söndag 23 december 2018


Dagen hade övergått i en ljusbrun skinnstol, ganska enkel, inte tung och pompös.
Vår vänskap startade upp den dagen och vi byggde bo tillsammans.
Mitt eget skinn är vitt, jag är en vit man tänkte Tore och la ena benet över det andra.
Polisen hade varit där och försökt stoppa kravallerna och fika med de närvarande.
De röda lastbilarna rullade utanför huset, kanske med Tomtar som var på tjänsteresa.
Väglaget var halt och rakborsten halkade omkring på kinden, imorgon skall klapparna
öppnas och alla Tomtar få sin lön.

Från tankar om att under skinnet finns så mycket mer

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar