Husdrömmar

 Varför är vi så intresserade av husprogram på TV.
Det är utvändigt och invändigt. Det är planritning och byggnationer.  Helst skall det födas ett barn som klättrar upp på taket medan föräldrarna skiljer sig. Mamman har oftast mjölkstockning och den tidigare svärfadern ställer sig i dörröppningen och svär över att dörren inte får plats.
Sedan kommer vinden, som blir till storm och svärfadern blåser i väg till grannen och gifter om sig med den tidigare hustrun till just grannen. Nu gäller det bara att hitta presenningarna, som täckte husets tomma gavlar.
Men, så kommer det en dag då programledarna skall ta fram förstoringsglaset för att se resultatet.
De möter då de vuxna liggande utmattade i de matchande nya sofforna. Helt borta, men lyckliga för att de nått målet. Och det gör inget att huset blev tre gånger så dyrt, när man är i mål och att listerna i källartaket slutligen fick den svårhittade nyansen av ljusgrått. Ni vet samma som redan fanns efter den första målningen, som målades om.
Vad säger då programledarna, jo ”Tänkte du på att det inte fanns något kök i huset”.

Från tankar om att grunden alltid är bra att ha innan man går vidare.