Tåget rusade iväg längs strandlinjen. Kvinnan i den tvärrandiga tröjan vinkade glatt. Mannen med de smala benen i de turkosa shortsen försökte övertyga kvinnan om sin egen storhet.
Hon kände till honom sedan tidigare och visste att tungan sa så mycket mer än insidan under hatten. Ett mord hade inträffat, rättsmedicinaren var på plats, en nykläckt liten bullig och rufsig fågelunge kallade på sin mor, en kvinna i en taxi hade benen utanför bilen, hon grät, hade visst sett någon falla, men hade just då tänt en cigarett och inte sett allt. Kvinnan i soffan som polisen förhörde hade en för trång klänning, men håret var välkammat i fina cirklar. Det mesta talade för att ett mordförsök hade skett. Lokföraren från tåget i den första meningen var misstänkt. Han hade inte följt spåren utan gjort en omotiverad sväng rakt mot den mördade som hade drunknat när han blev knuffad ut i havet av loket. Motivet skulle vara att den mördade under flera år hade ”plankat” in på tåget.
En del människor anser att det räcker med att andra resenärer eller samhället betalar och inte de själva. En del blir ursinnig och mår dåligt när de ser andra gratisåka och ser sin egen biljett bli allt dyrare.

Från tankar om att vi reagerar så olika på händelser

Allt flyter på
men ingen kontroll
sången tar fart
över tuvor och bord
finns lite sill

surnar till slut
regnet på väg
hoppas vi de
var är de andra
kanske på väg
gräset växer ej
grundvattenbrist
Tv:n är trasig
programmet så trist
havet det låter
lyssnar så skönt
korna försvunna
lammen allt fler
Svea i ladan
prylar finns kvar
skyddas vi nu
finns plan i vår luft
gäddan den hänger
i armen så käckt

en sylvass tagg
från slån i en fot
boken väntar
tills kapitlen är slut
fyren den värker
den har gjort sitt
utanför ser jag
allt som jag sett
i magen en tanke
om nyttjade dar
i själsstinna dar
finns ju vanan kvar
nu ger jag upp
slänger min lupp.

Från tankar om att ibland går det snabbt att få ihop mycket

Tåget bytte spår och tuffade in i hallen över skohyllan. Klackarna i taket och löparskorna flydde självmant rakt igenom katten. Natten var ännu ung och Svenne ville gärna avsluta sin senaste kontakt med en kvinna på ett manligt men ändå mjukt sätt. Bra tänkt Svenne!

Han hade förberett kvällen med att köpa två tågbiljetter till Katrineholm, ja hans kvinna heter eller hette just Katrin och var 1,68 lång. Svenne hade ordnat en egen kupé med fönsterplats och varmrätt från restaurangvagnen. De skulle just ta för sig av maten då Svenne kröp upp till hatthyllan, la sig på magen, det kurrade i magen och sa ”Katrin, du har varit allt för mig, men nu har jag köpt en brödrost med åtta iläggs fack så det finns ingen plats mellan lungorna för dig”. Katrin grät inte ens när hon bad konduktören köra hem henne. Däremot blev Svennes nya slips blöt. Så känslig karl.

Från tankar om att alla har rätt att byta spår sa loket och log mot både Katrin och Svenne    

Allt blev just blött, buskarna, gräset, träden, grönsakslandet, huset, bilen, utemöblerna, rabarberpajen, tvätten på sträcket och imorgon får vi börja om igen.
Men det kanske är livet, att hela tiden börja om. Frukostdisken behöver även diskas imorgon, ska jag slippa bädda sängen imorgon så får jag sova i fåtöljen i natt, till jobbet, till brevlådan, skälla på grannen, tvätta tänderna blanka, kissade mycket idag (i alla fall ofta) men vad hjälper det imorgon osv.
Funderar just på vad man bara gjort en gång i sitt långa liv. Fötts kanske, jo visst går det att hitta en del, men det mesta är ändå rutin som ändå ger en trygghet.
I går skrek min granne från sin gräsmatta. Han hade tänkt veva in trädgårdsslangen, men på något sätt så fastnade vänster fot i slangvindan (tror jag det heter). Grannen föll omkull och med hela sin tyngd satte han fart på slangvindan som rullade in resten av benet (inte bara foten). Jag, som hade sovit lite dåligt natten tidigare ville helst ligga kvar i solstolen (trots moln), men grannen skrek allt högre, så jag fick lov att ställa in alarmet på en timme innan jag somnade om. Alarmet startade dock mycket tidigare av brandkårens sirener som hade blivit larmade pga slangfel. Benet gick arr räddas, men en del av slangen fick kapas.
Resten av dagen blev lugnare och alla kunde läsa nattbönen efter rapport.

Från tankar om att vi behöver regn och bör inte vattna med slang

Tigerungen växer med ett kilo i veckan. När skall man vara rädd för att bli uppäten.
Kamerafolket väntar spända på att fota de randiga moderslösa ännu små vilddjuren. Allt handlar om att bevara tigern på vår jord.

Har alla varelser rätt att få vara kvar? Är det viktigare att behålla tigern än den lilla skalbaggsarten? År det viktigare med en svensk än en somalier?
Ryggsäcken är fylld med kaffetermos, mackor och varsin kaka, det syns att molnen har regn,

cyklarna rullar iväg, glömde hjälmarna, liten väg mot havets strandängar, en grind får öppnas, finns kanske biffkor här inne, där är havet, himlen allt mörkare, slår oss ner på strandängen, kor långt borta, fram med lunchen innan det kan börja regna, några droppar i luften, gott med ägget till mackan och nonstop kakan, fårlort i ängsgräset, vi lyckades klara oss, men det är svalt, cyklat hemåt, en kvinna plockar blommor på andra sidan diket, vi hejar på henne, där framme är huset och grannen har åkt till båten. Vi är ensamma. Det är skillnad på att vilja vara ensam och att vara ensam. Ett ord betyder så mycket.

Från tankar om att ge plats för alla 

Klockan är över åtta på kvällen denna midsommardag när jag ser grannen i pyjamas ta sig ut till brevlådan. Antagligen är han på väg att hämta morgontidningen denna dag då tidningen inte kommer ut till sina brevlådor. Just vid åtta brukar han hämta den, men då är de åtta på morgonen. Vi får alla ha tålamod och överenseende denna dag, efter att sillen följt med snapsen under gårdagen och det är lätt att bli full av både sill och snaps om man gillar det.
När jag nu tittar ut genom fönstret så ser jag först en fluga som är på samma sida om fönstret.
Den vandrar omkring på sitt lodräta underlag. Bakom flugan ser jag en blå himmel, men det glider omkring en del rätt snälla moln, solens strålar når tallarnas övre delar, en liten silvergrå friggebod ligger i skuggan, vimpeln rör sig ordentligt liksom trädens armar, en rabbis rusar över tomten, blasten från rädisorna sticker upp ur grönsakslandet, ser inga människor, en vit plaststol från Viksberg är övergiven och innanför fönstret sjungs det sånger av ”the boss” från ett TV- program.
Rostasbiffen smälts sakta ner, rödvinet tar levern hand om och någon tar hand om resten av mig.

Från tankar om att midsommar är ju ändå en helg, så frossa får vi så länge inte alla dagar är helg    

Midsommarafton är för många en längtan tillbaks till nyår, för därifrån kan man börja längta efter midsommar. Åh andra sidan är köerna till Öland bredare än själva bron till ön, så alla kommer inte dit. Som vuxen får man lära sig att åka dit då alla andra åker hem. Med vuxenlivet följer erfarenheten och det svåra är att inte fastna i det vuxna ”vi gör som vanligt”.
Men den som är vuxen kan sällan bli barn på nytt på ett äkta sätt. Det blir mer en teater för sig själv.
Min granne vänder blicken upp mot en grupp moln. Hans tankar färdas upp mot det han tror är friheten, men i själva verket är det sista kapitlets sista stycke. Den där randiga klubban som han fick på åttaårsdagen och inte ville slicka på för att den skulle ta slut, är nu ….

Från tankar om att festen är en del liksom den sista charterresan  

I morgon är det midsommarens afton hela dagen. Skönt att man är väl förberedd. Har nämligen lagt in snapsen i kylen. Resten brukar ordna sig. Efter senaste ögonoperationen kommer vi att hoppa över ”små grodorna”, jag tycker bättre om prinskorv och köttbullar även om grodlår lär vara en läckerhet, då är det bättre med läckra kvinnolår till snapsen, även under bordet.
I TV är Ernst duktig och syr en duk. Den blir tung när man fyller upp den i hörnen med sten i Ernst ditsydda fickor. Kommer inte att flyga av bordet med vindstyrka under orkan. Bra Ernst, du är lika god som en gräddtårta med endast grädde. En gång sas det att han var så genomsnygg, numera är han mer som ett gammalt ånglok med smör på spåren, bara glider omkring och mår bra av allt som han råkar ha i hand.
Tur att man inte behöver plocka massa blommor i helgen, det har blivit så långt ner till marken och det är sällan det finns flera sorter bredvid varandra.

Från tankar om att midsommar är inte bara snaps, det finns sprit också 

Den ene är inte mer värd en den andre, sa masken och drog förbi snigeln. I motsatt gåriktning kom igelkotten som inte hade tagit av sig dubbarna efter vintern. Igelkotten ser man inte så ofta ute på vägarna längre så masken vinkade glatt i uppförsbacken till Konsum. Masken älskar sin flickvän, Masconi som kommer från Italiens klack och även öl som han tar på puben. Ölen dricker han helst i ett böjt maskrosblad och Masconi jobbar bakom stora tallen. Snigeln ville helst bli fotbollsspelare, men han är så långsam så han knappt hinner fram till andra halvlek och innan matchskorna kommer på brukar de andra i laget komma tillbaks för att duscha. Min inställning är ändå att alla som vill spela bör få göra det. Det gäller bara att hitta ett lag där alla är ungefär på samma nivå så att varje enskilt ingrepp i matchen ger ett avtryck.
Över igelkottens huvud sänker sig solen ner mot den fuktiga ängen och natten närmar sig.

Från tankar om att även djur är människor på sitt sätt   

Har ni sett TV-serien ”Morden i Midsomer”? Inte jag heller. Är väldigt glad att jag inte bor i orten. Tänk att morden har hållit på frekvent under tjugo år. Usch! Det som får mig att tänka på TV-serien just nu är att vi firar Midsommar om några dagar och man kanske ändå skulle ta en titt i TV-bilagan i helgen.
Annars har det varigt en varm dag. På pendeltåget såg det ut som många var på väg till stranden med små linnen, bara muskler, nästan obefintliga kjolar och mig gör det inget.(Förutom när svetten bländade mitt nyopererade öga.) 
I pendeltågsvagnen slog jag mig ner vid en ganska liten man i 40-årsåldern. Han hade satt sig på en handikappsplats och jag hamnade alltså på handikappsplatsen bredvid. Hans högra ben var placerat i en nästan gymnastisk ställning och knät var placerat rakt in framför min plats.  Det märkliga var att han inte flyttade in benet när jag kom. Men med tanke på mina fullängdsben och hans kortare, falukorvsliknande benbitar så hamnade mina som en bro över hans ben. Han brydde sig dock inte och var det så att han kanske tyckte det var lite mysigt under bron. Jag tänkte föreslå en höftledsoperation för att räta till defekten, men höll lyckligtvis tyst. Nåväl, äventyret pågick bara under tre stationers tidsrymd och båda överlevde hans nonchalans.

Från tankar om att det är värre med mord än obefintlig platsmoral      

Igår såg jag en myra som rusade över stortånageln. Den verkade trevlig, men den sprang mot hälens riktning och jag gick framåt (ganska vanligt) så den kom egentligen åt fel håll. Nu för tiden är ju skor och i det här fallet sandaler väldigt lätta, men ändå vill man inte bära på extra last när man promenerar. Dessutom tyckte jag synd om myran som kom allt längre bort från sitt mål, om det nu stämmer, den kanske lurade mig, så jag lyfte av den och satte den i stigens utkant. Sedan den här episoden inträffade har jag haft svårt att koncentrera mig på läsning, grillning, Tv-tittande och annat viktigt. Var är myran nu, är den gift, har den myrbarn, är den nyanländ till skogen, fick den mat igår kväll, klämde jag för hårt om ryggen när jag lyfte den och vad hade den för myrmål egentligen. Hoppas jag sover bättre inatt.
Myror verkar leva väldigt organiserade liv, med olika arbetsuppgifter, låg arbetslöshet och väldisciplinerade. Det är sällan du ser en myra som bara strosar omkring. Jag har läst att myror är det landdjur på jorden som de finns flest av, så det är liten chans att jag kommer att känna igen ”min myra” i framtiden.

Från tankar om att egentligen har vi nog mycket att lära av alla dessa myror  

Sommaren på väg!
Sommaren är allt närmare med glass i strumporna, munsår, badbyxor som blivit för små, vita ränder runt ögonen, blottade bilringar, blekfett hår, killar och tjejer som visar upp sig, sandiga mackor på stranden (=sandwich), cyklar med punka, gräsklippare som inte startar, ledighet som tar slut för snabbt, packning som inte får plats i bilen, tältet som läcker även i år, svårt att sova i värmen, brännskadad solhud, svettig T-shirt, grannens välskötta tomt, regnet och så allt annat.
Men varför längtar vi då till allt detta? Är det för att det finns så mycket som man kan klaga på. På vintern är det mörkt och grått och det enda man kan klaga på är att boken man lånade inte är bra.
Det är nämligen roligt att klaga, att inte vara nöjd, att spruta in botox i läpparna trots att det inte finns någon snyggare inom 700 meter och göra sig intressant med alla negativa åsikter.
En granne till mig sa att han inte badade om det inte var 26, 27 grader i vattnet. När han kom till sjön var det 26,5 grad och sedan var han sur i en vecka. En sån skulle vi tvinga ner i spat. Eller?

Från tankar om att sommaren är härligt kort

Min vän Runo brukade skryta om sin klokhet. Nu mer, sedan problemet med tandvärken från just visdomstanden har han tystnat. Vi har funderat mycket på om det är tandvärken i sig eller om det beror på att det just är visdomstanden. Det är klart att det inte är lätt att vara klok när värken försöker klubba ner en, men skulle han varit klokare om det var en framtand. Mitt förslag är att söka upp en tanddoktor och inte helt lita sig på indisk tandköttsmassage år efter år.
Vad är det som gör en människa klok? Kanske erfarenhet. Kanske ett aktivt lyssnande. Kanske att kunna dra slutsatser av information. Kanske att ha förmågan att inte behöva sätta sig själv i centrum. Kanske rätt genetik eller uppväxt. Kanske att ställa de rätta frågorna eller bara att leka med barnen runt sandlådan och lyssna på deras kloka kommentarer.

Från tankar om att den kloke stannar inte i sin tandvärk

Den store mannen med hår som tränger ut från öronen passerar oss på trottoaren.
Vi har nog aldrig träffat en så vänlig person sedan vi flyttade till tredje våningen.
En gång när den store mannen skulle till jobbet ropade min man ”vad får vi till middag”.
Jag svarade ”har du något förslag”. Nej, men det vore gott med en grillkorv till fotbollen ropade han tillbaks. Den store mannen hade under tiden hunnit ta bussen mot jobbet.
Vid ett annat tillfälle satt den store mannen på balkongen och rökte med dagstidningen.
Jag hade just tagit en dusch efter den varma dagen och tog en macka, inte helt klädd i köket.
Han tittade ner mot gräsytan från balkongen, där barnen brukar leka och jag tog en smörgås till. Min man jobbar på ett företag som lär kycklingar att bli goda till middagen och förstår inte alltid den värme som den store mannen ger oss. I morgon skall han gå på bio medan jag, hans fru lägger ett barn i taget.

Från tankar om att vänner betyder så mycket och därför är de vänner

Det är nu länge sedan min fru sa ”du har två nytvättade skjortor”. Jag har ju sagt att hon gärna skall säga till när mina skjortor är färdigtvättade så att jag kan följa torkningen och vid lämpligt torktillfälle ta fram ett järn (inte sprit) och en bräda (inte skatebord).

Nu har jag glömt bort hennes information, skjortorna är för torra och nu kommer jag inte att möta den stunden då jag fäller upp strykbrädan, fyller upp strykjärnet med vatten, (sladden är redan isatt) och skjortorna är lagom fuktiga (inte lagom blöta). Tänk när järnet följer skjortans kurvor och raksträckor, vecken blir exakt lika på vänster och höger ärm, varje skjortknapp rundas medsols i tre varv och själv får man njuta av en stunds perfektion likt en tygreligion. Om man vid eftergranskningen ser en miss kan du skylla på att den är felsydd. Jag har många felsydda skjortor.
Har nu varit nere hos skjortorna. De hade endast 3-4% fuktighet. Har lagt dom i blöt. Nu är det bara att vänta. Kan bli sent.
Det regnar ute, jag har skaffat sommarfrisyr, en kort variant där benan kan få färg, i det inre av varje cell finns ett hopp om att göra rätt saker vid rätt tillfälle, tänk att vi människor har funnits för 300 000 år sedan och en avlägsen släkting är du. Till lunch blir det en kanelbulle till efterrätt, huvdrätten är ej planerad, vi behöver inte planera allt, vi är många som är dåliga på att inte planera, men visst är det bra med planering ibland, för att inte säga ofta. Jag hade en granne som åkte till Kanarieöarna varje vinter och när hon kom hem lät hon alla rena kläder ligga kvar i väskan till nästa år. Det blev starten av planeringen för nästa år. På en lapp skrev hon ner de olika sakerna som blev kvar i väskan (ex. randiga strumpor i blått och vitt, använd endast en kväll, ej i samband med dans) och satte upp lappen i köket. Ordning och reda!

Från tankar om att stryka medhårs inte alltid gäller för skjortor

I India land bakom Himalayas strand
där finns det en korvkiosk som nu står i brand.
Där går det en svensk som ingen vill ha
men kostymen är stilig och räntan är bra.
Och tavlan på väggen den säger som så
att lönen är dålig men räcker för två.

Han reste till varmare land ska du tro
med mobiler, paddor och fru mån tro.

I havet han badar och solar så klart
och köper en villa trots skulder, ej smart.
Väl hemma har byxan blivit för trång   

och listan på utgifter otroligt lång.

Från tankar om att resa ifrån verkligheten 

I torkrummet hänger tvätten över stolarna runt det odukade matsalsbordet. Gästerna kan komma när som helst och vart som helst. Från köket doftar det tillagning av kött. Salladen väntar ute i kökslandet. Kokboken är uppslagen med en såsklick på sidan 38. Det ringer på dörrklockan. Brevbäraren fick inte ner ett stort brev med nyköpta badbyxor. Frun i huset väljer färg på läppstiftet, neutralt eller utmanande, vad passar till toppen. Mannen går tillbaks till grytorna, lite mer salvia. Kommer tvätten torka innan gästerna kommer och kommer vinden avta. Skall eggen på matkniven vara vänd mot tallriken eller mot grannen. Det ringer på dörren igen. Det är grannen som åter igen har backat in i häcken och är här för att be om ursäkt. Mannen passar på att be om hjälp med slipsknuten som det nog är det enda som grannen är riktigt bra på. Samtidigt som det kokar över i köket ringer telefonen. Gästerna kan inte komma då de kom på att det var förkylda samtidigt som det var deras bröllopsdag. Tvätten hade i alla fall torkat så kvällen blev inte helt misslyckad.
Nästa dag var de på bingolotto i Folkets hus och vann ett paket bryggkaffe. Ännu en härlig helg var över och om en månad börjar semestern.

Från tankar om att gästerna betyder inte allt för en lyckad helg

Min vän Olle Rapp sög på tummen tills han var myndig. Därefter sög han på en isglass med namnet ”jättegod” varje onsdag. Jättegod har en smak av brända bär i hallonsås och den är för Olle ett bra sätt att börja ”Lilla Lördan” med. Olle jobbade tidigare på ett sågverk som producerade glasspinnar till isglassar och ibland fick de ta med sig hem isglasspinnar som var lite sneda. Trots isglassarna har Olle ett varmt hjärta och en gång hade han hjälpt sin systers son med läxan, vilket ämne det var har vi glömt. En annan gång hjälpte han en överkörd padda till andra sidan vägen. Tyvärr hade den dött, men den fick ändå komma över till andra sidan. (på två sätt så att säga)

Apropå andra sidan, nu kämpar Trump vidare på sitt okontrollerade sätt, idag gäller det FBI-chefen, imorgon skall han säkert äta isglass med Putin och i övermorgon skall han kanske inte ljuga. Ni vet det där uttrycket ”Tror han att han är hemma”.

Från tankar om att tummen blir narig efter 10-årsåldern

Heter det sandaler för att du ofta kommer hem med stora delar av sandstranden i skorna.
Om det är en väldigt blåsig dag så finns det den fördelen att du inte blåser omkull så lätt.
För tårna, speciellt mittentårna så innebär ju även sandaler att det kan fläkta skönt, speciellt med vind framifrån.
I Paris spelas det tennis, inte på sand, men på grus och bollarna färgas grusröda och flickorna på banan kämpar på så mascaran följer med svetten ner mot benen. Det som är speciellt med tennis i en jämförelse mellan dam- och herrspel är att damerna spelar lika bra, har samma spel, men det går inte lika fort som för herrarna. I ex fotboll får du inte se samma spelförmåga på kvinnornas plan. Varför? Är tennis en äldre sport för damerna.

Från tankar om att den som spelar tennis i sandaler får med sig gruset hem (på grusplan)

Äpplet faller inte lång från sin mor om det inte står vid kanten av ett bergsstup.
Ett äpple faller skönast där det är mjukt och lagom med skugga.
Är äpplet på kvisten lika gott som det som har ramlat. Kanske en kärnfråga.
Finns det godare äpple än Cox-orange. Cox är ju höft på latin, alltså brandgul höft.
Så åkte vår fina svenska flagga i topp idag, vi ställde oss upp, tillsammans sjöng vi vår nationalsång och kände oss stolta över att vara svenskar. Idag glömmer vi det andra.
Det känns som att vi sakta börjar lämna den period då ingen fick hylla vårt land, hissa en flagga, heja på Sverige eller tycka att vi (kanske) är bäst. Man skulle helst fira i en global anda, dansa Afrikanska danser, sjunga på alla andra språk än svenska och vända vår flagga ryggen. Det på vår nationaldag! Känns som att blanda äpplen med päron och inte fundera på innebörden av dagen.
Nu går vi dock vidare!

Från tankar om att det är svårt att hitta godare äpplen än våra svenska

Barnen rusar i glädje fram över det stora torget och följs av en sonat av Mozart.

Vart är de på väg och varför? Kanske till lunchens köttfärssås. Kanske till gympatimmen utan redskap. Så kommer en liten boll rullande i Paris, strutsen vänder sig om innan bilen med den fångade mannen i bakluckan bromsar kraftigt, jag gör alltid mitt bästa sa strutsen, mannen i bakluckan tar sitt sista andetag då strutsen får upp luckan och luften visslar in i lungorna och mannen väcks ur sin dödssömn. Han hoppar ut, springer efter barnen, han är deras bästa rektor och skall tala på avslutningen. Hela ledningen har sökt rektorn inför hans tal till de som får fortsätta ett år till på skolan. Nu har eleverna väntat i fyra timmar, de fryser och är hungriga när rektorn dyker upp med sin matlåda som han delar med eleverna.
I skolan har kommunalpolitikerna bestämt att nästa läsår skall alla elever ha matematik under alla timmar. De har gått en kurs där de tydligen fått lära sig att det är viktigt att koncentrera sig på en sak i taget. På en annan kurs i en annan kommun har de fått lära sig att de olika ämnena bör följas sida vid sida och gärna integreras med varandra. Det är som fotbollsallsvenskan, alla lag har sin egen taktik, men man leker med bollar, inte med skolbarns undervisning sa många.

Från tankar om att skolan tuffar på med sina olika idéer

Vinden smeker det fuktiga  nygröna gräset i skogsbacken.
Med hjälp av solen torkar de ur de spröda stråna.

Under ett ormbunksblad vandrar en nyanländ

myra till jobbet, så fylld av energi och kraft.
Låt honom behålla jobbet och få stanna i skogen.

Han tycks ha hittat en plats där han trivs och mår bra.
Dessutom tycks den svenska skogen trivas med honom,
där han snabbt har funnit de svenska stigarna.
En snigel ler belåtet från fönstret i sitt torp och hejar
på en groda som skall hem till sin mamma och padda.
Dt är lugnt i skogen, inget bråk, endast några buskar skjuter skott.

Från tankar om att se livet i skogens ljus

I den mörka hallen växer inga blåbär och sockerkakan ångar fram i ugnen.
Fyra nära vänner sover över på den impregnerade altanen, men några smulor från sockerkakan rullar ner på plankorna och lockar till sig korna från ängen.
I morgon skall vi alla ut och segla med flytvästar och en lunchkorg fylld med mjölk och smågodis. Nu efteråt kan vi berätta att båtarna försvann och återfanns aldrig, men seglarna och deras flytvästar bildade en kör för sjösjuka och strandsatta i Marrakech. De underhöll sina familjer på distans och sjöng vidare på många konserter.
Varför har man dessa altanfester? Är det för sin egen skull, eller för att glädja andra, eller reta grannen som inte är bjuden, eller för att imponera på bostadsområdet, eller för att få den gamla julskinkan att äntligen ta slut, eller att få en sliten patina på altandäcket, eller för att bli bjudna till andras altanfester, eller för att bara leva ett liv utan ansvar för sina egna idéer innan de rann ut i avloppet.

Från tankar om att ha störst altan är viktigare än husets storlek 

Med en öl i varje hand vandrade paret ner mot pub-bordet. Skymningen var på gång och det var dunkelt i lokalen. Då hörs plötsligt en rappare med halva micken i munhålan när en krullockig dam med stora silverörhängen fyller på med sin sång och energi.
Utanför står en grupp bussar eller husbilar med lyxen doftande rakt genom lacken. En av husbilarna rullar iväg med hundar och barn, fick höra att deras mål var 24 grader. Inte 24:e breddgraden utan de skulle helt enkelt åka iväg tills temperaturen blev 24 grader, kul idé.
Längs sidan på planen står en medelålders man i gråsprängd kostym och ropar efter bollen, vill han vara med och leka eller tycker han inte att den är tillräckligt rund, fotboll är svårt även om det inte finns några kor på gräsytan.
Dessa eleganta människor klädda i hattar, pärlhalsband och en massa självförtroende från fickorna som är fulla av pengar. Ändå måste de skiljas och tåget rullar iväg på modelljärnvägen i husets andra våning. På den tredje våningen bor konduktören tillsammans med en man från vagn 4, kupé 8. De åker tåg på all deras fritid, tillsammans med en kokerska som jobbar i köket på första våningen. Kokerskan äter själv helst inbakad restaurangvagnsfilé i valfri kupé. Paret med öl från första raden hade träffats på en dejt veckan tidigare och nu skulle de göra ett nytt försök, denna gång utan sina föräldrar. Husbilen är ännu på väg mot 24 grader och bensinen kommer snart ta slut. Mannen vid bollen är tydligen fotbollstränare och slipsen halkar omkring på den svettiga skjortan. De eleganta människorna söker kontakt med andra från samma socialgrupp, som även har fyllda fickor med marsipan. Modelljärnvägens vänner har årsmöte och livet är som tåget, det byter spår då och då för att komma vidare.

Från tankar om att på något sett finns det ett samband