kommit iväg och nått målet
så brukar det kännas bra. (innan hemlängtan slår till)
Hur är det då med den stackars hemlöse. Ja, nog har han större
bekymmer att ta tag i en att deppa över att inte kunna ha hemlängtan.
Hur kan man skaffa sig värme, föda och kärlek utan ett hem.
Det finns ett kinesiskt ordspråk som lyder så här ”hundra män kan
skapa ett läger, men för att skapa ett hem behövs det en kvinna”.
Skulle då inte en ensam man kunna ha hemlängtan? (eller ett parför-
hållande utan en kvinna)
Hemlängtan kan vid ex långvarig bortavaro, som ex plugga utomlands
bli till en ångest som griper tag i en på ett sjukligt sätt och göra det svårt
att fungera normalt.
Lyckligtvis är hemlängtan övergående för de flesta och önskan om att
resa, drabbar igen. Men det ligger ju ändå rätt mycket i ”borta bra, men
hemma bäst”.
   
Från tankar om att hellre ha lite hemlängtan än att stanna hemma

Sviskonen mognade aldrig den sommaren då katten försvann in genom
grannens brevinkast. Hur det var möjligt kunde inte ens portvakten förstå,
alltså hur katten kom in. Därinne bodde den gamla damen som ingen hade
sett, men alla kände till.
Katten hade hamnat hos en god människa, hon fick omtanke och mat och
så småningom blev hon så rund att hon inte kunde ta sig ut genom brev-
inkastet.
Månaderna gick och det blev mars. Nu kände plötsligt katten att visserligen
hade hon det bra, men det var ändå en drift om högre nöjen som blev allt
kännbarare. Hon var helt enkelt ute efter lite kattsex.
Här gällde det att komma på ett sätt att ta sig ut och hon letade efter idéer att
spinna vidare på. Hon vankade omkring på balkongen och tittade ner på gatan
långt där nere. Plötsligt fick katten syn på skuggan av en stor rovfågels
siluett på husfasaden mitt emot. Klorna smällde till i nackskinnet. De lyfte
tillsammans och fågeln flög iväg över hustaken.
Katten vred upp nosen mot örnen och mötte ett leende i fågelns blick. De
hade träffats förut och var vänner sedan tidigare gemensamma resor.
Annars är ju både katter och örnar mer kända för att resa ensamma, vara
ensamresande.  Örnen undrade vart katten ville resa denna gång. Svaret kom
blixtsnabbt, ”till kattkillarna vid Katmandus katakomber”.   
  
Från tankar om att ta sig ut från sin bekvämlighet

Vad kommer alla dessa relationsserier på TV ifrån. Från USA säger någon.
Ja, det är nog inte bara från USA, men varför är de så populära? När man njöt
av Lasse Åbergs ”sällskapsresan” så berodde det på att vi kände igen oss själva
och våra reskamraters beteende i de olika scenerna. Vi kunde le inombords åt
sådant som vi redan hade upplevt. Det är säkert på samma sätt när det gäller
relationsprogrammen eftersom livet är, eller består av en mängd relationer
och de mest spännande handlar om gräddtårtans grädde, kärlek.
Vi får möta allt från pinsamheter till tårfyllda kanalbyten i TV-soffan.
Hur många varianter finns det nu kvar. Otaliga säkert och här kommer några
tänkbara namn på program.
”Bagare söker bakfull kvinna”
”Polis söker enarmad bandit”
”Halv åtta hos ensam grannes mor”
”Hemma hos bortrest”
”Kobra fast i lyxfällan”
”Arga snickare söker snälla bönders fruar”
”Skål hemma hos idol”

Från tankar om TV när det är som ………vanligt

Pendeltåget hem
Kaos i vagnen
Folk på folk överallt
Japanska barnskrik
Berusad kvinna ropar
ut kommentarer
Äldre kvinna med gulvit
hy får hjälp med plats
Man med lurar i öronen
artig och omtänksam
Kvinna mitt emot med
fina drag går av
Spanjor tar över platsen
Nu mer luft i vagnen
Folk har gått av
Man med vittgrått hår
läser bok i platta
Det prasslar från plast-
påsar med godis
Den blåa sjalens kvinna
löser korsordet
Ser fyra som sover
Kamelfärgad yllekappa
biter på naglarna
Den berusade kvinnan
pratar till mannen bredvid
Mannen inklämd och
klart besvärad
Nästa Östertälje
Hemmet väntar – skönt.

Från tankar om besvärliga resor

Regnet dånar ner från ovan
Livets huvudtak blöts ner
Det dånar och smattrar i takpannorna
Barr och svordomar spolas ner mot gravplatsen
Så väntar vi på det torra vinets skydd
Dess torra, blöta droppar tränger ut fukten ur glaset
Att det blir så blött av regn

Från tankar om vått i regn

Någon som gick förbi undrade om en halvtysk kvinna som får
barn med en halvtysk man får ett heltyskt barn. Vad jag förstår
så bör frågan vara lika relevant om vi byter ut nationaliteten.
Nåväl, 0,5 + 0,5 brukar bli ett, men det känns ändå inte helt rätt
när det gäller barnafödslar. Tänk vidare, och hur blir det om en
heltysk får barn med en halvtysk – tysk grande, en jättemycket tysk,
1,5 tysk.

Nej, nu känner jag hur det spårar ur liksom det gjorde för banverket
idag.  Vad jag förstår så var olyckan väntad av vissa som hade den
rätta kunskapen och deras åsikter finns även inspelade. Det är en
synd att inte lyssna på de som arbetar absolut närmast i en verk-
samhet och därigenom har tillägnat sig en hög praktisk-teoretisk
kompetens. 

Från tankar om urspårade resonemang och godståg 

Jag slog ihjäl en mygga i somras.
Det fanns inte så många, men den här stackaren dräpte jag med ett
mycket välriktat slag med epicentrum strax framför vingarna.
Min gode vän som även har en massa småkryp som vänner såg ilsket
på mig och förundrades över mitt barbari. Det blev en röd fläck som

minne på soffans armstöd och i den efterföljande diskussionen visade
att det enda som vännen har slagit ihjäl är tiden. 
Vet ni förresten att det oftast är bara mygghonan som sticker oss vilket
beror på att de behöver extra protein för deras äggutveckling.
Kvinnan är på bettet som vanligt.

Från tankar om myggeri

Ytan på den spegelvända sjön
så len som vårvinden där hemma
I bilden ett rop på kontakt
vår vän behöver dig nu
Du söker dig fram genom vassen
endast spår av ensamhet märks

Från tankar om att hjälpa i tid

Omorganisation nu igen!
Jag har funderat en del på detta:
Om t.ex. ett företag har bestämt sig för att organisera om så
kallas vanligtvis de anställda till ett stormöte. På detta möte
presenteras det kommande sättet att arbeta och dess nya struktur
samt startdag (som oftast är dagen därpå). Alla positiva effekter
som förväntas radas upp och alla övriga i ledande författningar
nickar instämmande. Om någon av de anställda under mötet har
någon kommentar som inte stämmer överens med den nya
organisationens struktur så dränks den direkt med att alla de
tänkta positiva förändringarna återupprepas och slutklämmen blir
att det gäller att trygga företagets konkurrenskraft och de anställdas
framtida jobb.
Från mötet går sedan de anställda med taggarna utåt eftersom det
är jobbigt att organisera om ännu en gång och att de inte ser något

direkt positivt med förändringen. Dessutom verkade det inte som ledningen
tog till sig de få kommentarer som ändå kom upp.

Tänk om ledningen på mötet istället hade presenterat det nya förslaget
till omorganisation och förutom alla positiva effekter även ställt
dessa mot att vissa förändringar skulle kunna innebära försämringar
vid vissa arbetsuppgifter och ett tuffare arbetsklimat.
Här skulle alltså arbetsledningen visa empati för de anställda och väga
det negativa mot de positiva och därefter försöka övertyga om att det
nya sättet ändå är det bästa.
Därefter skulle småcheferna inte behöva vara nickedockor och endast
behöva säga positiva saker.
Det nya förslaget skulle sedan diskuteras i olika arbetsgrupper bla med
mål att finna lösningar på det som skulle kunna bli negativt.

Den som känner att han får vara med i processen och att hans åsikt är
viktig kommer mycket lättare att acceptera förändringar och göra ett
bra jobb med ett högt huvud.

Från tankar om ”har inte arbetsledare förstått någonting” 

Hörde just någon säga ”det måste vara relevant”.
Och det kan man ju hålla med om.
Vi har alla sagt samma sak vid många tillfällen.
För mig är det särskilt viktigt att innehållet i ett
textmaterial har hög relevans, men generellt verkar
detta inte gälla i andra sammanhang.
I en diskussion, intervju eller liknande tycks det viktigaste
vara att röstorganet producerar en massa ord. Innehållet
är oväsentligt för att hamna i centrum. Det här gäller
alltså inte bara politiker utan även t.ex. Svempa på födelsedags-
minglet och Ursula på firmafesten.
Det var länge sedan ”tala är silver, tiga är guld” gällde.
Jag skulle vilja slå ett slag för relevansen även i det talade
även om jag förstår betydelsen av att ha en Svempa och
Ursula i vissa sammanhang.

Från tankar om relevansens återkomst

Redan morgonen var svettig i sig.
Om det berodde på att solen sken rakt igenom köksgardinen
eller om det var pga. att pyjamasfickorna var fyllda med den
varma sanden från stranden vet ingen.
Ljudet från pulsen i sängbotten hade fått mig att vakna upp ur
sömnluddet och bege mig upp till spisen. Nu fräste det inte vända,
snart vändstekta ägget i pannan. Bordet var dukat med hopp om en
dag fylld av lärdom, värme, fantasi och den tomma tallrik som snart
skulle dekoreras med det stekta ägget.
Efter duschen och med äggrester i magsäcken bredde förmiddagen
ut sig som en ståplatspublik över kortsidan.   
Allt kändes spännande och lite nervöst……………….

Från tankar om startens starttankar

Din djupblå blick
svepte in mitt i prick
Du såg mig på bussen
under färden till slussen

Jag vände mig om
och ville säga just ”kom”
då du hoppade ut
och lyckan tog slut

Under kommande dagar
bland bussar jag jagar
för att återse blicken
som skapade kicken

Från tankar om kort lycka och  långt lidande