Vart tar dagarna vägen efter sin start.
De rullar på, som vanligt säger Rut.
Svert säger ”har knappt tid att sätta på mig byxan”
Andra bara följer med i flödet, likt en barkbåt.
Det gäller att stanna upp och reflektera med mera.
Någon åt upp en banan och kom på att den var oskalad.
När så dagen tar sin vila i det suddiga kvällsljuset
finns det inget mer att göra under den gångna dagen.
Ett nedsågat träd går inte att resa upp igen.
Får det ligga länge så mjuknar barken och faller sönder.
Nästa dag börjar en ny dag med sin plan och
morgonsamling.

Från tankar om att ta vara på dagens små pausar