Den
gula flickan i den gula tröjan liksom flyter fram över ängen.
Hennes steg är så känsliga så inte ens grässtråna böjer sig
under de gula sulorna. Hon stannar till och visslar åt en sparv, som
svarar ”den här vägen” och tar en gir runt tallen mot sjön.
Den gula flickan tackar och växlar om till sin gröna dräkt. På
väg ner till båten syns smidiga avtryck av de gröna sulorna i
sanden och ur fickan droppar det vätska från en trasig
Coca-Cola.
Hon sätter sig ner på en sjödränkt stock och tar upp sina äggmackor med kaviarstuvning.
Hon sätter sig ner på en sjödränkt stock och tar upp sina äggmackor med kaviarstuvning.
Den
ena äggmackan delar hon med sig till de hungriga stranddjuren och
stoppar in den andra mackan i den ficka som inte är Coca-Colablöt.
Solen värmer flickan röd och baddräkten är redan i vattnet med
henne.
På vägen hem ligger Putte, den lilla räven i mossan med en stukad tass. Flickan tar fram sin våta baddräkt och virar den stadigt runt tassleden. Putte gläfser glatt-tacksamt och flickan lägger sin andra äggmacka hos räven. I den blå skymningen växlar hon över till sin blåa färg, nu är Coca-Colan nästan slut och dagen likaså.
Från tankar om att vad spelar färgen för roll när det finns äggmackor
På vägen hem ligger Putte, den lilla räven i mossan med en stukad tass. Flickan tar fram sin våta baddräkt och virar den stadigt runt tassleden. Putte gläfser glatt-tacksamt och flickan lägger sin andra äggmacka hos räven. I den blå skymningen växlar hon över till sin blåa färg, nu är Coca-Colan nästan slut och dagen likaså.
Från tankar om att vad spelar färgen för roll när det finns äggmackor