måndag 31 december 2018


Aftonen innan det nya året startar upp och magen är svullen av all mat, soppan med sherryn, ryggbiffen med bearnaisesåsen, den för dyra vinflaskan och vaniljglassen med hallon i kolasås. Nedanför magen syntes slutet på de långbenta benen trots deras pinnighet. Bredvid stod den yppiga matronan från Neapel, helt klädd i svart, både hår och klänning som bar upp de mjölvita brösten innan de far ut ur fodralet.
En hare skuttar in över sovrummets parkett innan den hoppar ut genom det öppna fönstret och hamnar i fronten på en BMW. Varken haren eller bilen blev skadade, men sovrumsgolvet fick skuras om innan tolvslaget. Så dansade de nygifta runt på den persiska mattan och festen tog vid.

Från tankar om att utan nyårslöften blir livet lättare

lördag 29 december 2018


Glasögonen är blå som himlen och benen är fulla med blåmärken.
Däremot var skålen fylld av de rödaste äpplen som lyste genom glasväggen.
Handen sträckte sig fram över skålen och en geting stack in sin tagg i tummen.
Han blev direkt inlagd på sjukhuset under några sommarveckor med eget rum.
Efter incidenten med tummen bär han alltid täta handskar och dubbla näsdukar
i varje ficka. På jobbet har han kommit bort tre gånger, men hitintills har personalen
aldrig hittat honom i personalbastun. Istället bär han oftast polotröja på
personalfesterna.

Från tankar om att ett stick får ingen att sticka iväg

fredag 28 december 2018


När Holger M. flyttade in i sin nya lägenhet låg den förre hyresgästen under sovrummets heltäckningsmatta. Nej, han var inte död, det var ett kort på honom från hans konfirmation. Kortet fick ligga kvar och sängen placerades som tak över kortet.
Mitt under natten hördes ett vrål under sängen, Holger misstänkte snabbt att det var förre hyresgästens ande och ringde direkt till polisen, utredningen visade att ljudet kom från våningen under när fru Gustafsson brände sig på brödrosten i samband med att hon torkade tvätten. Nåväl, Holger M. Valde att bo kvar.

Från tankar om att först flytta ut innan man flyttar in

torsdag 27 december 2018


Det var så märkligt, halvön eller udden såg ut som en tillagad laxfilé, toppad med ett täcke av täta grönmelerad pinjeträd. Nedanför udden slog havet in mot klipporna, en nyfiken val klättrade upp på bryggan. Den la sig på rygg med fenan ner mellan två plankor och solade sin valbuk. Under bryggan simmade en hare bröstsim, egentligen utan bröst, men med en lakritspipa i munvinkeln.
På vägen blev den vitklädda flickan utslängd ur bilen och grät rakt ner i diket, som blev allt fuktigare. Längre fram stod en färgad liftare med sin dotter, när en Opel stannade och de fick följa med. Opeln var vit och liftarna svarta, ändå hade de samma mål och kom bra överens. Bensinen räckte ända fram liksom vägen.
Från tankar om att en udde sticker ut, men det behöver inte du

onsdag 26 december 2018


Ett järnräcke, blått vatten, en besserwisser till man följer räcket mot stan.
Han kontaktar okända personer och ställer frågor som inte borde finnas.
Det verkar som han inte är intresserad av deras själar utan bara njuter av frågan.
En fråga utan mening dör oftast innan den ställs och mannen kan inte hålla urinen.
Från balkongen ser hon över husen och rakt in i en tom fyrarummare med sliten parkett.
Så tar hon upp sin penna, vilar udden mot arket och så formas orden likt en bäck.
Dagen därpå fick hon jobb, tog Waxholmsbåten ut mot Lidingö och log tills solen försvann.

Från tankar om att göra sin inre karriär

tisdag 25 december 2018


Så går tiden vidare, juldagen har mörknat, klaffarna på julbordet har tagits bort, julservisen har kommit hem igen till ekskänken och även middagen blir rester från bordet i jul.
Axel Knåde sitter i sitt rum, han talar för sig själv eller möjligen åt hans brorsbarn som befinner sig i samma rum. Han berättar om hur han red över berget med sin åsna då han blev stoppad av banditen Zlaton Junior. Banditen krävde att få den mat och det silver som fanns i väskorna. Om inte så skulle han smitta ner åsnan med influensavirus. Med en sjuk åsna skulle Axel Knåde behöva köpa hostmedicin och vänta på tillfrisknande. Det skulle innebära att han inte skulle hinna lämna in tipset för nästa vecka. Nå, skrek Zlaton Junior, hur vill du ha det. Får jag väskinnehållet eller …... Då hörs ett brak, ur en bergsgrotta kommer tre bergspoliser på en fyrhjuling med full fart ner mot Axel och Zlaton.
Zlaton går upp i rök och Axel bjuder poliserna på fika med chokladbollar. Färden kunde senare fortsätta.

Från tankar om att under juldagen dras rullgardinen ner redan tidigt

söndag 23 december 2018


Dagen hade övergått i en ljusbrun skinnstol, ganska enkel, inte tung och pompös.
Vår vänskap startade upp den dagen och vi byggde bo tillsammans.
Mitt eget skinn är vitt, jag är en vit man tänkte Tore och la ena benet över det andra.
Polisen hade varit där och försökt stoppa kravallerna och fika med de närvarande.
De röda lastbilarna rullade utanför huset, kanske med Tomtar som var på tjänsteresa.
Väglaget var halt och rakborsten halkade omkring på kinden, imorgon skall klapparna
öppnas och alla Tomtar få sin lön.

Från tankar om att under skinnet finns så mycket mer

fredag 21 december 2018

En död man i en sval kyl låg på lur hela kvällen.
Bredvid mannen låg ett paket leverpastej till frukost.
Natten blev besvärlig med de ständiga upphostningarna
och vinden låg på från det gråsvarta havets rörelser.
På morgonen passade ättiksgurkan och paprikan till pastejen.
Solen var redan uppe och påklädd när vi andra vaknade.

Det var nu bara två dagar kvar till julafton och gröten puttrade på spisen.
Klapparna var slagna mot kinderna, den röda klänningen var inköpt,
skinkorna fanns kvar som vanligt, snön hade redan kommit och försvunnit,
granen böjde av några gånger innan den nådde sjärntoppen och
allt kändes som vanligt.

Från tankar om att till jul skall kylen fyllas 

torsdag 20 december 2018


En oansvarig tanke flyger rakt in i korridoren på spaning.
Vad har tanken för uppdrag? Jobbar den själv eller har den medhjälpare i tanken.
Vi i väntrummet visste inte hur vi skulle förhålla oss när vi väntade med en kopp kaffe i handen. Så bestämde vi oss för att hälla kaffet i blomkrukorna och tillkalla polis.
Strax därefter bytte vi snabbt om och sprang in till poolen. Vågmaskinen var igång och tillsammans vågade vi äntligen hoppa i med glädje och badkläder. När vattnet tog slut blev det förhör med polisen och därefter en bok på rummet innan middagen var klar.
På morgonen var korridorerna städade och hästarna väntade på oss.

Från tankar om att i varje tanke finns det flera utvägar

onsdag 19 december 2018

I denna timmes tid slår klockan uppfordrande
Vi försöker att inte lyssna, men slagen finns där
Oroligt vänder de sig om mot utgången, den blockerade
Sirener närmar sig från flera håll
En troende öppnar sin Chipspåse med ostbrickesmak
Ett ljus blinkar bortom korvkiosken, någon beställer korv med mos
Allt verkar hopplöst, reträttvägarna stängda och
det finns endast två chipspåsar och en påse salta jordnötter kvar
Då syns en helikopter med dess ljud närma sig perrongen
Den går inför landning, fyra män i långbyxor springer ur helikoptern
De ropar ”kom hit, är ni snälla”, vi vänder om mot dem och
lastas in i helikoptern
Vi är räddade, men ändå rädda när vi flyger förbi en undulat

Från tankar om att klara sig undan en katastrof  

tisdag 18 december 2018

- Hur är du som person?
- Svårt, hur är du själv?
Ett stilla möte i en biofåtölj och
inte vet du om det snöar fortfarande.
       Upprepar frågan ”Är skorna för stora”
Hon tar sakta av dem, gör ett fotavtryck i snön.
Hämtar skorna, placerar dem bredvid,
några snöflingor hittar ner i ena skon,
hon svarar ”dom passar utan extrasula”.
       I biolokalen sitter två personer kvar,
de andra har gått till bussen,
de två har sina funderingar om slutet,
borde det vara tidigare, mer förklarande vitt.
Så en röst från maskinrummet,
”vi måste låsa nu”
- Vet ni om det har slutat snöa, här i trakten?
- Jag tror inte det, hör snökedjors gnäll.
          De två lämnar bion med snö på mössan,
det saknas en kaffe till slutet.

Från tankar om att en bra film är inte alltid bra (kanske nyttig)

söndag 16 december 2018


I den lilla stugan på stranden bor den lilla lurvige danska dvärgpudeln Lotta Ho.
Stranden är lång ända bort till klipporna mot Glömro. Åt andra hållet finns ytterligare en stuga precis där småtallarna börjar växa och strax ovanför sanden. Lotta Ho jobbar på ett kontor i Glömro där hon ställer ut fotografier från innerstan. Redan som en liten hund hade
Lotta ett stort intresse för fotografering och hennes första kamera hittade hon på stranden med ena objektivögat igenmurat av sand. En dag när Lotta Ho tog sitt morgonbad i frukostsolen så dök en stor fisk upp i vattenytan. Fisken simmade mot Lotta Ho och svalde henne. Fisken simmade sedan ut i havets alla vågor.
Där stod nu en ensam stuga på stranden, den vände sig ut mot havet, tittade länge ut mot horisonten, men såg inget bekant förutom djupet i ett hav.

Från tankar om att fotografera det man ser och det man borde se

lördag 15 december 2018


De gula västarnas ägare sprider sig över avenyer och torg likt ett influensavaccin som infekterar person efter person. Har vaccinet uteblivit? Har västarna sprängt alla västknappar samtidigt som de hemlösa försöker hitta en ledig källartrappa.
Vad kostar det att skydda samhället mot de infekterade västarna? Var går en sådan insats möjliga gräns?
När jag öppnade fönstret och skakade av dammet ur näsduken hörde jag en katt som jamade oroligt. Det var mörkt, katten kände inte till området, den kände däremot doften av en uggla där uppe. Så accelererade den över skogsbacken och försvann. Jag stängde fönstret och frös i den kalla bädden.

Från tankar om att vaccinet inte alltid funkar och det kanske kan glädja någon

fredag 14 december 2018


I natt hostade Atte upp lungorna, eller var det bara en?
Hosttortyren går till så att, du inte kan sova för att du måste hosta, därefter kan det ändå hända att du somnar till, efter ca 13 minuters sömn behöver du vakna för att hosta. Sedan rullar det på under resten av natten. Dagen därpå frågar Attes fru Vera, ”har du sovit gott”, ”nej jag har hostat ont”.
Vera har vart gift med Attes kompis Pelle i fyra år, även han var en känd hostare. Vera har funderat mycket på hur det har blivit så här. Hon bytte man, men fick behålla hostan. Nu är ju Atte och Pelle visserligen kompisar och är vana att hosta ihop när de går på hockey.
Eller är det något i luften tänkte Lisa, Veras syster. Lisa har haft mycket problem med fotvårtor. De bästa med att leva med en hostare är att den andre vet alltid var den ene är och det behövs ingen transparent gps.

Från tankar om att ibland är livet som att hosta i motvind

onsdag 12 december 2018


Flickorna spelar boll med händerna.
Nobelpristagarna har fått sitt erkännande.
I Stadshuset städas det fortfarande.
Nu är det timeout, handbollen får då inte röras.
I varje hörn försöker julen komma fram.
Halsens hosta biter sig kvar.
Klockan i köket alarmerade, middagen klar.
Så kommer vädret in i TV:n, blir inget väder som vanligt.
På Öland väntar bönderna på skörden och turisterna,
tomten åker några extra gånger över bron inför julen,
blåser det starkt från norr så kan släden sladda.
Tavlorna hänger snett igen i trappuppgången.

Från tankar om att på varje ö finns det en strandlinje

måndag 10 december 2018


Det är en sorglig dag för den som har ont i halsen och som inte får stopp på hostan som väller ut från lungorna och far ut i världen. En del i omgivningen kan även bli träffade av någon liten luring till mikroorganism och bli sjuk. Andra tycker att något är sjukt bra, detta konstiga uttryck.
Är fattigdom lika med att du måste göra allt själv? Den fattige som klarar sig bäst är då säkert händig och företagsam, men det gäller väl alla.
På balkongen mitt emot står den där mannen som alltid bara bär sitt skinn bart på överkroppen. En gång frågade jag om han inte ville ha en av mina bättre begagnade skjortor i ett ”fint” märke. Han svarade ”den dag jag tar på mig en skjorta respekterar jag inte mig själv”. Jag skrev, bättre begagnad, vad menas med det? Slitet/använt: endast i liten omfattning eller tvärtom. Samtidigt sätter sig den övernakna mannen sig på balkongräcket för att visa att han finns, i handen en kopp franskrostat kaffe och i den andra handen håller han sig i fästet till sin parabol, men även en liten torr kaka är inkilad mellan två fingrar.

Från tankar om att en lång hals förlänger matens njutning

lördag 8 december 2018

försvann röstens klarhet och en sky av hostningar tog över dagen.
Esno hade varit på fest kvällen innan och överansträngt sin röst med sång och halsen med starka drycker och den fetaste maten i byn. När han ropade på sin jycke så hördes en torr viskning i rummet och hunden fortsatte att sova. I det här läget gjorde Esno det enda rätta, han stängde igen butiken och hans tänder såg ingen på en vecka. Det tar på krafterna att ha roligt, men det ger en hel del till utövaren. Sedan kan du alltid skylla på en virus som Kalle gjorde julen 1972.

Från tankar om att utan röst kan det bli svårt att få tröst

torsdag 6 december 2018


I centrum går folk hit och dit. Vi hoppas att de själva vet vart de är på väg.
Nere vid havet går även solen ner bakom den grusade stranden och flaggan vajar fint.
Karusellen får barnen att skratta hela kvällen och när familjen kommer in i sitt orenoverade kök så fattas bara spagettin till köttfärssåsen. I korridoren står en svartklädd kvinna och
visar upp sig med sin stolthet som skär genom tapet och vägg. Barnet i sängen försöker
sova, men det är så svårt om man inte mår bra. Mamman och barnet sätter sig i soffan
och trycker på fjärrkontrollen. Bakom TV-rutan finns en långfilm, hur får den plats?
I badrummet hörs det hur vattnet spolar hårt ner i handfatet och kroken till handduken
ramlar plötsligt ner, trots det så är alla sängar renbäddade. Så somnar barnet lugnt i
soffan och snusar tätt mot gosedjuret.

Från tankar om att det brukar ordna sig till slut

onsdag 5 december 2018

Ensam och utbytbar
tänker stubben i snålblåsten.
Nu är vi många utrensade träd
och inte kan jag blomma till vår.
Jag som bytte krona i fjol,
men jag är rätt vacker ändå
och inte kan jag blåsa omkull.

Från tankar om att: när det bara finns stubbar i skogen, finns det då någon skog  

tisdag 4 december 2018


En del vill få sin ålder sänkt eftersom hen känner sig mycket yngre.
Hen skall ju egentligen vara en han. Att bara komma på idén är ju kul.
Däremot att driva det rättsligt verkar ju helknäppt. Fördelen att ex.
sänka sin ålder från 70 till 50 skulle vara ex. vid dejting eller
vid ansökan om jobb. Nåväl, personen har fått avslag hitintills.
Andra har många andra önskemål, inte minst till jul.
Någon vill ha snö till badrummet, eller ha bredare axlar, eller hitta en
skatt i rabatten, eller mat på julbordet, eller ett julkort från sin son,
eller en falukorv istället för skinkan, eller en julgran att lägga bredvid
klappen. Apropå jul har tomten tomträtt?

Från tankar om att det måste väl kännas bättre att dö vid 70 än vid 50

måndag 3 december 2018

När skuggan kommer ifatt dig,
byrån är full av strumpor,
julklapparna är uppätna,
V75 havererar i yttre sväng,
bilen kör sönder guppet,
polisen är på långsemester,
frun är förkyld och halvsovandes,
en myra tittar fram i december,
dagen är mörk när det är som ljusast,
korven brinner i ugnen,
bibliotekskortet har gått ut på promenad,
svalorna är heta som en glögg,
livet är långt för den som kör sakta,
svanen bor i gästrummet,
skinkan är inte köpt,
samma skinka är inte griljerad,
vattnet gurglar sig i magen,
och endast tomten står i tomtkö.

Från tankar om att tankarna snurrar inför jul

söndag 2 december 2018

Mannen mitt emot har inget hår på huvudet,
en gråblå kavaj med en vit skjorta uppknäppt
i halsen, alltså ingen slips.
Hans näsa är rak, munnen ler försiktigt,
hans huvud lätt höjt och en ganska intensiv blick.
Han ger ett rent, stiligt, men avslappnat intryck.
En man som ändå verkar vara på vakt.
Men det är ju Fredrik vår tidigare statsminister
Reinfeldt. Han har ju skrivit en bok om det
som nu påverkar människor.
Det kanske vi också skulle göra, men den skulle
bli trist och handla om alla låsningar som finns
i regelverket som dessutom inte är gjort för
dagen. Gäller rättsväsende, skolan, sjukvården,
invandringspolitik, kontrollbrist etc.
Får man ha en gammaldags tygnäsduk idag eller
måste den vara av papper som smular och
kladdar ner fickan.
Får man ha en tall till gran, när det blir jul?
Får man ha en liten, liten ljusslinga i sitt Japanska
körsbärsträd eller måste det se ut som grannarnas
tivoli?
Imorgon är det måndag och ny arbetsdag för alla
pensionärer. (nej, skrev inte pissoarer)

Från tankar om att i varje statsminister finns det en människa

lördag 1 december 2018


Tillsammans är man alltid mer än en och
det ger så mycket mer.
En helt ensam fluga flög över altanen.
Det såg ut som den gick in för landning.
Bara den ser plankstickan som tittar upp
vid den beräknade landningen.
Så ser jag hur flugan gör en gir runt räcket
på altanen och plötsligt stiger upp mot plåttaket.
Vi andas ut tillsammans och häller upp en till
kopp kaffe och jag tar min tredje mazarin.
Ute vid grusgången ser jag flugan igen,
på väg bort mot soptunnorna och grannens gräns.
Den liksom vinkade med vingarna innan den flög
ner mot sjöbodarna och bryggan.
Vi andra hoppade upp på våra cyklar och följde efter.
Så badade vi allesammans och flugan simmade ryggsim.

Från tankar om att det är sällan som det är bäst att vara ensam (nästan aldrig)

torsdag 29 november 2018

Hildegar Offerdal cyklade mer mot affären i city. Hon skulle köpa efterrätt till helgens bjudningar.
Det mesta pekade på att de skulle bli välsyltade saffransbullar med vit grädde. Till det serverades
ofta en liten Ölandssherry. Sherryn hade hon hemma, men nu gällde det att få tag på de välsyltade saffransbullarna och helst inte frysta. Hos Sigvards livs fann hon det hon behövde och Sigvards fru
tog betalt i sin prickiga kjol från Berlin. Det bör kanske tilläggas att fru Sigvards var född i sitt blivande
hem i en ort utanför Berlin. Sigvards frus far hade ett ångfartyg, som han körde last på längs floden,
men fartyget såldes efter att Sigvards far inte hittade hem med båten. Det hade snurrat till och han
färdades uppför floden istället för åt rätt håll.
På hemvägen fick inte Hildegar punktering, men solen lyste skönt och dagen därpå skulle hon hälsa på hos doktorn för en hälsokontroll. När hon nästan var hemma sprang det en häst över vägen, som
hon inte kände till, den var vacker med sina fyra ben och brunt hästhuvud. Hon sa till sig själv att
hon inte fick glömma bort att berätta det för Elsa, hennes fru. De hade träffats i en busskö för fyra
år sedan och nu var de ett vackert par.

Från tankar om att en domare äter alltid efterrätt, efter en dag i rätten

onsdag 28 november 2018


En liten blek blomma försvann i höstenHon var värdinna i höstrabattenEn ny klev fram, ändå fick vi inte tröstennär vi vred oss sömnlösa i natten
En annan blomma var fru Larsson, en granne till flera. Ja, fru Larsson kallades för Blomman i kvarteret. Hon var den som var chef för den sociala kontrollen bland husen. Hon såg till så att barnen gick hem och åt, vattnade blommor åt bortresta, passade grannens barn, visste var herr Runstam gjorde idag, kunde telefonnumret till skolan, talade om var hundarna kunde prutta och kissarna kissa.

Från tankar om att en blomma gör ingen bukett, men nästan


måndag 26 november 2018


Kaffevagnen är på väg mot övergångsstället. På den undre hyllan sitter Olof
och hans sandaler hänger utanför. Nu är den mitt på övergångsstället och
kaffet börjar svalna. Olof ropar glatt ”nu kommer vi”, men de kriminella som
kommunen betalar femrummaren för orkar inte vinka åt Olof. Det är jobbigt
att vinka med all kokain i kroppen, dessutom är de så mätta efter den fina lunchen,
som de åt i soffan framför den öppna spisen. Det är jobbigt att hålla på med
all kriminalitet, så det finns inte kraft till att vara tacksam för all inclusive-tillvaron.
Vad håller vi på med? Kan någon hjälpa oss, vi som får sådana inre vredesutbrott
när vi hör om dylikt, våra hjärtan stannar av och vi hör hur världen därute hånar
oss.

Från tankar om att kontroll, kontroll, kontroll. Var är du!

söndag 25 november 2018

IKEA stod kvar i Kungens kurva och kanske är det så att kungen i Kungens kurva just är IKEA.
Runt byggnaden fanns det människor åt alla håll och det var otroligt tätt mellan dom.
Först fick man köa några timmar för att kunna ställa bilen någonstans. Efter de timmarna satte hungern in, åt lite, därefter framme vid rätt hylla, produkten var slut. Nästa beslut, skall vi
plocka lite onödiga varor (servetter, ljus etc.) eller skall vi strunta i kassakön och bara köpa
några paket chokladbollar och wienerkorv utanför kassorna. Det blev det senare.
Nu tar vi bara några affärer till innan vi åker hem, så känns det som vi har gjort det ordentligt.
Som alltid, IKEA är målet och runt omkring finns några andra affärer.
På väg till bilen i fjärran känns vinden som kyler i minusgraderna.
I vindens mitt finns en tomhet som alla vill nå fram till. Ingen har hittat vägen dit, många har försökt. Hur skall man hitta mitten på en flyktig vind. Ingen GPS kan hjälpa.

Från tankar om att den svarta helgen går mot sitt slut

lördag 24 november 2018


Havet rullar in över ladan och bonden söker sin fru inne i city.
Korna älskar när de får sin havsdusch genom ladugårdsdörren och
efter en sådan dag mjölkar de alltid på topp med Klara i spets.
En av de ledsna hästarna från hagen tittar in i ladan och undrar
om någon vill hänga med på dansen i djurstadshotellet.
Ja, ropar flera men hur skall vi komma dit när inte bonden är hemma.
Jag kan låna en vagn, sa hästen och så får ni skjuts, men ta en dusch först flickor.
Den natten badade alla badtunna, fåglarna drack ur samma tunna, räven kliade
sig mot tunnans väg och grodorna vinglade fram över kryddlandet.
Ingen hade någonsin handlat så mycket utan en krona på kontot, tempot ökade,
slipsen åkte av, händerna visade uppgivenhet, slagen träffade hårt, kvinnan siktade
med geväret, publiken skrek av förtjusning, många sprang in på toa, tvärflöjten
lekte med tonerna, poliserna ringde på polisen, några sprang över taket mot gröten,
några hade ingen mat, deras revben stack ut och vi donerade en summa till tröst.
Kunde vi göra något mer?

Från tankar om att ”bonde söker fru” kan leda till så mycket

fredag 23 november 2018


Han mådde så bra, helt avslappnad, det lilla glaset Whiskyn efter kycklingen hjälpte till, nyköpt resväska med Black fridaypris, det ända som störde honom var att han hade köpt väskan svart, djävla Black friday.
Hans far hade inte kommit hem från Komvux, men modern hade överseende med det som vanligt. Antingen var han på bio eller hos fröken och pluggade extra. Maten kallnade sakta,
solen gick sakta ner över ängen, blommorna slöts sig om sina pistiller, lammen vandrade hem och han bara njöt av att pappa höll sig undan i kvällsvinden.
Mammas vietnamesiska pytt i panna värmdes upp igen och den var godare än någonsin. Magen fylldes med en bomullskänsla och mättnad ända ner i de djupa cellerna.
Det knackade på dörren, pappa?, nej det var brevbäraren som hade glömt att lämna en räkning. Täcket drog han upp över näsan och somnade in utan sömnmedicin. Nästa dag gick han till toaletten och bajsade en liten, men söt korv.

Från tankar om att ibland är det bra om pappan är upptagen

torsdag 22 november 2018


Att arbeta med händerna kräver handlag och en bra hudsalva för händer.
Motsatsen till att arbeta med händer är ju att arbeta med fötter och ett vanligt jobb är att spela fotboll på arbetstid. Det finns en väldigt känd som heter Zlatan, som även är bra på att snacka och att bli tatuera.
I morse såg Hugo Enveten en repris på en fotbollsmatch där inte resultatet var det viktigaste. Mitt under matchen sprang en hund ut på planen, matchen stannade av, ett ljud hördes från skyn, en helikopter närmade sig, den landade på planen, fyra kor sprang ut på gräset, en hade en kanelbulle i munnen, därefter åt hon upp den tillsammans med ett glas egen mjölk, så kom en brud ut ur helikoptern, hon sprang fram till de båda målvakterna, frågade om de ville gifta sig med henne, samtidigt sprang domaren till toa av upphetsning, när han kom tillbaks hade en präst tillkallats och vigde de tre, matchen startade upp igen, men inget lag ville längre vinna med sina nya målvakter.

Från tankar om att i fotboll kan allt hända och alla har inte samma mål

onsdag 21 november 2018


Allt är så fett där ute i samhället och ibland sjukt fett.
Och när det är som sjukast fett så är det som inget annat kunde vara bättre.
Vi som har jobbat i vården förstår inget. Ett tillstånd av sjukt fett är ju ett
inläggningsfall på sjukan. Idag får ju de som mår sjukt fett åka hem och
alltså lämna sjukhuset.
Språket förändras men ibland kan det vara skönt med ett vanligt dopp i sjön.
Tänk att öppna sin mun, dyka ner några meter, ställa sig stadigt i dyn,
köra en propeller med tungan och därefter sakta glida upp mot ytan med
sjögräs runt öronen. När man sedan kommer upp ur sjön är det fint med
en fläskkotlett och en burk rödkål. Nästa natt sover man gott.

Från tankar om att det är bra med lite fett om vattnet är kallt

söndag 18 november 2018


Puma trodde aldrig det skulle bli så här,
men ändå blev det så, och ingen vet varför.
En dag skrek han rakt ut i badrummet, fast
han vet inte varför det blev så där. Det kan
bero på sådana småsaker som att låta
benan gå åt andra hållet eller att byta
rakvatten efter fullmåne. Pumas första bil
var en grön bil med flera dörrar och baksäte.
Är du också biltokig? Ja, jag känner till
varenda förgasare i hela bilen, sa någon.
Puma trodde aldrig att det skulle bli en
grön bil, när det finns så många sorters färg.
Men, den har gått bra. Kan en bil gå?
Ja, men knappast springa till bussen.
Hur ser tidsplanen ut, sa mannen med slipsen.
Det är ingen som vet sa Pumas fru och kliade
lite på slipsen. Så skall en slipsten dras sa
alla närvarande.

Från tankar om att en bils utsida är ändå det viktigaste

lördag 17 november 2018


Ovanför de gråtvåta ögonen stack en liten del av hennes hår fram under mössan.
Mössan var stickad med stora stickor och garnet var köpt på Åhléns.
När gråten avtog bytte hon om till en ny mössa och en lång klänning.
Dörren stängdes bakom henne och hon vandrade ner mot centrum.
Hennes blivande man hade hon inte träffat än, men det kändes ändå helt ok.
När första sonen gick ut ur nian åkte de alla på mopedsemester till Kenya.
I vagnarna efter mopederna låg betyget från nian, varma nattkläder och
ett leopardskinn från gränsen. På natten hördes ett obehagligt ljud utanför
tältet och en berusad get sprang rakt in mellan sovsäckarna.
Semestern vandrade vidare tills mopedbensinen tog slut och det var dags att åka hem.

Från tankar om att utan moped blir hjälmen onödig

fredag 16 november 2018


En dag är inte den andra lik. Exempelvis hände det att idag sov jag för länge och igår sov jag för kort. Idag var morgontidningen redan läst och i går fick jag inte ner foten i skon och ändå prövade jag båda fötterna under hela förmiddagen. När det sedan blev eftermiddag
och vi skulle koka kaffe med grannen gick vi alla runt i strumporna och det blev blöta fläckar på tapeterna. Vad var det som hände, läckte taket, var det grannens berömda
fotavrinning eller handlade det om stressen att få till julglöggen.
Så tittade han rakt in i hennes ögon. De svarta raka glasögonen ramade in blicken och hon sjönk djupt ner i fåtöljen. En vecka efter satt hon kvar i fåtöljen medan han spelade sin tarvliga korpfotboll. Blommorna vissnade och flyttfåglarna flög hem.

Från tankar om att finna dagen i dagen

onsdag 14 november 2018


I Runes diskmaskin bor en groda
Ingen vet hur länge den varit där
Men den verkar gilla snabbprogrammet
Någon sa att det killar gott på ryggen
Annars är grodan intresserad av traktorer
och kör så ofta han kan
Ibland jobbar han extra, senast hjälpte
han myrorna med att köra virke
Tror han jobbade svart åt svartmyrorna
På senaste tiden har grodan lagt sig i
hur Rune stuvar in disken i maskinen
Nu funderar han på att byta maskin
en grodsäker vore bra
Dessutom skall Rune bli sambo med Rut
och hur skall hon tåla en självsäker groda
Ja livet är inte lätt
Innerst inne vill vi acceptera de flesta
men samtidigt är vi ju alla olika
Där har vi charmen

Från tankar om att det går att diska manuellt

tisdag 13 november 2018


2018-11-13
Ensam bland oändliga meningar
slipar jag stålet i gräddvita hus
Undrar överlägset om framtiden
då gårdarna krymps och byggs om.
Finns det någon plats i husets väntrum
för den som inte har sitt mål.
Blir så ensam utan hus och kamp,
när vinden klyver våra sista träd.
Vill ändå upp på nocken för att
titta bakåt innan hissen går ner.
Nu är det gjort och vad skall vi
ångra och tolerera.

Från tankar om att i varje hus finns det rum (för dig)

söndag 11 november 2018


Gräset ligger nymålat och vackert i Kalmar.
Fotbollen rullar fram och åter i dimman från bengalerna,
endast tomten är vaken.
Så ringer det på dörren och där står en person som ingen känner igen.
Han presenterar sig som mannen utan adress, men med nybyggd koja.
Vad vill du frågade vi.
”Jag vill gifta mig med din fru eller hennes syster”, svarade mannen
”Men, de är båda upptagna”
” Skall de baka bröd till helgen”, frågade då mannen.
Nej, men båda är gifta ”
Mannen nickade försiktigt och sa slutligen ”Ni kan höra av er om de ångrar sig”
När dörren slogs igen brakade det till i hela huset, köksskåpen ramlade ner och badkaret läckte ut vatten över sofforna. En bil for iväg mot skogen och de kunde ta en kopp kaffe tillsammans.
Från tankar om att idag skall det avgöras med en fotboll

lördag 10 november 2018


En ensam soldat solade sig på bänken i den stängda parken.
Någon köpte en korv med bröd, utan Boston gurka.
Efter korven ville hen absolut ha en semla och kaffe med varm mjölk.
En äldre kvinna med klockarmband av guld lutade huvudet mot handen,
när hon talade med en kollega från samma ålderdomshem.
Hon hade varit gift fyra gånger, men bara med två olika män och det var män hon tyckte om. Man 1 var hon först gift med, sedan man 2, därefter man 1 igen och slutligen man 2.
Hon hade alltid haft svårt för att bestämma sig. En gång när hon skulle resa på semester tvekade hon om det skulle bli England eller Italien och hamnade istället i Frankrike, utom väskorna som kom till Rom.
Soldaten hade under tiden bytt om till vanliga kläder och då var han inte soldat längre, men
ändå en trevlig person som går i gummisandaler, har tankar om att det vore gott med pannbiff och gärna en långpromenad i skogen.
Så gick natten över till morgondimman, vi tittade ut genom fönstret och ingen vet vad vi inte såg.
Från tankar om att i varje soldat finns det en baksida med annat innehåll

fredag 9 november 2018

Inte långt från den västra byrån
hördes ett vänligt rop om förståelse
Vad kunde ljudet mena med sin önskan
Kanske inget annat än mycket vaniljsås
till den ljumma äppelköttfärspajen
Vi tror inte för mycket om oss själva,
alltså vi vanliga som stampar på
Det vore så mycket bättre om överläppen höjdes,
i en hyllning till underläppen och resten
Varför skall alla ha alla prylar,
kanske till sin prylbod där kaffet bryggs
Varför brygga kaffe utan mazariner
sa min söta morbror vid brunnen
Vi kände alla till det där och
magen oroade sig i jämn rytm.
Efter kaffet kommer alltid något,
som kommer före något annat.
Själv trodde han att han inte skulle bli så kort
i stubinen, fast ingen brydde sig
Så la sig stormen och sov i fyra dygn
Alla kom i otakt och ingen visste när det var lunch
utom vårt lilla husdjur, Bernie Klamp
Bernie och jag läste matte ihop
Vi la ihop våra huvuden, men inga tal.
Efter några veckor kom snön ikapp oss,
vi förstod att björken måste fälla löv
Ändå så var svaret inte givet trots att
varje snökristall ville bädda in oss
Kälken hade gått sönder förra vintern
innan isen tog resterna
Nu var det bara vi kvar, utspridda på åkern,
väntandes på något nytt
Vi la oss på rygg i den kalla snön,
skrattade under eländet som hindrade oss
Nu är vi fria i tanken!

Från tankar om att allt eller inget får plats 

torsdag 8 november 2018

2018-11-08
Kunde våra ansvariga förstå varför inte våra skolbarn lär sig så mycket och våra lärare väljer andra yrken, så vore det bra. Ett tips, fråga oss andra och speciellt lärarna. De fina med att fråga lärarna är att de befinner sig i skolmiljön hela arbetsveckan förutom all tid runt omkring som det lägger ner på uppgifter med skolanknytning. Ja, det känner ju många till.
I somras satt jag på en Gotlandsfärja. Med på resan var ett fotbollslag med pojkar i 15-17 års ålder.
De råkade vara i stort sett bara pojkar med en invandrarbakgrund. Min första tanke var att det här kan bli stökigt då de satt nära mig, men o så fel jag hade. Fantastiskt fina grabbar, hade en god samvaro, med lagom ljudnivå, visade respekt mot varandra och mot oss övriga, artiga, ställde tillbaks extrastolarna de lånade, besvarade vänligt några frågor från en ”tant” och ställde motfrågor. Jag såg endast en vuxen som var deras ledare. Vad hade det här fotbollslaget som inte skolan har? Antagligen ett tydligt regelverk, där regelbrott får konsekvenser. Naturligtvis en bra ledare, han fanns förresten mitt bland pojkarna, är säker på att han hade fått tid till att se/uppmärksamma varje individ, han hade säkert en ledning som backade upp honom och stödde honom i sitt arbetssätt och han hade naturligtvis inte en skollag som knappt tillåter att läraren får tillrättavisa en elev och därigenom även såra en förälder. Ledaren för fotbollslaget hade en naturlig auktoritet, som pojkarna såg upp till när han förklarade hur de skulle få mat från restaurangen. Det jag nu efteråt ångrar är att jag inte tog reda på vilket lag de representerade och samtidigt gjort tummen upp inför dem och deras beteende.

Från tankar om att skolan kanske borde snegla lite mer på hur idrottslag 

onsdag 7 november 2018


Han vandrade nerför sorgens sluttande tak.
Man måste ner i källarvåningen innan man tar trappan upp, tänkte han.
På uppvägen började grönskan slå skott som senare ger frukt.
Ett trappsteg kvar till vinden, här uppe skiner solen in genom ett takfönster,
han öppnar fönstret och klättrar ut från vinden ut i vinden från sydväst,
då känner han ett lyft, svävar uppåt, förbi en tallkrona och allt högre.
Där nere ser han hur en kvinna utan bostad ställer sig i bostadskön.
Har hon fel kön för att få en bostad, men det heter ju bostads-kön. Helst
vill hon ha en tvåa med kök och man. Den får inta vara för liten eftersom
hon vill ha en stor man, som kan bära hem hennes matkassar med grönsaker
och lökprodukter. Vidare far han genom ett regnmoln och längtar efter sitt
paraply. Nu ser han plötsligt sig själv samtala med prästens fru, de ser ner
i en psalmbok och är mycket lättklädda. Så sänker sig hans färd mot marken,
nu återstår bara landningen och han har blivit riktigt hungrig.

Från tankar om att inte ge upp eller visa sig överlägsen

tisdag 6 november 2018


Den nakna sanningen vandrade omkring bland skogens tallar.
Var vandrade den påklädda sanningen omkring?
Är det sant att sanningar kan vandra omkring, har hört att de ofta blir liggandes i soffan.
Nåväl, i varje sanning finns det en hel del som aldrig har mött sanningen.
I köket sitter vår vän Elak Larsson som inte har öppnat dörren i år. Han tittar ut genom fönstret ner mot vägen. Längs vägen ligger en gris och bevakar alla som passerar. Där kommer handlarens son, polismästaren själv, brevbärarens mor och bussen från Dammtorp.
Grisen fick nog och bytte om till badkläder, sprang ner mot ån, upp på bron, förberedde det ”tyska hoppet” för gris och slängde sig ut mot vattnet. Innan han nådde vattnet hamnade han i turistbåten ”Glada änkan”, turligt nog relativt mjukt och tog genast över rodret.

Från tankar om att sanningen varar längst

måndag 5 november 2018


Ibland är dagar blöta, men ändå faller inget regn, inga tårar och
ljuset har inte mage att tränga undan den våta upplevelsen.
Vad gör vi då? Kanske går på bio, eller på slak lina eller på en svamppromenad.
Man kan också ringa upp Kommun och ställa några frågor, så ringer de upp inom ett halvår.
Ta det lugnt nu, det var ju bara en vecka sedan du ringde sist, ha tålamod.
Ja, men kontakten med oss, deras väl betalande små kunder, måste väl ändå gå före det mesta.
Nu går vi och handlar en påse chips istället, det får inte vara sådana där sura, de är vi ju redan.
Nej vi tar söta chips, finns det sådana?, Vet inte, frågar i kassan, ja det finns i frysdisken sa hon.
De blir nog godare när de har tinat. Frusna relationer mår ingen bra av, sa den långsinte och
snöt sig i motvinden, men lyckades ändå få nästa våg att skölja rent ansiktet.
När Tuffe var liten trodde hon att hon inte skulle bli stor, men nu är hon det,
titta bara på skonumret: 39,75 utan innerskor eller innersula, bara ett hålfotsinlägg i gelatin.
Vet inte om hon ville bli stor eller förstod att det skulle innebära bekymmer. Klok unge.
Mitt i allt är diskmaskinen klar och piper förskräckligt, allt stannar upp och nu har även
regnet tagit sällskap av den fuktiga dagen.

Från tankar om att regn kan vara vilsamt trots mobil

lördag 3 november 2018

Hur skall vi orka finnas till när julen närmar sig?
Tänk bara på alla dopp i grytan och
den trasiga julgransfoten som ler uppkäftigt.
Vad är en jul utan en klapp på kinden och
ännu fler kring granfoten som vi snubblar över.
Tomten måste vara nykrattad så släden glider lätt
förbi häcken och tomtens stora säck.
Är det ändå så, att det enda fina med julen är julsnapsen.
Den kan få alla bedövade och lätthanterliga.
Dagen efter julen kan också vara bra.
Går du upp tidigt så kan du ha skinkan för dig själv
och samtidigt lägga till något kilo på meritlistan.

Från tankar om att julen har sina sidor, liksom granen

fredag 2 november 2018


Ute lyser mörkret över den svarta dalen
Korpens språk far över våra kepsar
Regnet finns där borta, men inte här ännu
Vid porten står en ensam rävhona i sin boa
Hon ler i smyg, när hon ser hur bonden söker fru
Så försvinner traktorn ut i mörkret och häcken vinkar farväl
Avgasernas skira moln ligger över åkern,
en gräshoppa friar till en gräshippie och skyndar vidare
Människan i diket gråter över sin bröder och systrar som ser,
men aldrig agerar, när grannen nedbruten försvinner mot återvinningsstationen.
Den handlingsförlamades kultur härskar

Från tankar om att det gäller att bryta mörkret innan dagen hinner fram

onsdag 31 oktober 2018


Idag köpte Haras Sven en självgående fåtölj.
Han har alltid drömt om en självgående soffa, men så mätte han dörringången
och förstod att den inte skulle komma in i köket.
Haras är en gift man utan tanke på att hjälpa till med matlagningen.
Däremot hjälper han gärna till med att provsitta sin nya fåtölj.
Haras fru heter Sverta och är något äldre än Haras, men något kortare.
Sverta jobbar på banken där de säljer alkohol och brukar få med sig några prover hem. Då sätter hon sig med grannhustrun, som har magproblem och tar en sup.
Hennes magproblem består av för många och stora fettceller som gör henne jättetung.
Haras ropar just på sin fåtölj från köket, men den vill visst sitta själv vid TV:n
och vägrar vara självgående. Haras ringer till affärsinnehavaren och beklagar
sitt köp. Men, har du matat den svarar affärsinnehavaren. Säljer ni hungriga fåtöljer
vrålar Haras och åskan drar in i lägenheten.
Sverta rusar uppför trapporna, stänger kylskåpsdörren, gångjärnen gnisslar, så kommer nästa blixt, det skiner upp, fåtöljen får fart och rusar in i badrummet,
åskan vänder sig om, Haras lägger på telefonen, affärsinnehavaren går också till
badrummet, grannhustrun somnar i sin säng, Haras pussar henne godnatt, där ute regnar öset ner, varför köpte jag en ny självgående fåtölj och innan alla hade tänkt tanken klart hade TV-programmen tagit slut, eller hade strömmen gått, den kan också vara självgående.
Från tankar om att man aldrig skall sitta för länge i en fåtölj, då kan den bli bortskämd

måndag 29 oktober 2018


Vad är en sommartjej när hösten har fått lite snö på sig.
Funderingen fyller första kapitlet i resan med Forden.
Man måste vara mer intresserad av den man talar med än sig själv.
- För att lyckas, med de flesta dagarna som kommer att dyka upp.
När skjortan blir för trång, kan du inte bara skylla på tygkvaliteten.
En del skriver sin autograf på ytterväggen med vattenfast färg.
Många vill leva minst ett år till och helst längre, trots dåligt väder.

Från tankar om att vi inte är ensamma på vägen

söndag 28 oktober 2018


Ett glas vin till tandborstningen gör behandlingen så mycket enklare.
Det är inte säkert att behandlingen blir ännu enklare med tre glas.
Däremot kan man ha riktigt kul tills man snubblar på tröskeln och hamnar i toan.
Ännu enklare blir det med uttagbara tänder så kallade löständer. Sätt dig i en skön stol bredvid tvättmaskinen, löständerna i maskinen, ett glas vin på centrifugen och läs en god padda.
Har du stora hål i tänderna så räcker det inte med att fylla dem med ett par glas vin, det behövs någon som kan lite mer om håligheter och speciellt i tänder.
En vän gnisslade tänder så att hans barn inte kunde göra sina läxor i oväsendet. När pappan upptäckte håligheterna i betygen skickade frun honom till tandläkaren och själv köpte hon en ny långklänning. Vi är fortfarande vänner.
Från tankar om att i varje mun skall det finnas tänder

lördag 27 oktober 2018


Tonerna strömmade ut över golvet och slingrade sig fram mellan och runt alla stolsben.
Jag försökte fånga några av de vackraste i mina nariga händer.
Några rymde ända ut förbi kryddlandet och långt bort i trädgården vid äppelträdet.
Jag gav upp, kände tröttheten sprida sig och hamnade i min skinnsvarta nyköpta fåtölj.
En fluga slutade surra och vi somnade försiktigt på bara skinnet.
Från tankar om att fånga tonen är alla kompositörers dröm

fredag 26 oktober 2018


Han tittade in i förstoringsglaset idag.
Miniräknaren var suddig.
Något närmare och nu blev sikten klar.
Några små flugor sprang bland siffrorna och runt on/c-knappen.
Ingen hade räknat med det.
Plötsligt lyfte de små flugorna och
flög in i den högra näsborren på honom.
Bodde de där, han kände igen att det kliade gott.
Rakt in i hushållspappret snöt han sig men,
de små flugorna hade redan flugit ut i världen.
Heter det fluga för att de flugit förr?
Hur lever flugorna, måste Googla och här står det att det finn 6000 arter i Sverige.
De har två vingar och älskar Idol, som är ett typiskt flugtvprogram för ca 4000 arter.
I varje trädgård finns det alltid en mask som busar. Det är den som tuggar i sig de
nyplanterade växternas rötter. Ni flugor i samhället får också se upp med den masken.

Från tankar om att i varje människa finns det minst en flugart

onsdag 24 oktober 2018


I soppan som uppstod efter förra lunchen, dök Valdemar Knut upp med spenat och avocadokärnor klistrade i en ny tuff frisyr. Räntan däremot stannar på tidigare nivå ropade vaktmästaren från lärarrummet. Valdemar är en reslig man och när han står vid älven för att leta fisk syns han många mil bort. På kvällarna spelar han innebandy i sovrummet med grannens fina fru som hela tiden försöker tackla honom i sidled. Däremot har han sålt sin groda som han köpte när hunden Perro dog. Efter Perros död fick Valdemar och grannens fru depressioner och prästen i kommunen föreslog att Valdemar skulle fånga en groda till vän. Nu kom de inte så bra överens och grannens fru kände sig lite åsidosatt så grodan såldes på blocket för 100 euro. Det innebär att Valdemar inte har någon sambo längre, men till helgen funderar han på att åka till Skansens singeldans för män utan husdjur. Grannens fina fru har börjat skriva en önskelista till jul. Den vill Valdemar inte se, för det brukar bli dyrt.
Hur skall grannens fru få veta om Valdemar har några önskningar?

Från tankar om att i varje önskelista finns det en förväntan begraven

tisdag 23 oktober 2018



På verandan sitter två herrar och diskuterar hur stor en god fisk kan bli innan den flyttar hemifrån. Mycket beror nog på miljön och mammans gäddhäng, men även fiskpappans ölsinne spelar säkert en stor roll. Verandan har en inbyggd pool, som deras fruar simmar omkring i under flera dagar och männen får ständigt mata dem med chips och sötpotatis.
När de russinhudade fruarna kommer upp, sätter de på sina tvättmaskiner på kulörtvätt 60 grader innan de byter om till konserten i byn. Idag blir det pizza för alla, av råvaror från byn och importerad deg från Kanada. Många tror att Kanada är lika med ishockey och glömmer bort att det finns så många som degar varje helg i cannabisrus.
På isrinkarna åker en massa svenskpojkar omkring och letar puck medan kanadensarna snackar och äter franska på läktarna.
Konserten hade fått förhinder för att musikerna hade glömt sina instrument i bussen.
Någon sa att de säkert finns bakom instrumentbrädan, men andra var försäkrade i Folksam.
Från tankar om att på en bra veranda kan vi ta hand om varandra

måndag 22 oktober 2018


Flaggan i topp ropar Pelle och klättrar upp i vattentornet med flaggan fasttejpad över bröstkorgen.
Där uppe placerar han flaggan på taket till korvkiosken och sjunger sin psalm.
Gud hör bön. Hör gud bön står det på flaggan med en kattunge i botten.
Så slänger sig Pelle ut från tornets bassängkant, han svävar ut över tallarna innan vinden tar tag i honom och för honom mot huvudstaden. Flaggan hänger efter honom i en jättebalong och åskådarna jublar från markplan.
I huvudstaden har isen lagt sig över torgen, Pelles bror har köpt en eldriven visp, som han skall försöka få skatteavdrag på trots att ha även har eltandborste och sänglampa som går på el.
Nedanför slussen hörs en vacker kvinna intervjuas efter en roddtur till Skansen trots isen, mycket bra gjort. På skansen låter det som isbjörnarna sjunger skallgång på Skansen, så det ekar bland björnbergen. Hörde ni att i varje människa finns det ett hjärta, så det stämmer inte att ”hen var en hjärtlös typ”. Däremot är det bra med vinterdäck, speciellt under de kalla månaderna.

Från tankar om att flaggan är en symbol, som förstärker vindriktningen

söndag 21 oktober 2018

Olof sitter vid köksbordet.
Han läser morgontidningen.
Ingen annan är vaken.
Kaffekoppen är fylld till strecket.
Så fångas han av en artikel i tidningen.
En kvinna hinner inte laga
vegankost till sina barn,
som inte får det serverat i skolan.
Olof har jobbat med hjälparbete i Afrika.
Han ser framför sig synerna med
svältande barnrester i kojorna.
Det svartnar för honom och huvudet dunkar i bordet.
Hinner inte laga mat - skelettet syns genom huden.
Sverige detta vårt ovärdiga land.
Olof behöver frisk luft och klättrar upp på taket.
Där nere ser han svenskarna som inte har tid.
De vandrar planlöst omkring med sina matkassar
och sina välfyllda kort.
Dagen har börjat för många. Hur skall den bli?

Från tankar om att skämmas bakom morgontidningen

lördag 20 oktober 2018

Mitt i city står en välklädd man med en megafon framför munnen.
Han ropar efter sin fru och skriker att han redan har köpt en julgran.
Eftersom hon befinner sig i fiskaffären för att köpa kräftor så hör hon inte hans rop.
Istället svarar en invandrare från andra sidan floden, som har simmat över med sin älg.
Han svarar "varför behöver ni en gran till jul, när ni inte har kontroll över djupet i floden"
Mannen med megafonen svarar "har du sett min fru i floden, hon har röd baddräkt med gula revärer".
Invandraren skakar på huvudet och tar sin cyckel, pumpar den för hand och far hem till sin moster.
Mostern, Svega har sin fina väst på sig när maten skall lagas och det har blivit punka på cykeln.
Cykeln blev vällagad och mostern tog ett bad i floden, när hon blev mätt av älgsteken.
Det är lika långt från flodens ena sida till den andra som från den andra till den ena om inte många simmar i vägen.
Över floden ligger en flodsparv i dimman och drömmer om att få en egen fiskebåt till jul.
Vi andra får drömma om att alla runt omkring blir snällare med varandra.

Från tankar om att kunna vara med andra fast de är olika

fredag 19 oktober 2018

I sluttningen ner mot ladan står en blomma, ensam och naken.
Den funderar över den torra marken runt den, som gjort så att många kollegor har dött törstiga.
Nu står den ensam och inga bidrag täcker kostnaden för alla döda blommor och
dess värre finns ingen ekonomi för att förhindra längden och djupet på torkan.
Vi blommor behöver ju koldioxid, men den höga koldioxidnivån förändrar och förkortar våra liv via klimatet. Hur skall vi blommor vara vackra utan fukt i stjälken och vi har inte råd med att köpa fukt crème. Flugan över mig far ner mot sjön för att dricka. Om jag ändå kunde flyga som du, lilla fluga, men se upp en fågel har fått syn på dig. Vi är alla byten och många jagar byten, men mitt byte är bara lite fukt i marken.

Från tankar om att klimatet påverkar oss alla, på jorden

onsdag 17 oktober 2018

Dimmorna fuktar hans hår
Benan helt stabil från norr till söder
Läpparna får en glans av våt mossa,
vem vill närma sig dess mjukhet
Skjortan rutig i skogens färg,
runt halskragen kryper en fästing oskyldigt
Byxorna är ostadigt klippta under knä.
Strumporna saknas nu när värmen stiger
Varför han är ensam kan ingen förstå,
när bonde söker fru, trots alla kor
Dimman är inte längre kvar i träden
Pyjamasen vädras ur i vindens riktning
Han vill plötsligt simma ut ur badlakanet
vågorna får inte stoppa hans benspark
På stranden sitter en ängel från andra sidan
hon vill visa vägen över vågen
Vassen växer sig starka och vassa upp mot land
den river båtens starka skrov så färgen släpper
Så är de på väg, planet stiger upp mot molnen
och på andra sidan hörs vagnarna gnissla i gruset
Måste vi landa innan drömmen är sann
och kanelbullarna är klara för nästa utflykt
Skrivaren rosslar och dokumenten letar sig fram
Själva är vi inte tillräckligt funna, som de frukter vi är

Från tankar om att i livets dimma får ögat en tår i vinkeln

tisdag 16 oktober 2018

Skymningen lägger sig över hjärnans vitala delar.
Han kommer inte längre ihåg sitt senaste skonummer.
Däremot kommer han ihåg hur många snörhål det fanns på sina första tonårsskor.
Och det är ju typiskt, när skymningen brutit igenom hjärnbarriären.
Igår när han vaknade trodde han att det var imorgon, men då går ju inte tåget till Timbuktu.
Han läser varje dag det första kapitlet på Steinbecks roman, med stor behållning,
så det spelar kanske ingen roll, det är nog vi runt omkring som tycker det verkar så tokigt.
Å andra sidan finns det de som utan skymning läser om böcker flera gånger och många tycker att det verkar så klokt och vill veta alla omständigheter som gör att detta pågår. Ett svar från en ”omläsare” var ”traditionens makt ger hemlängtan”, ett annat ”ju mer man åker slalom, desto roligare blir det”.
Varför åker så många till samma hotell i Spanien? Trygghet kanske eller att ”då vet man vad man får,
paella och sånt”. Visst är det ändå skönt att duscha av sig efter badet i Spanska havet, annars skaver skjortan så jobbigt runt magen. En granne sa häromdagen ”kommer aldrig posten”. Vi andra frågade om han hade dag- eller nattabonemang. Det hade han inte tänkt på, men en gång hade han fått Dagens Nyheter mitt i natten (och det är ju en dagstidning), så världen är ändå lite upp och ner förutom att vi inte har någon regering att fråga. I kväll blir det nog körmusik för oss, det är så skönt att plocka in tonerna från rummet, vi längtar redan.

Från tankar om att glömma resa till Spanien medan paellan långsamt svalnar    

måndag 15 oktober 2018


På grund utav ovanligt långa knän har min vän Sven för vana att boka platser i planet med extra benutrymme. Han får betala extra för det, men å andra sidan får han det lättare att gå under den kommande veckan. Han är väl medveten om att koldioxidutsläppen blir lika stora, men vill ändå kunna gå nerför flygplansrampen. På den senaste flygningen var det tomma platser vid hans sida så resan hem skulle bli njutbar med avstånd åt flera håll och Sven brukade då lägga upp underbenen i grannstolen.  När de sista passagerarna gick ombord stannade en rödlätt kvinna med vita byxor över de mycket smala benen hos flygvärdinnan och sa ”är de här platserna lediga”. Vi vet inte riktigt hur de blir svarar flygvärdinnan. ”Säg till oss (innefattar även maken) om de blir det, glöm inte det” säger kvinnan, som troligen bor i en stadsdel där alla har dubbla garage och lägenhet på Rivieran. Platserna blev lediga och så kom paret och Sven fick dra åt sig underbenen. Trots dubbelgarage hade de nu fått de bästa benplatserna utan extra betalning. Sven blev illamående och sa till sig själv att nästa gång blir det tåg eller el-cykel. Landningen blev perfekt genom att Sven råkade i ett obevakat ögonblick spilla ut flygkaffet över den rödlätta damens vita byxor med de mycket smala benen i botten. Humöret gick upp på Sven och han dansade genom tullen, la sig bland resväskorna på transportbandet och på så sätt tjänade 30 meter. Utanför terminalbyggnaden väntade Svens mamma med motorn på i bilen och Sven sträckte på sig innan han sjönk ner hos sin mycket snälla mamma.
En mycket lyckad resa.

Från tankar om att i varje plan finns det vissa som vill ha lite mer   

söndag 14 oktober 2018

Kvinnan springer fruktansvärt fort över golvet, vad har hon för mål, så slänger hon sig rakt ut i luften, innan hon når golvet tar hon fram en boll ur handen, så kastar hon handbollen rakt mot ett mål av trä, en kvinnlig vakt i målet får bollen i ansiktet, hon skriker av smärta, skall vakten dra upp sin tjänstebatong, nej, hon är en glad vakt i målet efter att ha räddat nätet i målet. Vilken trevlig sysselsättning, slänga boll i ansiktet på målvakt så att hon blir glad.
På bänken bakom målvakten sitter Adam med Eva i knät. De fyllde år i går och idag skall de gifta sig med varandra. I morgon skall de åka på bröllopsresa till Kumla. Där har Adam suttit inne, när det snöade ute. Eva har aldrig varit så långt hemifrån tidigare, men har vunnit på tips en gång, det blev 39 kronor skattefritt på Lotto 2. I Kumla bor även Adams moster, Sia som jobbar på fängelset. Det var bra för Adam att ha en släkting i stan när det snöade mycket. Då kunde han låna Sias snöskyffel någon dag i veckan och även fundera på vad det är för mening med att städa när det ändå börjar bli ostädat dagen därpå. Hans läkare, Tucke Wensel har skickat flera remisser till psykologen pga. Adams städfunderingar, men vid varje psykologtid har han istället åkt till badhuset och simmat bröstsim. Nu när han blir gift så får Eva ta över bröstsimmet. Vi alla önskar paret ett fint gemensamt liv med kärlek, god mat, en bra TV, någon sysselsättning, en tvättstuga med fönster och ett stort källarförråd.

Från tankar om att på handbollens hand kan en giftasring få plats     

lördag 13 oktober 2018

Havet kommer emot dig i våg efter våg, blåturkos som mormors kofta.
Stranden är av småsten, rundade av just dessa vågade vågor.
Bakom dig en mur och där uppe engelsmännens aveny med plats för att strosa, jogga, plankor med hjul och så trafiken som maler fram med bilar dyrare än dina närmaste samlade årsinkomster.
Länger upp enorma öppna platser, ändå mitt i stan och floden tycks de ha byggt över och gjort det till en grön lunga och en röd plats för lek och nojs.
Österut klämmer staden in sig mellan huskropparna, här i den gamla delen finns de smalaste gränder, så dyker ett litet torg upp med sina restauranger och du äter din Salad Nicoise med ett glas ovanligt vitt. En gammal lägenhet, numera innehållande ett museum serverar två gitarrister till efterrätt, deras fingrar flyger över gitarrhalsen och tonerna tränger in bakom gobelängerna.
Dina händer klappar varandra, de bugar, ett extranummer, Cavantina, de bugar igen och alla sover gott hela natten.
Nästa dag hemresa. På flygplatsen. Det gäller att komma sist ut till bussen som kör dig till flygplanet. Sist in i bussen kommer först ut ur den, snabb rusch över plattan, halkar i flygbensinen, kavajen känns flottig, flygvärdinnan snörper på munnen, du glider fantastiskt lätt och friktionsfritt ner i flygstolen, din fru har redan lagt sig i överslafen där många har sitt handbagage, starten är som en uppförsbacke och alla som var med från start landar i Stockholm + din fru, den kissnödige möter sedan en normalkladdig svensk toalett på Arlanda och längtar redan åter till Rivieran.

Från tankar om att först när man reser upptäcker man den svenska toan och valutans fall   

fredag 5 oktober 2018

Snigor Ask hade sovit dåligt i natt. Hans ögonlock ruschade ner, som barnet i lekparken. Varje gång han skulle starta en ny mening så somnade han in. Såg sött ut, men det gick inte att prata med karln.
Inför nästa natt tänkte han skaffa sig en ny kudde, men det svåraste blev att kunna hålla sig vaken så inte bussen åker förbi honom hela tiden.
Signor lyckades i alla fall att borsta tänderna med den nya skattesubventionerade eltandborsten med
fyra hastigheter för 3 till 4 käkar. Kudden blev inhandlad, förresten samma som han redan hade köpt i våras och tranorna flög hem över hustaken. Nu gällde det att kunna sova bättre. Snigor hade gått en tvåterminers ABCD-kurs för svårsovande och det var där han träffade sin tidigare sambo, Gneta Fritt. Nu gällde det att komma ihåg de 4 stegen innan man fick kontakt med lakanen och den store vise SömnPer. Tänk denna natt somande Snigor enligt SömnPer, alltså 15 minuter efter nerläggning och avslappningsandning. Han sov tills han vaknade med ett ljus i kroppen som fick hans läppar att le. Från huset tog han sin cykel med kedja, badbyxorna på pakethållaren, körkortet i västen, en Coke i påsen, med riktning mot havsbadet och ännu en dag då vädret värmde hans kropp.

Från tankar om att den som sover blir piggare före nästa natt   

onsdag 3 oktober 2018

Efter TV-programmet: Funderar över hallen/entréns betydelse i huset eller lägenheten.
Själv mest tänkt på att skorna skall få plats och att det finns utrymme för ytterkläder.
Mitt nyvunna perspektiv är vikten av hallen som en mötesplats. Det är här det första mötet
(i huset) sker med de som bor i huset och deras gäster (eller den som ringer på).
En öppen hall med ljusinsläpp och vidare syn in i huset gör kanske att gästen hamnar i en positiv anda. Här är jag välkommen. I vår lilla hall blir jag som en mellanvägg mellan dörren och nästa rum.
Kvinnan i grått talar om afrikansk politik. Visst är det inte så färgrikt, men hennes ord flyter fint ut i rummet och hon vet vad hon talar om. Vad mer behövs.
Mannen i blålila kostym verkar inte förstå att det han säger skadar andra. Det är en vanlig svaghet hos våra män, som gör dem obrukbara, när någon äntligen upptäcker bristen.
På trappan ner till soprummet sitter några pensionärer och tjuvröker. De brukar samlas på onsdagar med ett cigarettpaket, några öl, en termos kaffe och var sin wienerlängd. (21 cm:s)
Kvällen avslutas med att de går hem sedan brukar de ligga hela natten och larma hemtjänsten.
De är riktigt roligt.

Från tankar om att hallen tar emot och släpper iväg

tisdag 2 oktober 2018

I dansen försvinner ryggvärken hos Holger, som svävar över golvet som en skurtrasa på flykt.
I orkestern sitter Holgers fru och vinkar lyckligt med trumpinnarna mot Holger. Rogerta , som hon heter älskar när hon ser sin Holger glad och smärtfri, trots att han dansar med kvarterets snyggaste fru. Ja, hon är stor som människa trots att hon köper kläder på barnavdelningen.
När dansen är över börjar en ny dans och tonerna flyger längs tapeterna. Holger är nu uppe på väggarna i en polska och tavlorna sprutar ner på dansgolvet. Rogerta ser oroligt över dansgolvet, hon kommer i otakt och längtar efter att spelningen skall ta slut.
Utanför danspalatset spelar några grabbar fotboll, någon får benet avsparkat, de tar fram popcornpåsarna istället och knyter samtidigt om sina skor. Regnet startar upp, skorna blir blöta, bollen halkar i händerna, matchen avbryts, alla springer hem till sina mobiler, kvällen är över, snart kommer Holger och Rogerta hem, deras katt jamar och blomkrukorna behöver vatten. Nu är det bara en vecka kvar till nästa dans. Har vi en ny regering då? Det går inte som en dans precis. Det behövs att någon tar nya danssteg och så hoppas vi att orkestern hänger med.    

Från tankar om att ett felsteg i dansen kan betyda mycket

måndag 1 oktober 2018

Näthatet växer bland fiskarna. Tillståndet slår hårt eftersom det drabbar dubbelt. Både fiskarna (djuren i vattnet) som fastnar skoningslöst i nätet och även fiskarna (yrkesgrupp bland människorna) som får se sina nät förstöras av både sälnättroll, fartyg och alkoholpåverkade troll med mobilen i hand. Ett förslag är att förbjuda nerladdning av nät i hela Östersjön, alternativt tömma Östersjön på vatten och fylla den med filmjölk, men det senare skulle kunna leda till ökad fildelning av näten så just nu har vår utrikesminister önskat hjälp från presidenten Trump som har synts i dessa fulvatten.
Allt är alltså osäkert, men de flesta kräftskivor är säkert över och tomten åker sällan släde över Östersjön. Vi får se.

Från tankar om att många har ont av näten, så kallad nätvärk 

söndag 30 september 2018

Kvinnan går över kyrkogården, runt den finns ett vitmålat staket som följer naturens och kyrkogårdens former. Vi vet inte varför hon går där på grusgången mellan gravarna, men det finns en beslutsamhet i hennes steg och hon verkar ha ett bestämt mål.
Vi vill inte störa henne så vi gömmer oss på gräset bakom några stora stenar. Medan hon försvinner känner vi hur fukten tränger in genom byxorna.
Så ser vi plötsligt naturen uppifrån, vi flyger som måsar över skogar och sjöar. Lyckliga släpper vi ut en måsliknande skit som träffar en ovetande ko i hagen före landningen.
Gitarren kommer fram, skägget är långt, glasögonen runda under hatten när tonerna far ut.
Resten av kvällen var över oss som ett åskväder slår rot i en sjunken båt.

Från tankar om att en kyrkogård ger möjlighet till att stanna upp  

fredag 28 september 2018

Regnet faller genom solstrålarna
En glass smälter i skogsbacken
Per sätter skon i glassen och det skvätter upp på strumporna
Varför skall han alltid göra på detta viset,
när han ser en glass i skogsbackarna.
Samtidigt är det ju bättre att han håller sig bland backarna i skogen
än att han sitter på torget med en back öl.
Pers enbente svåger Nils är fågelskådare och ibland stöter de på varandra i skogen.
De tycker egentligen inte om varandra sedan bröllopet med de felaktiga tårtorna.
Båda två ville vara tårtansvarig och välja tårta, men när de hade bråkat färdigt hade bruden redan bestämt att brudgummens far skulle baka sina fikontårtor. På så sätt fick brudgummens far den prestigefyllda uppgiften och Per samt Nils surade i kyrkbänkarna. Dessutom sjöng de medvetet falskt (men det hade de båda lätt för).
Regnet i skogen upphörde och glassresterna följde med den lilla bäcken mot sjön.
I sjön badade ett par som tyckte om att bada och varandra.  Det såg ut som de inte hade några badkläder på sig, men bryggan var i vägen och Pers strumpor var helblöta, så han kunde inte vänta på att se när de kom upp. En förkylning vill ingen ha.
Per tog bussen hem från skogen, det blev blött på sätet och Per blev rädd för att någon kunde tro att han hade kissat på sig. Ingen sa något i alla fall och nu var Per hungrig. Han ville ha bruna bönor och
ärtsoppa. Det höll igång hans mage. Uppför trappan till lägenheten ringde mobilen. Han svarade den här gången och det var Nils som hade sett en ovanlig fågel. Han undrade om Per hade varit i samma skog och kanske också hade sett fågeln. Det vet ju att han inte hade, för i så fall hade det ju stått här uppe i texten. På något sett blev de ändå vänner efter samtalet och nu för tiden går de gärna på bio tillsammans och ser på naturfilmer från krigstiden. Så det blev ett lyckligt slut.

Från tankar om att  utan en fågel, ingen skog

torsdag 27 september 2018

Redan som barn var hon yngre än sina föräldrar.
Sedan fortsatte det på samma sätt.
När solen gick upp hade hon redan sett den genom persiennerna
och när gröten serverades hade hon redan strött kanel över den.
Det barnet blev snabbt en vuxen person,
alltid flera steg framför tiden.
Hur går det för en sådan människa?
Kan hon bromsa ner och leva ett liv som vi andra runt omkring henne.
Jag försökte fråga henne själv, men vågade inte få fram orden.
Vi förstod nog att hon behövde flytta till en annan region,
men kunde hon inte sagt något innan väskan och hon försvann.

Från tankar om att i varje människa ryms en individ  

onsdag 26 september 2018

Pendeltåget gled fram längs rälsen mot Stockholm. Några regnstänk fuktade rutan, han hade en liten svart ryggsäck fylld med dagstidningen, några smörgåsar, ett paraply med en plastpåse runt, en flaska vatten, två körsbärstomater, ett äpple och sin hoppfällbara elcyckel.
Hakan var nyrakad när han lämnade tåget för att åka uppför de väldiga rulltrapporna mot dagsljuset. Bakom honom stod en kvinna med prickig kjol, som han redan hade sett i tåget.
Han vände sig om och frågade ”Skulle vi kunna ta en fika tillsammans”. Hon svarade: 
- Har du kaffe i din ryggsäck
- Nej, men några smörgåsar
- Ska inte du jobba
- Jo, men när jag såg dig så ville jag inte det längre
- Skulle det räcka för att jag skulle säga, ok vi tar en fika
- Hade hoppats det, men jag törs inte säga vad jag just ser i det här ögonblicket
- Skulle jag bli rädd
- Nej, men jag skulle skämmas
- Försök, jag blir så nyfiken
- Ok, skyll dig själv. Jag ser en så ovanligt fin kvinna och hjärtat pumpar så på mig
- Fint sagt, jag längtar efter en kaffestund. Ringer och sjukskriver mig.
Dagen därpå åkte de tillsammans till Stockholm och så nästa, och nästa……….
        Lite töntigt kanske, men det finns så mycket som inte är töntigt och istället så allvarligt.
Hur det gick sen, vet vi inte idag, men de sitter säkert tillsammans i tåget när de inte tar sin påtår.

Från tankar om att våga, trots rädsla

tisdag 25 september 2018

I den rena fåtöljen sitter fru Kurt, Inger Kurt, som gick ut ur gymnasiet för 15 år sedan, då regnade det över hennes jacka och halva terminen var kvar i ettan. I fåtöljen bakom fru Kurt sitter Knas, ett marsvin på 14 vårar som nu är orolig inför hösten. I soffan ovanför sitter herr Kurt som bantar sedan i lördags vid 7-tiden. Han springer upp på vågen så ofta så han borde snart ha gått upp till vinden för att hämta skidorna till vallan. Herr Kurt har inget förnamn, men han är eftertänksam, sitter gärna framför någon TV-serie i fotbad, läser Afrikansk historia och matar båtarna i slussen. I fåtöljen av konstläder sitter ingen idag, men det har det gjort tidigare, framförallt före kriget och det syns ett hål i stoppningen. I kväll skall familjen pynta inför besöket av sotaren imorgon, men kan det hjälpa undrar Knas som fick en spark i sidan när sotaren var här sist. Sotaren känns igen för han är så lik en svart skådespelare från Boston.

Från tankar om att fördela möblerna mellan de boende

måndag 24 september 2018

Vad är att lyckas i livet.
En del menar att det är att ha ett jobb med hög lön. Eller:
Ha bildat familj med barn och rymlig Suv. Eller
Ha en hög akademisk utbildning. Eller:
Kan planera dagen så att man har tid för sig själv. Eller:
Något annat som ingen orkar hitta på, men har åsikter om.
Ingen har dock hört någon säga att de ångrar att de har jobbat för lite när barnen var små.
Nu känns det som hösten är här, hoppas den har med sig lite svamp i skogen, de fina färgerna får vi på köpet. Apropå köp och pris, hur gör ni nu med de höga priserna på dagstidningar. Blir det E-tidning istället, vi trivs ju bäst med nyheter på papper, eller?
Min granne har tagit bort sin brevlåda. Varför, jo för då kan han inte ha papperstidning och hoppas på att han skall lära sig att läsa E-tidning.

Från tankar om att lyckas i livet med en tidning i handen  

söndag 23 september 2018

Vad händer med den som inte har mobilen i sina händer.
Är det kallt får de använda handskar, svarar ett barnbarn.
Frågan går inte att svara på här nere, säger pastor Karlsrot.
Dr. Kral säger att många skulle må sämre och många skulle må bättre.
Vår granne säger att problemet är att han inte fått semester i
mellandagarna, när han tänker åka till södra Spanien och läsa
romaner i lugn och ro. Vi i närheten säger till honom att ”om
du inte får ledigt, kan någon av oss åka istället”. Vi lovar i så
fall att läsa de romaner som grannen tänkte läsa. Då såg han
lättad ut, visslade glatt till alla småfåglar, tog på sig kortbyxorna
och cyklade ner till kiosken för att köpa en isglass. Under
tiden beställde vi andra flygbiljetter till mellandagarna.
Sen kom jultomten, påskharen och badbyxorna ströks fina
till första doppet.

Från tankar om att resa utan mobil, men med en bunt böcker

fredag 21 september 2018

Vinden är hård, skägget står rakt ut och nu har vi även grannens utemöbler på vår tomt.
Samtidigt hör vi att en person som aldrig betalar p-avgifter, men betalar sina p-böter menar att det lönar sig. Om det nu är rätt, så beror det förstås på att det görs för få kontroller. Trodde att de flesta p-bolag var privata och att de tjänar pengar på att böta många.
När vinden vänder känns det bättre och kragen fälls ner, människor förlovar sig, lökarna gror, huvudvärken avtar, tandborsten ligger på rätt plats, skärpet är lagom långt och sängen är redan bäddad. Mullret som hörs kommer inte från de grävande kaninerna eller de snarkande vännerna utan från åskan som rullar fram över oss som en tung deg. Alla är vi imponerade över hur degen jäser mot oss och så alla dessa fotograferingar med blixt. Människan är liten ibland, så vi måste hålla ihop och vandra i varandras händer.

Från tankar om att visa respekten för storebror, Vädret    

torsdag 20 september 2018

Putte sitter vid datorn, han har ”Kyrkbladet” som underlag till musen, en musmatta i papper med innehåll om vad som är på gång i pastoratet. Hans fru Ulla-Mia kokar stilla chokladsås i köket. Dottern Chipsa ligger på sängen med läxan i ena handen och mobilen i den andra, i den tredje kroppsdelen sitter hörlurarna långt in mot hjärnan. Sonen Verulf  är inte hemma ikväll, han spelar schack och släktforskar, gärna med en Magnum Mandel mellan käkarna. Fasen, har inte tänkt på att ”jag måste käka något” är att använda över- och underkäken.
Förra helgen var familjen på en campingplats, i cirka två timmar, de var kul att campa tyckte Verulf, men ingen annan i familjen. Nu vet de hur det kommer att bli nästa år, när Putte och familjen skall använda årskortet de fick av svärmor. Det vanligaste felet folk gör vid camping är att glömma något, det kan vara tältet, läsglasögonen, cyklopögat till dottern, goda småkakor med fyllning, fruktstunden, avboka tidningen, varna grannarna för att ”låna” utemöblerna och inte minst att vara fulltankad med längtan om att åter komma hem. Det viktigaste för en campare är att sitta utanför tältöppningen, ta en fika, le lite överlägset mot de som inte hinner sätta upp tältet inom 10 minuter och heja på dem som klarat 10 minutersgränsen.
Glöm inte att aldrig äta chips i sovsäcken.

Från tankar om att alla kan campa en gång