Bakom Klasse H. gick dagen vidare tillsammans med hans syster Berta H.
De är båda invandrare från norra Dalarna och har flytt på skidor ner till Stockholm.
Via hjälp som kanske inte var så seriös hade de fått reda på ett öppet spår, som gick i de djupaste granskogarna. När de kom ner till huvudstaden fanns det ingen tull och plötsligt
så stod de på Sergels torg.
Idag är de båda fina och tacksamma människor, som hellre tar ett extra par långkalsonger än fryser på vägen till Arbetsförmedlingen. De har en stor släkt i Dalarna, många av dem rider dalahäst och jobbar med nästa års Vasalopp.
Klasse och Berta skall snart gifta sig, men inte med varandra och därefter skall de äta semlor och köpa bostadsrätter.

Från tankar om att med rätt valla kommer man ofta rätt

I samband med att väckarklockan väckte oss blev vi alla riktigt vakna.
Nu undrar vi om det här kan upprepas redan imorgon när väckarklockan jobbar.
Innan dess kommer vi börja med en enkel frukost med Grovt bröd, smör, ost, lammstek, filmjölk med kanel och socker, några sorters smörgåskorv, flingor, lättstekt potatis, lättmjölk, rökt skinka och några matskedar starköl för magen. Efter frukosten börjar förberedelserna till lunchen. Preliminärt blir det en fiskgryta med fisk. Till den serveras källvatten från Närke och en enkel sommarsallad med grönt. Efter lunchen går vi alla till sängs för att få ordentligt med sömn till nästa dag. Det finns alltså ingen tid för att fördjupa sig i en god bok före nattlampan släcks eller lyssna på rappen i appen eller annat sängmys.

Från tankar om att en väckarklocka behövs

Vart tar dagarna vägen efter sin start.
De rullar på, som vanligt säger Rut.
Svert säger ”har knappt tid att sätta på mig byxan”
Andra bara följer med i flödet, likt en barkbåt.
Det gäller att stanna upp och reflektera med mera.
Någon åt upp en banan och kom på att den var oskalad.
När så dagen tar sin vila i det suddiga kvällsljuset
finns det inget mer att göra under den gångna dagen.
Ett nedsågat träd går inte att resa upp igen.
Får det ligga länge så mjuknar barken och faller sönder.
Nästa dag börjar en ny dag med sin plan och
morgonsamling.

Från tankar om att ta vara på dagens små pausar

Från museet går det en stentrappa upp mot slottet, från det rörliga vattnet kom det kalla vindar. Flera av de små var alltför lätt klädda, men de gick ändå vidare in i stans äldre delar.
Här var en del gator endast gränder och det gick att nå båda huskropparna med två händer.
Tyvärr var många gränder helt saboterade av klotter och de förut så fina turistmålen var nu inte värda att se. Sven Tårta gick längre in i gränden, fick se några ungdomar med sprayburkar. Han blev ursinnig, ringde sin kompis, de närmade sig ungdomarna från varsitt håll, de monterade upp sina grindar mellan husen. Ungdomarna var inspärrade och Sven med kompis gick hem för att sova. Efter några dagar gick de tillbaks med några poliser och politiker. De fick ett paket hårt bröd och vatten, de jämrade sig, men de andra skrattade gott. På plats bestämde sig Sven, polisen och politikerna för att döma dem till rengöring av allt klotter tills allt var borta och de skulle avsluta med att slicka väggarna i en sista finish. Elever från skolorna skulle få komma och titta på de kriminella, som en del i undervisningen.

Från tankar om att den som förstör skall återställa

Snyggt jobbat sa kvinnan när tåget var försenat (eller spårade ur)
På den andra perrongen stod en hungrig elefant och åt upp stinsen.
Vid sidan om stationen bor Hans som vallar sina skidor till kaffet.
Över perrongerna flög en Semla med blandad marsipangrädde och hjälm.
Mellan spåren väntade en tussilago på vår vår.

Från tankar om att även tågen kan åka mot andra hållet

I motvind finns lyckan dold i lä.
Alltså måste du söka denna plats,
inte bara vänta på tidens stiltje.
Vänder vinden,
hissa dina möjligheters segel.
Ta plats och visa din vilda kraft.

Från tankar om att varje vind har sin egen riktning

Likt ett svävande moln
vänder jag kappan öppen
mot den som mot mig ler
där finns du och ingen mer

Från tankar om att molnen aldrig går i moln

I varje ögonblick är hjärtat med oss,
vilken lojalitet och vilken kämpe.
Tänk om vi läst läxan med samma intensitet.
Skall den klockformade rosa kjolen vara så
yvig på den smärta programledaren.
Ser ut som tidigt 40-tal och ändå är det fotboll i rutan.
Ändå blir vi hungriga när vi ser hamburgaren
i vårt minne med den gulvita såsen droppande
ner på bordsduken.
Med ett varmt hjärta smakar vännerna som bäst
och den tunna isen håller trots värmen.
Så rullar bollen och livet vidare.

Från tankar om att vi finner oss själva

Nere vid floden flyter vattnet fram som en boaorm ringlar sig över trädgårdstomten.
Stövlarna från flodstranden har inte hunnit torka, men fickorna är fulla av mask till fiskarna.
När solen kommer tillbaks och vindarna understiger 6 m/sek vill vi återvända till Grönland,
den vitaste av gröna öar.
På Grönland finns det ont om grönsaker, men gott om isglass och snälla gröngölingar.
Vägen uppför Grönlandsberget går fram mellan klippblock och snövallar, en mulengrå get springer och gömmer sig, några gulvita miniblommor vinkar i vinden, ett trähus faller plötsligt ihop, tegelpannorna slår mot iskanten och vaktmästaren joggar ner mot sin mor.
Modern är 85 och ändå modern i sin sminkning.
Från glaciären rinner vattnet ut i havet, som en isglass på diskbänken. Allt blir allt torrare när vattnet försvinner och några ledsna isbjörnar sitter molokna med labbarna bakom iskanten.

Från tankar om att utan vatten blir livet torrt

Vinden tar tag i oss. Vi står på andra sidan diket mot skogen.
Så åker termosen upp och kaffet smakar som just kaffe ska.
Diskussionen kommer igång om Coronaviruset. Ingen av oss
vill åka till Kina nästa vecka. Beslutet är inte svårt, men med
tanke på kommentarer i ex massmedia så bör vi kallas för
rasister. I tidningen kunde vi läsa om Kinarestaurangen där
kunder frågade om ex personal hade haft kontakter där det
skulle kunna vara risk för viruset. Restaurangägaren ansåg
det vara rasism. Vi ansåg det vara en naturlig riskbedömning.
Trots allt så hade ju ändå kunderna redan gjort en bedömning
genom att gå dit.
Efter kaffet så funderade vi på konsekvenser av att felaktigt
använda ord/uttryck. Kurre sa ”att om jag skulle vägra personer
med fräknar att handla i min tobak så skulle jag vara rasistisk".
Innan var och en gick hem till sig så lekte vi ”gömma mossan
på ett berg”. Det är alltid trevligt och lättar upp en del.

Från tankar om att i skogen blandas mossa och funderingar

Så gick dagen vidare i sin dagliga promenad.
Nu var det för sent att gå åt andra hållet.
Det viktiga i det här fallet är att gå tillsammans.
Alla behöver inte, innerst inne, tycka så,
men uppgiften skall ändå lösas tillsammans.
Vart tog då dagen vägen undrar alla?
På något sätt tog den vägen runt uppgiften
och kom fram med vatten i hårets sista timmar.
Någon flydde in i en roman, en in i en sockerkakas
smet och resten fyllde Globens trötta läktare.
Under tiden kontrollerade ingen (helt svenskt) om
de som kom in hade tillverkat sina egna biljetter.
Alla trivdes.

Från tankar om att följa regelverket

Likt en flod forsande över tröskeln
strömmar sångens takter fram.
Den stöter mot en ensam lampa
och ler brett med sin rytmik.
Vi i soffan röstar på en melodi
från vårt långsvaga egna land.
Så försvann en dag ur toners liv,
men ur dess korta liv kom röster fram.

Från tankar om att vi möts i sång