Väntan

Därute rycker vågkammarna in mot strandbotten.
Vi väntar på de som inte kommit än från den okända sidan.
Glöm inte att en flod har två sidor skriver Nina Norton.
Precis som livet, men livet har nog mer än två.
Där kommer musik från en Ford då underredet slår i den kallsvarta asfalten.
Vi gäspar allt mer, kaffet är slut, men månen dyker ändå upp.
Skall vi sätta upp tältet eller gå hem, vi vet ju var stigen går.
Vi väntar lite till, jag tyckte att det hördes ett ljud under månen.
Kan vara fiskarens egen båt, en hes mås eller något annat som skaver.
Nu ger vi oss av hemåt och köper en korv med mos och buljong under promenaden.
De som kanske kommer får vänta tills imorgon.

Från tankar om att väntan förenar de som väntar

Snart jul

Så ligger julkorvarna fint inslagna under julgranen.
Belysningen hänger fridfullt från grenarna och väntar på fler klappar.
Försöker få byta ut jultomten till en svensktalande, men rödkålen är slut på stan.
Blir det Bingoöppet, som vanligt eller har vi bytt TV-abonnemang.
Världens bästa julvärd är nominerad, han är bra på mat och kommer att berätta om vad vi brukar äta på julafton.
Annars säger meteorologen att det är bra att önska sig långkalsonger för det kommer att bli kallt.
Många vet förresten inte att jultomten och meteorologen är samma person.
Apropå elbil så är de bra när man behöver ström till ljusslingorna på lasthållarna.
Nu vet vi inte på vilket bord, som inköpslistan till julbordet ligger under. Försöker hitta förra årets.
Så God Jul!

Från tankar om att vara bra förberedd

Idol livets mål

Så står de där och tror att det bästa som man kan bli är IDOL.
När det räcker med att bry sig om människorna runt omkring dem
oavsett färg, ras, kyrka, handikapp, skonummer och allt annat.
En gång träffade vi en man som gav bort sin sista tandborste trots
att han hade tandvärk med underbett. En annan gång träffade vi
en kvinna som gav bort sin själ till en man som redan hade en kvinna
med tandborste och bettskena under vintermånaderna.
Kvällen fortsatte och juryn satte sig i bersån för att döma för eller emot
och alla anhöriga grät över öppen eld och sluten visdom.
En av de inblandade fick under kvällen ett rikssamtal från Norrköping.
Där hade det inträffat en olycka i samband med att Lindström fick sin
morgontidning i brevlådan. Det var nämligen så att det redan fanns
en tidning i lådan och den nya halkade ut ur brevlådan. Strax efter
halkade grannen Viktor på tidningen och fastnade med örat i brevinkastet.
Alla inblandade överlevde och det berodde mycket på att de var
så många, som brydde sig om dem. Fint och härligt.

Från tankar om att varje person som bryr sig skulle vara två

Little Big tar plats kring karantänen

Big Ben hör till de riktigt stora och de hörs ju på namnet.
Hans vän Little Horn kom aldrig över tröskeln efter virusets besök. 
På så sätt levde Little i husets karantän under de år som tröskeln fanns kvar. 
Big däremot stod i trädgården och byggde små simbassänger, som alltid.
Jag frågade ”vad skall du göra med alla bassänger”. Han svarade
”det är bra att ha ett antal för man vet aldrig åt vilket håll det blåser”.  
Han är stor, Big. Men det är även Little på sitt mindre sätt.  

Från tankar om att i en simbassäng kan även den lille/a simma ryggsim.














 

Övergiven

Det kommer hela tiden varianter, som knackar på ytterdörren.
Vill inte ha besök hela tiden och jag vet ingen annan som vill det mer än vaccinmotståndarna.
Kan vi inte skicka in alla muterade varianter till de ovaccinerade motståndarna.
Vem står där bakom pistolen med sin spruta, tom på vaccin.
Bara hen själv vet eller saknas den förmågan.
Det är alldeles för ofta vi blir trötta på allt som händer runtomkring oss,
eller kanske ändå mer på det som inte händer med tanke på allt som händer.
Med trötta menar vi så mycket mer, som arga, ledsna, rädda, besvikna och övergivna ända in i det innersta.
Vi fortsätter framåt, men kommer inte ditåt.

Från tankar om att inte kapitulera, trots övergivenheten  













 

Det bankar på dörren

Herr Banke stod mellan stolparna till telefonledningarna som inte används.
Då kom bollen susande från den massiva underarmen och Banke slängde sig förgäves.
Han var kring 30 år, hade nya skidor, men när han klev upp i backen och dimman låg runt grantopparna
visste han inte vem som var hans far. Trots det slängde han i väg stavarna och gav sig ut i branten.
Ramlade utanför spåren, försvann under en snödriva, men smittspårades med gott resultat samma helg.
Ja, det är många som talar väldigt gott om Herr Banke, till och med sjunger gott om hans ensamma liv.
Vad är det som får vissa att välja ensamheten, när det finns så mycket att välja på bland äpplena i fruktdisken.  
Senare på kvällen då TV-programmen tunnades ut och morgontidningen var på väg bankade det på
Herr Bankes ytterdörr. Han öppnade, men det var bara tomt därute.

 Från tankar om att det går fortare utför, men osäkrare  













 

Ett stycke kött

Hon sitter ensam i soffan, vinden tjuter runt gardinerna, de övriga lamporna är släckta, hon börjar känna hunger och tänker på det nyköpta köttstycket, ska hon ha saltgurka till maten, det är svårt att komponera en god meny, när kunskapen är gömd bakom spisen, då ringer mobilens telefon och hon vägrar svara, hon gör det aldrig då maten planeras, ute är det svart som mörkret, grannen kommer snart ta ett bad, det syns alltid på den gula badrocken, som inte används som morgonrock, så tar hon fram kniven, hon är ledsen, men skär köttstycket till trevliga biffar, hon ångrar att hon var ledsen, men var är saltgurkan, om hon ska ta med den, smöret puttrar så i pannan, TV:n är på semester med kusinen, som behöver en lugn stughelg, bredvid kusinen bor en sur gubbe, han heter Valter och haltar hyggligt,  dricker öl till nästa öl, harklar sig ideligen, men han är ändå bara människa och vi skall bry oss om de andra.
Till köttet har hon handplockade höstkantareller, saltgurkan, stompad potatis, slånbärsgelé och havresås.
Runt bordet sitter ingen annan än hon själv, men hon har ändå sällskap av sitt inre, som så många gånger förut.

Från tankar om att till varje köttstycke behövs det ingredienser och ett innehåll   

Doften av en kvinna

Vi kände den ljuvliga doften från en kvinna som just har tagit sitt kvällsdopp i havskanten.
Däremot ser vi ingen i mörkret. Kan doften av en kvinna bli starkare i mörker. 

Så sätter vi oss ner på trädstammen och väntar. Någon tar fram sin kaffetermos.
Men, stänger den direkt då kaffelukten för några sekunder tävlar med den doft vi söker.
Vi äter mazarinerna utan något att dricka och även om dessa finkakor är något fuktiga i kontinensen
så torkar de ihop i gommen.
Ett obekant ljud hörs, som om en badhandduk tuschar mot trädens bark. Några långa pyjamasklädda ben skymtar i naturen.
När vi ser ner mot vattnet syns ett skepp med segel runda klipporna vid havet. Det luktar stekt kött från båten, men den lukten har ingen chans mot doften från kvinnan.
Vad är en lukt mot en doft, vad är en matlagning mot en kvinna, som nyss har tagit sig upp ur havet.
Vart tog de långa benen vägen.
Det mörknar på och hela händelsen döljs i det svarta. Vi tar oss tillbaka mot busshållplatsen och vi är ändå nöjda med kvällen trots att vi missade huvudrätten.

Från tankar om att doften alltid slår ut lukten

 

Ovaccinerad

Visst blir du orolig, när du möter en person som inte är vaccinerad. 
Med det dåliga omdömet (om det inte finns något verkligt skäl till det, men det finns det ju aldrig), så känner jag att allt kan hända som ex att bli nerslagen och rånad. Ja, om man kan mordhota ex. en hel vårdavdelning, kan man ju lika bra sparka ner en gubbe i den stilla kvällsskymningen.
 Nej nu väntar vi bara på spruta tre, innan vi får spruta fyra.
Hur vet man då att någon som du möter är ovaccinerad. Kan vara svårt, men de flesta ser skyldiga ut och har en lätt hudrodnad på kinderna. Dessutom är de allmänt dåliga på att följa lagar. Ex. slänger sopor i skogen, kör för fort, kör berusade, undviker skatt och hejar på Sveriges motståndarlag i fotboll.
Nej, tacka vet jag en korv med mos i en skön nedförsbacke insmord med gurka från Boston och ett täcke av en någorlunda söt senap. Varje tugga blir en njutning och efter den tredje portionen behöver man inte äta på ett tag.
Sedan kanske man inte sover så gott, men….

Från tankar om att o:et i ovaccinerad känns igen i oärlig, oberäknelig, oaktsam, orättvis och ovärdig  














 

Giftas

En lurad man försvann när åskan gick förbi mannen.
Mannen var idag klädd som tomte, men det var inte åskan.
Hur han blev lurad vet bara hans närmaste, inklusive katten Swish.
Tur nog känner vi till hans närmaste, som säger att lurendrejeriet
hände för ett år sedan. Han skulle då gifta sig med Lisa Lång,
strax före midsommaren. När han då något svettig väntar på
att Lisa skall träda in i kyrkan med sin humoristiska far så
ser han att det är Lisas syster, Patella Kort som går vid faderns sida.
Då ropar prästen ”välkommen in Patella till ditt kommande liv”.
Samtidigt svimmade då den lurade mannen och låg för några
minuter livlös inför sitt nya liv. Den rådige prästen sprang
snabbt till hyllan med nattvardsvinet och stänkte vätskan över
den utsatte mannen. Då kom plötsligt Lisa Lång, den tänkta bruden
in genom kyrkporten och mannen svimmade en andra gång.
Det slutade med att den lurade mannen inte visste vem han
helst ville gifta sig med, så dagens ceremoni ställdes in och
högt däruppe hörde vi alla hur åskan mullrade, skrattande.

Från tankar om att gifta sig med fel, som kan vara rätt  




















 

Bonde söker fru

Dagen hade redan tagit slut och gled nu iväg, ner över landsvägen. 
På skorstenen satt grannens bortsprungna kanin och spejade ut i mörkret.
Den gnällde till och fick hjälp att komma ner av bondens snälla familj.
I går hade bonden själv åkt ut över åkern med sin traktor och hälsat alla välkomna.
Det skulle bli fest i helgen, men ingen visste varför. De bjudna undrade om de skulle fira någon/något och ta med present
eller om det räckte med en flaska vin, ett paket kaffe och en prenumeration på ”Bonde söker återigen fru”.
När festen var slut fortsatte festen någon vecka till och när den äntligen var över hittade ingen hem och nu är alla bönder.
Då undrar ni nog vem som tag hand om kaninen. Jo, det blev byns brevbärare, Helge Påst
som redan hade en fru men tyckte att hon blev lite för ensam bakom sin häck.  Kaninen heter nu Olsson.
Skulle nu alla kunna jobba i samma lada och på samma åker undrade många och ändå ha råd med att äta gröt varje vecka.
Många av svaren får vi läsa om i Expressens framtidsdel. Om inte tidningshuset har sprängts i luften av några grabbar, som har fått en tillsägelse av regeringens utsände att ”om ni gör om det här en gång till så kommer vi att förbjuda er att få spränga i framtiden utan rabatt”. Ja, det är inte lätt att vara busig!!!    

Från tankar om att en nöjd bonde gör en lycklig människa















 

Kröken

Vad finns bakom nästa krök?
Kanske en ny krök.
Men du vet aldrig åt vilket håll kröken tar vägen.
Om det hade varit förutbestämt, hade livet varit outhärdligt.
I skogen kan du hitta svamp och någon hittar sin fru.
Menar du att någons fru gått vilse eller att någon finner en kvinna som senare blir hans fru.
Det mest spännande är väl det senare, att man hittar en blivande fru i stället för svamp.
Men, vad finns det nu bakom kröken.
Kanske en gädda spanar bakom en tall eller en Kålfink flyger hem till sin krassliga morbror.
Eller en husmäklare som inte har någon ränta kvar till nästa försäljning och, som skådar en knubbmes i kikaren.
Bakom varje krök finns alltid ett nytt TV-program där en man i vit tennisskjorta och glasögon pratar om fotboll.
Det är många bakom kröken som hurrar och jublar efter att pandemirestriktionerna äntligen tas bort.
Vi framför kröken är mer glada över att antalet smittade och sjuka har minskat.

Från tankar om att det är bäst att följa stigens krök

















 

Ensam och kriminell

Den lille pajasen ramlade ur sin hängmatta. Hängmattan var röd med vita prickar på undersidan.
Alla hängmattor har ingen undersida enligt Google. Är det Google som bestämmer och vet allt nuförtiden. Förr var det morfar och mormor.
Pajasen slog sig inte förutom att han bröt båda benen och punkterade lungan. Det här låter ju som vi reagerar på gängkriminaliteten. ”I natt var det bara ett barn som blev skjuten till döds”. ”Han var 15, så han fick ändå vara med ett tag”. ”Nu får vi snart göra en utredning om det här”.
      Varför låter vi dessa barn vara med om detta? Hur många skall vi överge? Hur kan vi gammalsvenskar först ta emot och ta hand om människor och sedan offra dem. När våra egna barn går för långt och häller ut filmjölken för tredje gången tar vi bort barnet från filmjölken. Är det inte dags att avskilja de gängkriminella från sin miljö och stödja alla de andra som kämpar på i motvinden.
Nu överger vi ju hela samhällen. Både de goda och de onda.
Är drivkraften hos de onda att tjäna pengar eller vinna makt. Är narkotikan enklast att tjäna pengar på? Ja vad gör man då? Samma som man gör med den person som förstörde senaste festen hemma.
Hen får inte komma in på nästa fest. Alltså kontrollera våra gränser så narkotikan inte trampar in över gränsen.
Nu skiner solen igen och värmen känns som sommar. Ta vara på dagen och tiden, men låt dig inte tänka: Den här kriminaliteten är en normal del av vardagen.

Från tankar om att när du rensar lingon avlägsnar du det som inte skall tillhöra sylten och tar sedan väl hand om lingonen så de kan utvecklas till goda delar i syltburkens miljö.































 

Stugsemester

Samtidigt som solen försvann bakom berget tog tandvärken tag i familjen.
Det var första året som de hyrde stuga nära havet, så de hade packat ner badkläderna,
som hade blivit för små sedan sist. Redan första morgonen hade de rott ut med den lilla
båten, som ingick i hyran. När de kom ut från bryggan tog de fram frukosten. Då ropade
någon att de borde bada före maten. Det var grannen i huset bredvid, som följde dem i
kikaren. Han ropade vidare ”ni kan få kramp med mat i magen”. Nu hade de inte tänkt
bada redan första morgonen, men kände att de måste göra det inför grannen. De rodde
därför tillbaka och hämtade sina för små badkläder. För att få på dem på kroppen fick
de lägga sig på durken i båten och åla sig ner i trikåerna. Det gällde dock inte pappan,
som hellre ville fiska utan badkläder. Nu luktade de andra fisk. Fisk som tidigare hade legat på
durken. Därför behövde de verkligen bada bort tandvärken, som fanns under fiskfjällen.
Isen hade gått upp på land för ca. två månader sedan, men det var ändå fortfarande kallt.
De skakade under frukosten och käkarna smattrade i långfranskan.
Stugan hade inte Wifi, men en trevlig sittgrupp i trä, som de kunde fingra på. När mamman
skulle natta de andra började ”Skallgång på Skansen” och alla ropade ”vi vill också äta chips
med TV:n”. Eftersom de hade hyrt stugan för första gången så bestämde föräldrarna att alla
kunde få se när grannarna gick och la sig. Trots tandvärken funkade ändå badkläderna och
de gav faktiskt lite extra stöd mot värken. Så fortsatte dagarna ungefär på samma sätt tills
det blev dags att åka hem och boka för nästa sommar.

Från tankar om att varje stugsemester har sin charm  

Stjärnfall

Främling vad säger du nu,
sa Hans-Bertil till sin fru.
Hur kunde han säga så,
ingen kunde det förstå.
I älven simmade en ko,
från norra Örebro.
Kon planerade ett besök,
i Hans-Bertils trånga kök.
Där åt de grillad entrecote,
inte ens det kunde nån förstå.
Så flöt dagen fram, som en älv,
och ingen behövde sitta själv.
Vi måste förstå,
utan vänner kan det aldrig gå.
Dagen därpå när Hans-Bertil satt vid sovrumsfönstret och tittade upp mot stjärnhimlen förstod han att livet inte är så enkelt för alla. Då föll en stjärna rakt ut i atmosfären och i köket öppnade sig chipspåsen av sig själv. H-B blev sugen på ett par öl och rusade ut mot kökets kylskåp. Han snubblade över tröskeln och såg samtidigt stjärnan rusa förbi, så landade han på trasmattan och när huvudet slog i golvet såg han ytterligare stjärnor i luften.
Nu fanns det inte mycket annat att göra än att packa väskan med tandborsten, vita skjortan, pyjamasen, kreditkortet, brödrosten och flera påsar livsmod.

Från tankar om att det går bra att önska sig något, när stjärnan faller

 Den lilla ljusblå blomman vid vägkanten log mot mig när jag cyklade förbi.
Jag tappade taget om styret av lycka.
Nu har jag legat mjukt och skyddat i diket under en vecka.
Några snälla har slängt ner rester från deras mattillfällen i dikesrummet.
Snart kommer hösten förbi och bladen singlar ner som små lövbiffar mot hårbotten.
Jag tittar upp, ser över grodans huvud mot vägkanten där skolbussen just passerar.
Behöver nog bygga ett tak över diket mot kylan under helgen.
Vem skall nu köpa julklapparna som jag behöver ge bort i december.
Vänder mig på sidan och bakom mig ligger en gås, mitt bästa element.
Pratar lite med den och får höra att snart blir det en studieresa för alla i vårt dike.
Namnet på resan är ”I varje dike finns det ingen med dess like”. Ett ämne med jämlikhet som tema.
Nu fryser jag och i diket på andra sidan vägen skjuter små unga olyckligt osedda varandra.
Precis som ovanför våra diken. Kommer aldrig lämna mitt dike.

Från tankar om att även den som hamnat i diket kan komma upp

Mycket är konstigt

En man jag mötte sa att han hade snöat in på TV-programmen
och ändå är det mitt i sommaren.
Konstigt att vi är så olika på lika sätt.
Det får många att tro att köper man 100 liter mellanmjölk så blir det billigare,
men i själva verket blir det billigare att köpa 4 liter standardmjölk.
Matematik är jag bra på, sa fröken och la ihop sina ben över knäna.
Det blir 4. 2 knän + 2 ben = 4 någonting.
Edvald Sunetorg hade varit en av mina äldsta grannar sedan finanskrisen.
Utan en sund ekonomi kan man bli dålig och då inte ha råd att åka taxi till Coop.
Hur kommer det sig att de som röstar på SD inte får gå på Stationens toa.
Det är ju ändå 20-25% som röstar på dem.
Vad är det värsta med att ha sommarstuga? Jo, att renovera fönster i 3,5 veckor,
därefter en halv veckas ledighet med gräsklippning, ringa rörmokaren, diskutera med grannen,
beställa slamtömning (=bajshämtning) och packa till hemresan.
Det bästa med sommarstuga är att kunna byta miljö.

Från tankar om att mycket är konstigt












 

Öde musik

Klockan var ca kvart i åtta på kvällen. Solen var på väg ner över de ljusa stolta fälten. Vi närmade oss en cyklist där framme. Hon var svartklädd med någon typ av skjortkappa i en sliten vinröd färg. Kanske i 30-års åldern. Jag såg att hon hade håriga underben och längst ner samma typ av sandaler som jag själv bär.
Vi är på väg mot en ödekyrka på Gotland. Här skall det bli musikunderhållning med flöjter och saxofoner för två personer. När bilen är parkerad kom den cyklande kvinnan fram till kyrkan. Hon visade sig vara prästen i området.
Hon delade ut psalmböcker till oss lyssnande, men kom samtidigt på att den tänkta psalmen inte fanns i den första Psalmboken. Därefter ändrade hon till en annan psalm. Prästen gav ett slutet intryck, men det uppvägdes av den närvarande kantorn som log mjukt och höll ordning på tidsrummet före konsertens start.
Musiken for rakt ut genom den taklösa kyrkan, fåglar kvittrade, instrument byttes, prästen sade några kyrkliga ord om Petrus, nu lite säkrare och Janson kom körande med traktorn så att dammet sänkte tonarten något.
Vi svischade kollekten och åkte nöjda hem.
Hemma i den svarta natten mötte vi våra rabbisar som gräver upp tomten, gömmer sig under husen, badar nakna i viken och läser engelska på distans.

Från tankar om att inte sitta öde i en ödekyrka och lyssna på musiken och kvällen  













 

Hubus liv

Ingen vet egentligen vad som hände den dagen då Hubus föddes. Han var en rar liten gosse på 3,5 kilo, som redan från början var intresserad av kommunalpolitik och moderna kläder. När han fick skjuts hem från BB undrade chauffören om han skulle släppa av Hubus på husets framsida eller på dess baksida. Ingen visste och Hubus själv var för ung för att veta.
Hubus blev installerad i sitt rum och mamman hade gott om bröstmjölk. Pappan var inte med på förlossningen, men ringde varje kvart till mamman. Vid ett samtal undrade han vad det skulle bli till middag.
Snabbt blev Hubus äldre och hade inte fått bröstmjölk på flera år. Istället var han ofta på biblioteket där det fanns en toalett, som han kunde utnyttja som helkund på politikerhyllan (P7U). Hubus tänkte ofta att det var enklare på den tiden då han använde blöjor samtidigt som han lånade tre böcker.
Nu hade han blivit mycket äldre och hade titeln pensionär.  Livet lekte mellan alla sjukdomar, alltid lyste solen någon dag i veckan, på onsdagar träffade han gamla frimärkssamlare från barndomsklubben, på torsdagar låg han kvar i sängen och åt Princess bakelser. När så bakelserna inte bakades längre så tog även Hubus liv slut.
Nu har ni fått veta hur Hubus liv blev efter födelsen.

Från tankar om att alla liv knallar iväg










 

Vill vi ha det så här?

 

För någon/några dagar sedan skrevs det här:
Bakom regnet syns inte  dimman längre.
Genom fönstret ser vi hur regnet dansar ner från Friggans tak.
Ingen är hungrig längre och någon talar i sin mobil
under altanens plasttak.
På gräset hackar koltrasten energiskt efter mat.
Den märker inte hur min Foppa toffel dunkar ner vid dess sida.
Vilken ovanlig fågelkoncentration.
En naken traktor kör över tomten.
Den är på väg hem från skolan där den lär eleverna fordonsteknik.
Inne i skogen gallras träden, med maskiners skrik, när de fäller sina offer.
Så tog regnets tårar slut
våra ögonlock torkade sakta ut.
Så bankade det i någons golv och ljudvågorna letade sig åt alla håll. Var det flygvapnet, åskan eller grannen på sitt utedass.

Från tankar om att det är ingen idé att lyssna på vädret i radio eftersom det som är rätt har redan varit   

Vädret:

 

För någon/några dagar sedan skrevs det här:
Bakom regnet syns inte  dimman längre.
Genom fönstret ser vi hur regnet dansar ner från Friggans tak.
Ingen är hungrig längre och någon talar i sin mobil
under altanens plasttak.
På gräset hackar koltrasten energiskt efter mat.
Den märker inte hur min Foppa toffel dunkar ner vid dess sida.
Vilken ovanlig fågelkoncentration.
En naken traktor kör över tomten.
Den är på väg hem från skolan där den lär eleverna fordonsteknik.
Inne i skogen gallras träden, med maskiners skrik, när de fäller sina offer.
Så tog regnets tårar slut
våra ögonlock torkade sakta ut.
Så bankade det i någons golv och ljudvågorna letade sig åt alla håll. Var det flygvapnet, åskan eller grannen på sitt utedass.

Från tankar om att det är ingen idé att lyssna på vädret i radio eftersom det som är rätt har redan varit    

Brand i brallan

Allting som du gör
gör jag mycket hellre.
Men stämmer det verkligen. Tänk om du kommer hem trött och sliten efter tennismatchen med grannen och själv skall laga mat dessutom. Nej det är nog bättre med:
Allting som du kan
kan jag mycket sämre.
Men stämmer det verkligen. Tänk om det blir fel på bilmotorn och frun lägger sig under bilen och börjar mecka, samtidigt som du vet att du behöver bilen imorgon.
       Det är torrt därute och när som helst kan din närhet börja brinna. Då räcker det inte med att ha otvättade, svettiga strumpor för att minska brandrisken eller använda rikligt med hårvatten. Men, bränder är inget att skoja om.  
Hur skall Sverige skydda sina invånare mot kriminalitet.
Politikersvaret: Vi måste tillsammans sätta stopp på detta.
Invånaren: Men, vad skall ni politiker göra.
Politikersvaret: Vi kommer nu att utreda orsakerna till problemet och räknar med att inom ett par år komma med ett förslag.
Invånaren: Du kan väl höra av dig då, om jag lever.
Så går livet vidare, själv var vi på konstutställning, drack äppeljuice, talade med utställarna och granskade tavlorna.
Samtalen och äppeljuicen var nog bäst. Det är skönt att ha de kriminella på avstånd. Men hur länge?

Från tankar om att det kunde vara bra om det tog eld i politikernas bralla/kjol ibland 

Sopa

Anfall kan vara bästa försvar säger Uno och hans vänsterslägga exploderar i rivalens bröstkorg.
Nu dyker rivalens bröder upp bakom varje buske och soptunna. Tunnorna är överfyllda med fel innehåll och med sopor som omringar tunnorna. Där finns plastpåsar med matrester, en madrass, två fåtöljer i grått, krossade flaskor bl.a. En Zingo och förra årets julgran. De som bor i området vet inte allt och tror att det går bra att slänga sina sopor även runt soptunnorna.
Ingen har bil, men gott om cigaretter och minnen från barndomen.
Men det är väl ändå bättre att diskutera med varandra i stället för att slåss. Det är även bättre att plantera ett träd som ger skugga än att de ger äpplen, om man är en svensk pensionär.
Vad är det som gör att en människa ofta fördömer så många beteende, men när det passar dem själva så använder de gärna något av de fördömda beteende. Ex. jag skall aldrig åka tåg på natten utan munskydd och en påse chips och sedan ser man personen äta jordnötter genom ett litet hål i munskyddet.
Så ser man hur Unos rival landar i en korridor fylld med simskolans flytdynor och kan därför gå till jobbet nästa dag.
Bröderna hittar honom inte trots att de stannar hemma från arbetet.

Från tankar om att varje felslängd sopa har en ägare som inte bryr sig om dem

Hyreslägenhet

Vi förstår oss inte på flickan Dagostar och hennes kommunister.
Det byggs ett nytt hyreshus, det har sjöläge, men ändå centralt.
Bygger man så innebär det ju att det kommer ha höga hyror (dyr byggtomt etc.)
Vilka har råd att bo där? Jo, de som har god ekonomi.
Hur kan en vänster-kommunist tycka illa om att de redan rika kan få betala lite ytterligare.
      Sen finns det ju folk som aldrig kan hålla reda på höger och vänster.
Redan som liten fick jag lära mig att vänster hand är den som tummen sitter åt höger på.
Det har hjälpt mig genom åren på samma sätt som att en back öl inte skall förväxlas med att lägga in backen, när man inte skall framåt.
Apropå framåt, så finns det människor som är så framåt, så att de redan har firat sin födelsedag.
Sist vi fyllde år så ramlade vi på gruset bakom bilen, höften gör ännu ont, har jag hört.
Och det beror inte på fylla (med alkohol) utan endast med år och låg tyngdpunkt.
Idag vann i alla fall Sverige i fotbolls-EM. Nu gör de ett mål varannan match i snitt.
Någon på plan sträckte upp händerna så någon på läktaren trodde det var mål eller frispark.
Men det var Lions mamma som han vinkade till.

Från tankar om att hyra dyr lägenhet åt vänster



















 

EM fotboll – dygnet runt

Så rullar dagarna vidare, precis som fotbollarna i EM.
Hur skulle det vara om man hade två bollar i varje match, på en gång alltså.
Då skulle det säkert hända lite mer än vad det gjorde i Sveriges match mot Spanien.
Det blir inte kul när ett lag bara är på sin planhalva och det andra spelar mellan sig i sidled.
Trodde svenskarna att det går att vinna trots att de inte lämnar ytan framför sin målvakt.
Trodde spanjorerna att målen var på långsidorna.
Nej, in med en boll till, men då behövs det en domare till, en för varje boll.
Tänk när ena laget går till anfall vid 0-0 med två bollar och de kan bli 2-0.
Eller att ett lag andas ut när det andra bara fick in ett mål.
Det blir rätt få mål idag. Beror det på för bra målvakter? Skulle man kanske lotta inom laget där den,
som får nitlotten är den utespelare som får stå. Är målen för små?
    Men, en del matcher är rätt livliga. Ofta handlar det om att man sparkar ner varandra och
missar någon den andras smalben, så ramlar den andre ändå.
   Förr sa engelsmannen att fotboll är en sport med två elvamannalag och en fotboll,
där tyskarna har vunnit när matchen är slut. Det lär visst inte stämma nu förtiden.
   Så ser vi på TV:n hur soldater som har trampat på krigsminor spelar fotboll med varsitt ben och kryckor.
Fotbollen betyder mycket för dom, men så onödigt med krig och att bara kunna ställa upp med ett helt ben.
Då säger någon bakom mig ”utan amputationen hade det inte blivit något lag”.
Vi andra suckade med hela kroppen.

Från tankar om att fotboll är livet, men livet är större, som någon sa efter Christians hjärtstopp














 

Skafferiet

Ovanför skafferiet hörs ett skrik
Några reagerade
Andra gick och la sig
En gick ut och klippte gräset

Så hörs ett skrik igen
Men ingen tittade upp från bordet
Konstigt, hör det inte till vanligt folkvett
En del tycker att det är tufft att gömma sitt intresse
Så ringlar tiden vidare nerför dagen
Inga nya skrik ovanför skafferiet
Morgonen därpå samlas alla för genomgång
Vad hände egentligen igår
Var det verkligen ett skrik
Någon menar att det var Larssons andning
En tyckte sig se en sjuk mus vid nattkissningen
Två orkar inte vara kvar på mötet och
åker till Sämstabadet
Ändå regnade det hårt
De som var kvar på genomgången bestämde
att äta frukost med ägg och mötas ikväll

På kvällen var det Tv-program i Tv:n
Flera tyckte de var bra och inget möte uppstod
Nästa dag hade alla semester
Några åkte till Spanien
Två gick en promenad med katten
En diskade efter gårdagsmiddagen.
När semestern var slut blev det snart Jul
En tomte kommer skrikande på hjälp
och allt verkar börja om.

Från tankar om att allt som händer har ofta hänt förut













 

De intressanta

Medan tiden inte har tid att vänta på oss andra,
ser vi de fria örnarna  ligga på luftrulle i sina cirklar.
Där nere långt under molnen stannar en gräsklippares motor
och en nyklippt man kliar sig i sin korta frisyr.
Han slår sedan ut med sina öppna underarmar i skuggan av ett moln och
längtar tillbaks till sin hyresrätt utan gräslig tomt.
I dag skall han träna med vännerna i kören, han är bas och
de skall tillsammans träffa hans ex.
Körledaren är från Montenegro och kör en bil med hybrid inombords.
Det är aldrig det yttre som räknas, säger många, men de ändrar sig lätt.
Många människor är just som hybrider. De säger en sak och gör två saker,
helst när ingen ser, men även när det är ljust ute.
Alla undrar säkert hur exet mår efter allt.  Vad vi vet är att hon inte har
gift om sig, har ingen hund, men en ren elbil. Dessutom tycks hon
ha ett inre lugn och alltid ett vagt leende i mungiporna.
Alla i kören tycker så mycket om henne.

Från tankar om att varje person har sin intressanta historia    













 

Upprördhetens grymma verklighet

Är det fel på oss, som har varit med lite längre i livet.
Varför blir vi hela tiden upprörda när vi lyssnar på radio, ser på Tv, läser tidningar eller dyker in bland sociala medier.
Det är inte bra för oss, känner att blodtrycket går upp, andningen blir svår och kisset får vi knappt ut i luften.
Dessutom är vi redan lågpresterande med alla gamla slitna organ och celler.
Vad det gäller?
Jo allt från respektlösheten till den organiserade brottsligheten.
Respektlöshet som ex. för unga som lyckas skaffa vaccintid och som när de stoppas på vaccinationsplatsen övergår i hot mot sjukvårdpersonal. Hota sjukvårdspersonalen, som förra veckan räddade livet på deras mor.
När det gäller organiserad brottslighet riktas vår upprördhet lika mycket till våra styrande och lagstiftningen, som mot brottslingarna. Allt bottnar i att vi inte har ställt krav på nyanlända och inte har någon kontrollverksamhet.
Att inte ställa krav är att inte visa vägen till vårt samhälle och därigenom svika de nyanlända.
Naturligtvis är det inte bara nyanlända som gör oss upprörda.
Lagar måste aktualiseras till vår tid och det känns väldigt konstigt när den lokala polisen vet exakt vilka som står bakom brotten och de aldrig döms eller omhändertas. Kontrollverksamheten då, ja ta en titt på våra gränsers svängdörrar exempel.
Finns naturligtvis underlag för en hel bok om vår upprördhet, men varför skall vi förstöra ännu en kväll med det.
Går det att för oss äldre att skärma av oss från allt ont.

Från tankar om att ”går det att stoppa utvecklingen eller hamnar hela båten på botten”













 

Pardans

Vad var det som hände den där kvällen när solen aldrig ville gå ner och ingen kunde somna i hela huset. Hade vi invaderats av något folk utifrån planeternas gata, med ondska som vapen eller var det fyrverkeri på stora torget för de ensamkomna, som skulle få gratislektioner i pardans. Många kallar dessa för singlar.
Alla bör veta att det inte är lätt att som singel komma ensam till kvällens dans.
Det som egentligen hände är svårt att veta, kanske var det stressen av att behöva vara social när pandemin viker ner sig.
Enar Persson har alltid varit en ensamvarg, helst åker han själv hiss, han dansar singeldanser, äter bara upp pannkakans ena sida, har aldrig byxor med fickor på båda sidor, går aldrig in i en skog om redan någon finns i den och är inte med i några föreningar. Däremot älskar Enar litteratur med många sidor och helst med ryska författare, som han ofta grillar på låg temperatur med några droppar olivolja till Eurovisionsfestivalen.

Från tankar om att varje dans behöver en stabil rygg i svängarna   














 

Gåsen i klassrummet

Vad är det som sker när en människa säger ”ser du gåsen som flyger över höghuset” och så är det en häst, alltså ingen gås.
Har skolan helt misslyckats med basal kunskapsinlärning eller har personen helt enkelt gått i fel typ av klass. Men det kan ju inte stämma. Alla skall gå tillsammans (inkluderas) oavsett förmåga eller ambition. På så sätt skapas ett rum där de som har det svårt, hela tiden jämförs med de ”duktiga”. Självkänslan faller genom golvet, ”kanske kan jag göra bättre ifrån mig i något gäng”. Alla vill innerst inne lyckas. Det är så mänskligt, som något kan vara.
Nu när solen går ner färgas himlen rosa över åkerfälten. Grenarna har stillnat längs stammarna och vimpeln i flaggstången hänger förlamad. Bakom mig, åt öster, ligger tallskogen på väg till havet, går kanske ner dit imorgon om inte det regnar för kraftigt.

Från tankar om att samla alla elever i samma rum och förstöra för många, i skolan skall individen gå före kollektivet  

Jakten på det okända

Hökarna kom från ovan.
De har de alltid gjort.
Men de såg inte så snälla ut den här gången.
En hök ser allt och missar inget som de inte tycker om.
Vad ville de egentligen se den här dagen.
Eller vad ville de inte se.
Jobbar de hos Skattemyndigheten numera eller
är de egna företagare på Syncentrum med sin fina syn.
Nu cirklar de runt skorstenen med spända vingar.
Vi andra stängde in oss bakom vår rädsla.
Då tog vinden tag i takpannorna och
vi såg rädslan i hökögas ena öga.
Så lyfte de upp mot molnen och de fick aldrig göra det……
……. som ingen vet.
Vi får skydda oss mot hökarnas pandemi,
men vi kommer aldrig att vara före dem.

Från tankar om att se hoten och att hålla sig undan









 

Valborg före demonstrationen

Är det inte konstigt. Klockan är redan snart nio och det har inte börjat regna på altanen. Ja nio på kvällen förstås. I går vid samma tid hade vi redan ätit frukost tre gånger och bytt om till bröllopet vi besökte dagen före. Under själva ceremonin sa minst två personer ja och det är det som alla önskar höra enligt prästen i samma ålder.
Den prästen är känd från en TV-serie, som handlar om tre mammor som vill byta pappa med varandra till sommarlovet. Den mamma som hade svårast med att sommarlovet gick över i hösten med barnens fotboll, flöjtspel och fritt fall blev den som slutligen köpte ny bil utan el till brödrosten.  De två andra byggde varsitt Attefalls hus på samma tomt.
Vanligen luktar det rök den här dagen på året och det beror inte på grannen som är en ovanligt gasig person.
I morgon skall vi upp tidigt, äta gröt med ägg, packa ryggsäcken, måla plakat och ge sig ut i morgonsolen när den precis har letat sig upp över alla grannars carportar. Därefter startar demonstrationerna med fyllda stortorg och blommande gator.

Från tankar om att varje bröllop startar med en demonstration    













 

Rumligt men.......

Elden värmer från spisen
Trappan gjord i furu
Ytterdörren, dubbel i teak
Intrycken måste beaktas för alla
Även en hund klär i hatt och
lekfullheten tar över rummet
Klockan närmar sig halv nio
Palmbladen uppåt väggarna
En del hyllor behöver inte vara exklusiva
Frågan vinner mark, men ändå
rör sig bilar utanför i flera filer
Går det att spela schack på köksgolvet
I alla fall grammofon
Fabriken lyser rött i kvällsljuset
Kandelabrar på matbordet ger elegans
Sänghimmelen ser upp
Så kommer hon äntligen med kakor
Ön ligger blöt i havet,
men skyms av linnegardinerna av linne
Risrätten smakar nästan asiatiskt
Balkongerna ligger i lodrät fil,
helst köper jag mellanfil till kvällsflingorna.
Därefter sover alla gott

Från tankar om att rummen tar plats i varje hem









 

Fega vaccinmottagare

I den vilda vinden på ostkusten trivs inte fastlänningarna om de inte får sitta inomhus med ett glas mjölk och en semla.
Långkalsongerna har fått jobba hela veckan och kepsen har fått ge vika för yllemössan.
Kan en kyckling, just nu i ugnen med ett glas vitt ge värme.
Så behåller ändå ljuset sitt liv trots att Rapport är slut och grannen gäspar mellan slummerperioderna.
Den lilla flickan kramar om sin mamma, som håller hunden i sin farm. Pappan spelar fotboll med sonen Kacke på betongplattan vid husets uppfart.
Så hörs sirenerna från polisbilarna. Vi tror att det är demonstrationer längre ner på gatan. Kommer några av de unga, som kämpar för demokratin och deras naturliga rättigheter få de där dödande skotten i bakhuvudet som andra har fått.
Att de törs, att de sätter sina liv på spel för friheten.
Samtidigt i landet Sverige vill bortskämda personer inte ta sin vaccinspruta för att det finns en minimal risk att bli svårt sjuka av vaccinet.
Detta trots att all vetenskap säger att risken att inte ta sprutan är så oändligt mycket större.
Så skjuts precis två av demonstranterna längre ner på gatan, de ligger nära varandra och deras blod samlas upp i en gemensam röd pöl.
De personer i Sverige som själva vill bestämma vilken medicin/vaccin som de tror sig behöva smuttar på sin fredagsdrink medan de hindrar försöken till att bryta spridningen av Covid-19. Själviskheten luktar illa och drabbar oss andra.

Från tankar om att i Sverige finns det en inställning om att  helst skall varje person få bestämma. Därför har vi alla dessa problem med ex gängkriminalitet,
våldsdåd, narkotika, välfärdsbrott, etc.













 

Någon timma på IVA.

En tjej i sjukhuskläder från regionen gråter och tårarna rinner ner över sjuksköterskebroschen.
Någon droppe hamnar i patientens säng, men den som vilar sitt liv i makten från en respirator märker inte sånt. Den sjukes lungor fylls maskinellt, hans hjärna är drogad av mediciner för att stillsamt kunna följa med maskinens rytm.
Näringen droppar in via den centrala ven katetern och det som slutligen blir över hamnar i påsen längs sängsidan.
Sjuksköterskan har svårt att känna igen sin hunger, hon skulle blivit avlöst till lunch för någon timme sedan, några nya tårar hamnar på golvet, hon kommer inte ihåg vilken matrest hon tog med idag, men kall mat smakar ofta lika dant som dagen före. Det knackar till på dörren, dags för lunchpaus, äta eller vila på britsen, måste äta för att orka med de sista åtta timmarna.
Tjugo minuter går fort, vi är nu ett gäng inne på rummet för att vända på patienten, var rädd om luftkanalen,  vik ut örat, hur hamnade snoppen, smörj fötterna och höften, hur går det med droppen, varför är syster så blåvit i ansiktet, få ner henne på en stol, kan ingen släppa patienten och hjälpa Sara, såja nu verkar allt fungera, kan du lyssna på lungorna.
Måste någon stanna kvar längre nu när Sara fick gå hem.
Syster går in på toan, hon kissar inte, men där är det lättare att låta gråten strömma ut.
I morgon startar vi upp igen.

Från tankar om att varje timma är överfylld av allt som den redan är fylld av 

Kvällen

Säsongen drar vidare mot sommaren.
Bara viruset ville minska under vägen.
Jo, jag har fått första sprutan och nu gäller det att överleva den.
Vi är fler som tänker samma sak.
Hörde att någon hellre ville börja med andra sprutan.
Men det fick hon inte för den fina region som hon bodde i.
Visst är det fånigt med Region istället för Landsting.
Är Sverige en region i Europa.
Fråga EU:s Regionminister, Hollywood Bjälke.
Ja, hon jobbar kvar trots svår säsongsinfluensa tre år i rad.
Där ute är det mörkt, blåsten vilar sig och nu syns inte längre att vimpeln har halkat ner.
Bakom mig ligger skogen före strandängarna och därefter de mörka havet.
I morgon ljusnar det med himmelsblå vågor i vindriktningen.
Och alla saknar segel.
Det finns ingen som bara har segel och ingen båt.
Hur är det fatt sa grannen, när grannen haltade till brevlådan.
Jo, jag har problem med frun, hon vill bara äta pytt i panna under jämna veckor.
Och jag brukar läsa svenska romaner dessa veckor.
Annars är det som vanligt.
Man får ta tag i kragen på sig själv i morgonsolen för att orka ta på sig sin randiga pyjamas under kvällspasset.
Alltid samma krav och tvång.
Då är det bättre med lördagsgodis, ett litet glas Madeira och chips med chipssmak.

Från tankar om att kvällen är här













 

Edullas hundgodis

Vi vet alla att varje vaccination kan göra lite ont. Vi skriker ut vår smärta och under tiden har en hel hög människor avlidit i sina kroppars längtan efter luft och blodcirkulation.
Samtidigt har dessutom fotbollsallsvenskan startat upp med glada bollgossar, som tjänar
pengar på att ha roligt i solskenet.
Grannens tidigare hund, Edulla Tass har tröttnat på att vara hund i grannens hus. Då tänker ni ”vad vill han vara istället”. Frågan är svår, men Edulla gillar hundgodis, som hon får på lördagar, men om hon varit speciellt snäll så får hon även på de andra dagarna. Lite som sossarnas samarbete med miljöpartiet i den svåröppnade migrationslådan.
Själv har jag inga planer på att emigrera de närmaste åren, däremot kanske plantera någon ny buske utanför hallen. Sambandet mellan att emigrera och plantera buskar är naturligtvis inte helt lätt, så det släpper vi, men buskroten bodde tidigare i Danmark.

Från tankar om att önskan om vaccination ligger över alla andra önskningar













 

Gröt din nöt

I centrum på den stora stekta gröten dyker svärfar upp.
Han skall alltid överraska och imponera.
Men, jag då, vad är jag värd och varför kan inte vi tillsammans dyka upp i soppan.
Vad skall en intressant gröt ha för ingredienser förutom buljong och god smak.
Kanske är vägen dit inte plogad idag, men lite sand på snötopparna kan ge lite lycka.
Förutom smaken finns det annat som är lika viktigt som ex. sällskap, vinet till,
fönsterbordets utsikt, tjockleken på familjesoffans sittdyna, ungdomarnas plitor,
bestickens design och lingonsylten från den stora tomten.
Efter maten behövs det rätt antal toaletter, så att alla får sin sittning. En mage i
olag är sämre än en dålig efterrätt sa köksmästaren i utbildningsdepartementet.
Så flyter våren vidare i en ström av minusgrader och snöblandat hagel med regn
i motvinden. På pakethållaren är grötkastrullen fastsurrade med morgontidningen
som kastrullock. Finns det något bättre än att äta frukost när man kommer fram.
På vår tid hette skolans lunch inte skollunch utan skolfrukost, som avslutades med
frukostrasten. Då slogs en del och andra hoppade Tvist.
I varje gröt finns det en nöt, som brukar ligga bakom kanelen. Kolla själv!

Från tankar om att den generation som gillade stekt gröt är utgången        

 

Djur i kris

Tänk på alla djur som snart skall vakna upp ur sina iden.
Kommer de att komma ihåg att det var Coronatider när de somnade.
Men det var ju samma sak efter förra vintern, kraxar korpen.
Ja, men alla kanske inte fanns till då, sa ekorren bakom svansen.
Det är sällan man hört något djur som beklagar sig över Coronan.
Antagligen är det människans privilegium att Coronaklaga.
Coronan kommer ju från Mexiko.
Ett öl som har en brödig smak med inslag av citrus och örter.
Men vilket djur bryr sig om det.
Vi har vid ett tillfälle sett hur älgar har haft svårt att hålla balansen, ta snedsteg och även fallit omkull.
Många påstår att det beror på att de ätit jästa äpplen under hösttid, men forskarna tycks inte tro på det. För oss kändes de berusade, men de kunde även ha varit sjuka.
Idag kom det hagel mitt under eftermiddagskaffet. Det smattrade behagligt på taket till vännernas uterum och på något sätt blev kaffet med dopp ännu godare.
När vi sedan kom hem klättrade vi upp på taket och vinkade åt alla bilister som åkte för fort.
En sådan sittning är otroligt jobbig eftersom i princip alla kör för fort eller som grabbarna med bakvänd keps och svarta låga märkesbilar säger ”nästan alla kör för sakta”.
Är det lagligt att inte öppna dörren när polisen knackar på?

Från tankar om att vi måste tipsa FHM om att få med djuren  på banan











 

Ölet som vaccin

På det lilla bordet står det en nästan full ölflaska och väntar på vaccinet.
Nej, jag menar, väntar på att någon levande skall dricka upp den.

I natt skall Tegnell vrida fram klockan så att alla ser visarnas förändring.

Idag var grannen i Strängnäs, försökte bli vaccinerad, som en riktig Stockholmare
gärna gör i Södermanland men, vårdcentralen var lördagsstängd så han tog
en pizza i hamnen istället. På hemvägen slog han rekord på motorvägen.
Ja, han rapade 13 gånger per mil efter vitlökspizzan med hamnsmak.
När han kom hem körde han igenom häcken utan att rapa framför sin
grannes dörr.   

Nu gäller allt sa kvinnan på dansgolvet och sökte jobbet i receptionen.
Hon var född Sara och medan åren gick så blev hon klokare och äldre.
När hon äntligen blev så gammal, så hon inte behövde gå själv hade hon
svårare att köpa julklappar, men alla anhörig lovade att köpa egna klappar
till granen och sig själva.

Från tankar om att varje vaccindos gör lite ont 













 

Siv Lets Dance

Vår nya granne, Siv Lets Dance knackade på staketet och undrade om vi kunde bjuda på en kaffe, gärna med en skorpa. Efter det kafferepet firade vi alla helger på familjesal i Öredums sjukhus. Siv var inte bara granne, hon hade även en man, ett körkort och för korta kjolar. Däremot var hon arbetslös till yrket, men höll ordning på rabatterna i kvarteret och skällde på brevbäraren på fredagar. Siv Lets Dance hade en mor och även en man. Det var hennes man. Han var brevbärare och det var han som Siv skällde på när det blev fredag.

På deras bröllop hade de en präst som höll i ceremonin på ett bra sätt och båda är fortfarande gifta. När vi nu ser fram emot helgens slut så är vi oroliga över alla sjuka virusdemonstranter. Det som utmärker gruppen är rädsla, ensamhet, avsaknad av föräldrar, lust att använda våld i skydd av andra och allt blandat med utebliven intelligens.
Visst är livet ojämlikt för de stackarna.

Från tankar om att grannar som Siv behövs i alla kvarter  

 

Biosalongens saknad:

Jag saknar biosalongen.
Inte de mjuka stolarna.
Filmen är inspelad här hemma.
Långsam med tid att reflektera mellan kommentarerna.
Precis som jag tycker om.
Orkar inte att titta så länge i hemmafåtöljen.
Stänger av och ser lite på fotboll.

Varför orkar jag inte.
Känner mig onyttig.
Du är ju pensionär under pandemin.
Nej, jag saknar biosalongen.
Där går jag inte iväg och köper en korv med bröd.
Filmen är ju bra och ändå...
Kommer de att bli ett par?
Filmen heter ungefär ”Det blir bra till slut”.
Fotbollen är inte jämlik, ett lag för dåligt.
Så hörs en helikopter i marsmörkret,
ikväll igen.
Filmen är inte spännande, men ändå spännande.
Som att fiska, efter tre timmars väntan,
få se om de inte blir något efter två timmar till.
Tänk att få sitta i biosalongen och veta att här skall du sitta tills allt är slut.
Det är kvalitet utanför Coronan.
Skall jag se slutet nu,
eller lägga mig med boken om floderna.
Så blir det reklam och
en kvinna svävar som en fiskmås över strandängen.
Början på filmen var tragisk.
Tragiken lever med som ett födelsemärke i livet.
Så kommer sportnytt och Zlatan tillsammans.
Kom ni ihåg vad Sverige spelade bra efter att Zlatan slutade.
Men visst är det kul att få se stora Z.
Huvudpersonen i filmen är inte lätt att leva med.
Men, det blir nog bra till slut.
Får se det imorgon.

Från tankar om att en bra film skall ses i en bra biosalong

Trädens glesa liv

Under pandemitider märker vi så tydligt
hur långt det är mellan träden och
ändå försöker grenarna få kontakt,
när de sträcker ut sig i medvinden.
Nej, de får nöja sig med att mossan
försiktigt och vänligt gnider sig mot stammen.
Rötterna sneglar nyfiket upp.

En yngre kvinna gick längs ån, utan att ha bråttom, trots att hon kände sig så ensam och på andra sidan gick ett par, som bara såg varandras skuggor i snön. När en båt passerade med sin besättning i åns vandringsriktning vinkade hon försiktigt efter en taxi. Den stannade inte, kanske kom ratten ihåg att hon sprungit iväg mot centrumbaren istället för att betala för några dagar sedan. Hon fortsatte därför sin promenad och får då se hur hennes far vinkar ivrigt från båtens kajutatak. Hon springer ikapp båten och slänger sig i pappans armar. Så tuffar båten ut ur ån och vattnet blir allt större ut mot havet. Målet för resan
finns i framtiden, men ingen vet när.

Från tankar om att träden har små utrymmen att agera själv  

Demonstranternas julafton

Det är mycket nu, ändå finns det inget att göra.
Kan det vara så, kan man säga (skriva) så.

Det aktuella just nu är det här gänget som demonstrerar mot verkligheten, kunskapen och som menar att våra coviddöda vänner borde ha botat sig själva med vitaminer, meditation och analmassage.  Demonstranterna är en vilsen och handikappad grupp utan självförtroende. Många vill låsa in dem, men egentligen behöver de nog mycket hjälp innan det är för sent.

Det är inte mycket nu, och ändå finns det mycket att göra.
Så kan det vara.
Det var roligare för några veckor sedan när man kunde skotta snö. I lagom mängd förstås.
Så rullar snöbollen vidare och blir allt större tills den möter värmen och gråter sönder.

Från tankar om att:  vad säger demonstrantens morfar om sitt barnbarn  

Livets dans är svår

Vi spelade kula idag.
Det var EM i kula, ja kulstötning.
I vårt lag var de bara debutanter och immigranter.
En kom långt  bortifrån från öster, en från väster.
Fortsätter man längre fram så kan man träffa båda två samtidigt.
En del har munskydd, till och med i TV.
Precis som vi skulle kunna bli smittade via Tv:n, inte ens i
direktsändning kan de väl smitta.
Så går dagarna framemot påskens ägg och alla sprutor är förseglade.
Åter en fin insats i kvällens talangfulla längdhoppare, greken gladast.

Nere i byn hade solen gått ner för länge sedan.
Valdemar skulle gå på dans i parken.
Han hade tagit ett glas gin med lite tallbarr i för att slappna av.
Det är inte så lätt att våga bjuda upp de fina flickorna.
Inne i parklokalen var det för hög musik för Valdemar.
Han gick fram till en vakt och sa att han kunde få ont i öronen.
Vakten sa att de flesta vill ha så hög musik och så sa han att
Valdemar kunde få två av hans skumbananer att placera i hörselgångarna.
Först ville dock Valdemar se hur det såg ut. I spegeln såg han hur skumbananerna
tittade ut. Det kändes inte bra inför dansens uppbjudningar, men då
kom han på att han kunde fälla ner kepsens öronlappar.
Så gick då Valdemar fram emot kvällens finaste flicka. Redan här gör han det
klassiska felet, varför gå framtill den finaste. Det är ju hon som kommer
nobba de flesta killarna i kväll.
Denna start fick Valdemar att lämna dansen och gå hem till sina ostbågar.
Där hemma blev kvällen fin, ja finare en den finast flickan på dansen.
Efter ostbågarna i kvällsbadet tänkte Valdemar att han ändå hade det
rätt bra i jämförelse med de i Vetlanda.

Från tankar om att dansen kan ge utanförskap

Sjöstugan

Är det här verkligen rätt väg.
Beror ju på vart man ska.
Hem naturligtvis, jag är trött.
Då fortsätter vi framåt.
Bara vi kommer genom leran.
Ibland längtar man efter asfalt.
Eller kanske en båt.
Där framme tar visst vägen slut.
Tog du med dig stövlarna?
Ska vi vända om eller följa stigen till fots.
Tror att hemmet ligger där borta.
Då tar vi oss vidare i stövlarna.
Jag har skoskav och diarré.
Knappast skoskav i stövlar.
Där borta är huset.
Det rör sig.
Verkar ligga i sjön bredvid näckrosorna.
Huset ligger visst på en pråm.
Visste du inte det när du köpte huset?
Nej, men det var lite konstigt,
för de visste inte hur stor tomten var.
De sa bara att det var en fantastisk sjöutsikt.

Från tankar om att det som göms bland löv kommer fram i sjö













 

Sprutan utan innehåll

En väntan på sprutan,
var finns du nu.
Kanske i sprutornas förråd,
där du väntar på att hugga in i min arm.
Eller väljer hellre någon annan, 
som fyller dig med vaccin.

I öronen hänger blågröna tofsar.
De svajar lätt i dem och små reflexer
sänds ut över trädgården.

I tidningen läser hon om den lilla
pojken, som inte får klappa sin
farfar på kinden när han åker till Rom.
Dessa resor som inte längre existerar
genom den där muren av virusgrupper.
Så ser du på TV:n när solen skiner
över palmerna längs Malagas stränder.
Du längtar ner, men undrar om det
verkligen finns palmer, just där.
Jo, nu ser du hur virusen kryper ner
längs palmens stam och du springer
så långt bort du kan.
På hotellrummet längtar du hem igen.

Från tankar om att väntan består

Under bron

- Här ser du alla upptagna telefonnummer, som du alltså inte kan ringa till.
- Finns det ingen lista på alla som inte är upptagna och samtidigt inte tar sitt kvällsbad.
- Nej i Sverige är ju integriteten det allra viktigaste, inte kan man visa sånt.
- Men det hade ju varit så praktiskt.
- Ja, men tänk exempelvis om det har skett flera våldtäkter under den mörka bron och så sätts det upp lampor och filmkameror där.
- Det vore ju bra.
- Ja, men tänk om en ny våldtäkt sker och allt filmas och man ser vem som är våldtäcksman.
- Det vore väl jättebra.
- Nja, i Sverige är det ju viktigast att skydda våldtäktsmannen. Tänk på att han kan bli ledsen om han blir upptäckt och kan känna sig utpekad.
- Ja, men det är ju han som är våldtäcksmannen och då är det ju bara att slänga in honom i fängelset.
- Först måste han ha en advokat att samarbeta med. Vissa är ju extra bra i våldtäktsmål.
- Du menar att det kan vara någon som är väldigt lik våldtäktsmannen och att han hade onanerat i tunneln dagen före.
- Ja och trots allt så är en korv med mos bättre än en Macdonalds oavsett om det regnar eller du har skoskav. Och många säger att en fin måltid alltid skall börja med en fralla med prästost och avslutas med chokladpiroger till kaffet.

Från tankar om att under varje bro kan du möta fel person, som samhället tar hand om.   

 

Klädsmak

Känd man med blå kavaj med diskreta rutor. Tyvärr passar den inte ihop med hans frisyr som är mycket begränsad på grund av få hårstrån. Stackars karl, men är det så viktigt att håret måste matcha kavajen. Nu för tiden blandas så många olika typer av människor och då har vi hört att man accepterar varandra i högre omfattning. Alltid hittar man någon annan som är lika ”tokig”. Nu kommer en kvinna i blodröd kostym fram bakom ladugården.
Under har hon en rosa sidenblus med en rosett som döljer bysten. Brukar vi blanda blodrött med rosa utan att det skär sig. Men rosa är ju samma sak som en skär blus.
Nu kommer en man som alltid har klänning på sig när han vill vara fin. Ändå sätter han sig på en blöt brygga så klänningen blir fuktig och blommorna på tyget blir som guppande näckrosor. En del bryr sig inte om hur de klär sig. Tyvärr, tycker de flesta och det kan skapa ett utanförskap, som kan vara onödigt. Vissa vill dessutom visa att de inte bryr sig om den tänkta klädkoden ex på en fest. De saboterar då den atmosfär som skulle finnas under festen och de respekterar inte festens värdar. Annars får ju i princip varje person klä sig hur fult som helst.   

Från tankar om att en klädstil säger en del om resten










 

Melodifestival i natt

I den vilda natten drog de vidare mot målet, som det inte visste om och som kanske inte fanns. De var dåligt utrustade, hade stora finnar på rosa kinder, längtade mest hem, men travade vidare i mörkret. Så fick de se det stora ljuset tändas upp över stigen och alla sniglar syntes tydligt. Mats och Lotta höll varandra i hand och den varma handsvetten droppade ner i mossan. Efter ytterligare några kilometer hördes svag musik från Melodifestivalen. Det var ovisst vem som skulle vinna ikväll, men Digor Travell var storfavorit sedan storsegern på V75 i Torvalla förra helgen. En annan favorit var dotter till sin far och syster till en bro över kanelen. De som ledde tävlingen var noga med att i varje mening försäkra alla om att de var bögar på riktigt. Däremellan skrek de fram sina budskap så det blev bögar som bölar. Men de verkar vara snälla och rara pojkar, som säkert äter havregrynsgröt till frukost.  

Från tankar om att i varje natt behövs en melodi att följa  

Tårar

Från skutan hörde vi hur männen på däck sjöng den döendes psalm.
De hade varsin skolös fot i ytvattnet och deras huvuden var sänkta.
Någon knackade i skrovets bordläggning, som tecken på att ceremonin var över.
På väg hem från hamnen föll regnet ner över Torvalds axlar och blandades med hans tårar.
Några dagar senare:
Började Torvalds bror valla släktens skidor. Släktträffen var i år belägen vid skidspåren i Torvalla. De skulle åka femmilen med termos, smörgås och varsin oläst bok. På kvällen var alla härligt trötta och ingen höll sig vaken till middagen. Däremot blev det en förstärkt frukost dagen därpå och alla sjöng ett tack till matens lov. Speciellt den rökta korvlådan var god och mättade de första dagarna i veckan.
Så började snön töa och Torvalds axlar blev åter fuktiga, nästan blöta. Efter en stund i den tidiga vårsolen tog han fram ett äpple till ölen och axeln torkade sakta.

Från tankar om att alla som gläds behöver gråta däremellan  

Fredag kväll

 

2021-02-05
Fredag kväll
ja dagarna går,
men vaccinet består
av något som inte syns.
Var vinet egentligen gott,
det där franska vintervinet.
Nej ganska platt egentligen,
som en planka i fasaden.
Är det någon som,
har sluppit höra covidnyheter
under senaste timmen.
Vi gjorde ett försök,
grannen och jag och
la oss i varsin sovsäck i carporten,
men då startade bilradions virusnytt.
Snart är det hästgalan,
vem blir årets häst?
Ingen i vår släkt i alla fall.
Så sjunger de vidare,
på en annan kanal och
stämmorna försöker komma sams.
Dörren stängs och utsikten också,
en liten smutsig flicka kliver över tröskeln.
Vi kokar en grönsakssoppa,
flickan äter fast vi ser att det smakar fel.
Däremot ler hon mellan tuggorna,
men bara med ögonen.
Måste vi ut och skotta snö,
är det skottår i år.
Spaden är nyslipade, men
vallar gör vi imorgon.
Alla bör leta efter sina pyjamasar
- inför natten.

Från tankar om att varje vecka blir det fredag kväll

Arbetsresa neutral

Det var så tidigt på dagen, så ingen visste vad de gjorde.
Det finns ett gammalt ordspråk som säger:
Du måste avsluta drömmen innan du packar dagens portfölj.
Det ligger mycket i det och en gång när han hade svårt att välja maten till lunchlådan fick han se att grannen redan lämnade radhuset. Då kom han på att radbiff skulle bli gott efter onsdagsmötet. Han hoppade så småningom upp på cykelsadeln, något försenad, men med hjälm och baklyse åt alla håll. Den första kilometern gick lite trögt, kanske på grund av att handbromsen låg emot och uppförsbackarna radade upp sig i morgondimman. Däremot gick det mycket enklare hem med tunnelbanan och cykeln på ryggen. När han så äntligen kom hem stod frun på spisen bredvid kastrullen med mjölig potatis. De pussade varandra lite försiktigt och längtade båda efter att se ”På spåret” lite senare. Frun undrade om det hade blivit någon radbiff över, nej varken över eller under svarade han och sedan var kvällen slut. Alltså efter TV-programmet och slutligen bestämde de sig för att stödja UNHCR med ett bidrag.

Från tankar om att varje arbetsresa är en resa i sig

Skogens innehåll

 
Vad är det som fyller våra lungor med glädje, syret kanske, doften av en enbuske eller förhoppningen av ett vaccin mot isolering.
Mannen på bilden ler sitt omtalade varggrin och alla lammen springer på skogstoa.
I samma skog vandrar två stavar med sina kvinnor strax efter, solen skiner, det hänger snö i träden och kvinnorna hejar glatt på mannen med varggrinet. Så får de plötsligt höra att Lars Norén har gått bort. Nej inte i skogen, utan från livet och ingen menar längre att han är svår att förstå och är djup som en tjärn. En mäktig poet och lysande dramatiker. Vi sörjer.
 På nästa bild ser vi hur bilar kör fram på vintervägar i norr, de skakar fram och klarar ibland att hålla sig kvar på vägen.
Så alla demonstrationer överallt i välden, människor är så olyckliga, de står inte ut med att inte få säga vad de behöver säga för att må bra.  Vad spelar det då för roll hur vädret blir i morgon för en uttråkad pensionär.

Från tankar om att dramatiken pågår

Skidor och stava rätt

Höga berg och djupa dalar.
Här är hästen som sakta talar.
Hej hopp du stora tjocka kropp,
snart kommer semlorna till oss
och jag blir magens fina boss.

På andra sidan rummet kommer en kvinna gående med stavar. Hon rundar några snötoppade granar med full fart och några hundar tittar avundsjukt på henne.
Det finns även ett skidspår i närheten som ingen vet åt vilket håll det går.
Alla vet ju hur svårt det är att åka skidor baklänges sa Mora Nisses barnbarn.
Andra packar ner sina saker från kontoret när det sista arbetsåret startar och det bara finns 325 fikapauser kvar. Den som gör något i god tid, kan man lita på.
Det regnar även efter det sista arbetsåret och du blir lika blöt.

Från tankar om att skidorna går tungt i regnet speciellt på sommaren 

Sjöbloms dass

När gäddorna slår uti Sjöbloms dass var vi inte där.
Vi var i skolan och skulle lära oss multiplikationstabellen, 3:ans tabell och psalm 127.
Det slutade med att fröken Stenpåse hade lärt oss vad 3 gånger 127 blir och på kvällen grät hon på övervåningen. Den svarta tavlan blev grön efter ett antal år i branschen. Skolans VD, Hugo Hu var från Kina och älskade pekinganka och elever som följde alla regler.
Hans fru jobbade i köket där hemma och på dagarna undervisade hon i piano och kinaschack. När de flyttade in i kommunen var det en stad, som hade få personer som besökte biblioteket. Däremot hade de små konserter med träblåsare som jobbade på sågen. De spelade vackert när både solen lyste och molnen öste regn. Sjöblom hade en rutig katt som följde med honom ut i båten och på kvällarna såg de på aktuellt tillsammans.

Från tankar om att städer förändras och nya kommuninvånare står i kö   














 

Ska du ha dig en känga

Sville Domän pulsade fram i den centimeterdjupa snön men sina nya kängor.
Han hade köpt dem på nätet, vissa sa att det heter via nätet, andra sa att om det luktade torsk om produkten så var det nätfiske. I andra änden hade han en kaffebrun keps från Vigrens. Han kände sig så klädd i kepsen med sin fina ullstruktur.
När han närmade sig centrum körde en buss förbi honom, ja det var magiskt på flera sätt. Inte långt efter det så mötte han en cykel med en flicka på sadeln. Hur skulle han nu gå för att det skulle bli ett rätt möte, till höger eller vänster, markerad cykelbana, syntes inte i snön och på radion hade han hört att folk blev ilskna på varandra när alla hade olika åsikter. Så nu, ta reda på vad som gäller innan ni får en pakethållare i tinningen.
Samtidigt dör säkert någon annan just nu i Coronan, men vi behöver säkert engagera oss i andra saker än virus för att må ganska bra.
Vi förstår inte att vissa som känner sig drabbade av restriktioner och nya regler känner sig kränkta.
Nu gäller det att fler skall överleva och det måste ju gå före än att se på fotboll eller Hamlet, trots att det är roligare än att dö.
Nu var det inte långt kvar för Sville till centrum. Fyra svängar till höger och två var dessutom enkelriktade. Han hade inte tagit med sig några pengar eller kort, så att behovet eller frestelsen att gå in bland smittade i affärerna. Klokt av Sville, som gick ut gymnasiet 1974. När han hade hållit sig undan en halvtimme i centrum gick Sville helt enkelt hem och väntade på matleveransen från Kovis. 
Idag var det kallt och han frostade av frysen, lite bökigt när isen smälte och köksgolvet blev all blötare, nästa gång blir det en självavfrostande med torkställning.
Innan Sville sa god natt till dagen gick han ut till hallen och tittade nöjt på sina nya kängor. Tog sedan bort lite grus under sulorna och lät dem vila i sin egen skokartong över natten.

Från tankar om att även i den finaste känga kan det samlas svett

 

Las Palmas covidfunderingar

Borde inte vi som är i riskgruppen få åka först till Las Palmas.
Varför skall de folkvalda och höga offentliga tjänstemän alltid gå före.
Alla dessa kan väl inte ha sina släkter och nödvändiga förklaringar i Spanien.
Nyligen hörde vi att de som skall vårda riskgruppen inte behövde vaccineras så tidigt.
Men, då kan de ju smitta oss, men å andra sidan är den risken inte så stor,
när de själva ligger sjuka där hemma.
Kan de bli så att vi får välja mellan att vaccinera oss eller att åka till Las Palmas.

Från tankar om att lufta ur sig i Las Palmas

Längtan

Att längta efter något
kan vara så underbart härligt
och så tärande besvärligt

Det vet ni säkert alla
när ni sitter djupt  i soffan
och fryser trots den bleka koftan

Så tar väntan slut
Då återstår, endast ut och gå
möjligen en doft av längtan nr. två

Från tankar om att längtan är en del av väntan