Det är först när man är framme som man vet att dagarna är slut.
På så sätt är det en tröst att resan fortsätter och att det finns plats i baksätet.

Från tankar om att det uppstod en tanke om att få följa med   

Vad kan man få för 40 miljoner kronor?
Ganska mycket tror jag.
En skaplig bil som man sedan kan köpa en sommarstuga till med schyst uppfart. Vid tomtgränsen skulle man kunna anlägga en badsjö med hopptorn och egen glasskiosk.

Eller skulle man kunna anlägga vattenanläggningar till de fattiga som hellre väljer ett glas vatten än en pizzaslice. Ja, vätska går ju före föda. Eller kanske stötta framtagandet av ett Ebolavaccin.
I Stockholm skall man lägga den summan på en FÖRSTUDIE om busslinje 4 istället skall bli en sträcka för spårvagnar.
Har vi på vårt jordklot råd med sådana spekulationer och utredningar?

Från tankar om att överlevnad kan ”stå sig slätt” mot lyxproblem 

Det harmoniska leendet
från stranden mitt emot.
I ensamhet så svagt
men i bruset av vänner så totalt.
Vill det korsa vikens vatten
dela med sig av sig själv.
Bär det kanske med sig
en tunna fylld med sorg
eller är den tunnan endast
packad utav tankar ifrån förr.
En dag skall havet värmas
och mötet nog bli av
så livet kan voltera
och blomma dag för dag.

Från tankar om att väntan kräver tålamod och förväntan 

Esvald Lurén hade svårt att vakna trots att väckarklockan hade ringt var tredje minut under förmiddagen denna måndag. Det mesta berodde säkert på att han hade slagit klackarna i taket i går kväll och när han nu äntligen slog upp ögonlocken såg han tydliga spår av dansskor på innertaket.
Det var olika storlekar på sulorna som hade slagit runt i Esvalds rymliga sovrum.
Han fick en känsla av att inte bara själva festen slutat uppåt väggarna utan även att kvällens TV-program skulle bli de sämsta på länge. Skulle han lägga ner tid på att skaffa en TV-bilaga eller skulle han åter försöka ta ett dopp i Fontana de Trevi. Han var känd av lokalpolisen – trots att han använde långa badshorts - och bara hade kunnat doppa sig helt vid ett tillfälle.
På polisstationen, Dansen - stazione di Polizia di danza – alldeles intill fontänen ville de flesta jobba på måndagar för att ha möjlighet att kunna gripa Esvald Lurén för hans förargliga försök till måndagsbad. Orsaken var naturligtvis de Euro som smidigt passerade över från Esvalds ficka till tjänstgörande polis. Allt för att rätta till misstaget.
Nu valde inte Esvald sina badshorts utan tog istället bussen till sin moster som hade kronisk svår acne, men bakade smakfulla italienska chokladbollar. Det blev en härlig kväll med minnen från den tid då Esvalds mor levde och simmade motströms i floden medan Esvalds glass smälte, rann snabbt utför underarmen, droppade ner på skorna, rundade sulkanten och ut på trottoaren. Ja, det var långt innan jag köpte mina dansskor sa Esvald, tog en klunk kaffe och log mot sin moster med smaken av italienska chokladbollar hängande i mungiporna.

Från tankar om att man skall vara rädd om släkten men inte för polisen

Den naturliga vägen slingrar sig alltid fram.
Den raka, framsprängda vägen är tom på innehåll och historik.
På den behöver bilen ingen ratt, och diket är kalt och ensamt.
Även livets väg sätt slingrar sig fram och genvägar skulle inte
ge oss erfarenheter och perspektiv för att dra rätt slutsatser
och kunna ge stöd till dem som just startat på livets utflyktsväg.

Den raka vägen ger alltså otillräcklig information för att förstå
livets helhet och för att förbereda kommande generationer.

Från tankar om att genvägar inte duger för våra barn och barnbarn  

Prärien låg öde, de flesta hade redan åkt hem från sina jobb, luften hade blivit svalare och skymningen hade just startat sin dagliga syssla. Leonard Forevers cheva hade halvtank när han svängde av från huvudvägen mot sin gård ”Go home”.
Han öppnade sin olåsta dörr och kände samtidigt att något var annorlunda. Ungefär som när man sätter på sig kalsongerna bakfram och behöver backa in på toaletten för att komma rätt.
Inne i hallen kände han doften av nybakat knäckebröd och lamporna lyste i köket. Han ropade ”hallå” och fick syn på en kvinnas kjoltyg svepa runt spisen. När han närmade sig kvinnan fick han tag i hennes blick som var både varm och stadig.
Han frågade ”vem är ni” och hon svarade ”jag är den kvinna som ni kommer att gifta er med”.
Leonard Forever visste direkt att hon talade sanning och under några minuter bröts skymningen upp,
ljuset spred sig in i huset, övergick i svagt rosa och de delade därefter sina liv med varandra.

Från tankar om att hamna rätt

Trumman dunkar, väggen vibrerar, tonerna studsar mellan vägg och tapet.
Sången försvinner in genom grannens brevlåda och blommorna vissnar på rot.
Timmarna väntar på tystnaden som bör inträffa strax innan tidningsbudet har kommit.
Husets TV-apparater står på med högsta tänkbara volym för att överrösta dunket
och boken ligger oläst på nattduksbordet. Det får bli en whisky till innan tidningen
kommer och under tiden planerar vi alla vår hämnd.

Från tankar om att ljud kan glädja och terrorisera 

Den som inte bryr sig kan aldrig ställa krav och
den som inte kan ställa krav får ingen lyssnare och
den som ingen lyssnar på/till kan inte bygga upp ett
förtroende för sig själv och hamnar i ett allvarligt läge.
Ser du denna person så är du en som bryr sig och
du har möjlighet att ge stöd och locka fram en gnista.

Från tankar om att ge hopp, ljus, ja lite av livet  

Den som inte känner sig själv kan inte förstå andra.
Ja, det är inget nytt, men det bör upprepas med ojämna mellanrum.
Brukar man inte säga jämna mellanrum?
Jo, men då blir det förutbestämt och gör inte samma effekt som det oväntade.
Det är lika dumt som att ha en varningsskylt inför en hastighetskamera. Vad är
det för mening att ha en förare som kör konstant för fort utom på sträckorna från
varningsskylten till kameran. Det är Sverige i ett nötskal. Snart skall vi väl anmäla vårt
inbrott två vardagar innan det har inträffat så att inbrottstjuven inte skall ta illa vids sig
om han mot förmodan skulle stöta på en polis som jagar bovar (och inte försöker ta sig
in i polisdatorns administrativa system).
Är nu långt ifrån den första meningen och förresten så skulle det vara bättre om det
aldrig dök upp några fartkameror efter varningsskylten.

Att känna sig själv gör man först när man kan acceptera sitt berättigande och inse att
även de egna tänderna behöver den bästa tandkrämen.

Från tankar om att det gäller att åtminstone fotona blir bra

Att låta vinden ta tag i eftermiddagen,
ovan vattnet, under solen, där inget torrt
vin saknas bland de pockande boxarna
och alla snacks ruvar samt lockar oss från
strandkanten av havets slut och början.
Festen kan sjösättas och allt känns möjligt,
men farligt. 

Från tankar om att ibland får det va fest    

Tsunamin 2004
Det börjar närma sig 10-årsdagen av Tsunamin i Thailand. På annandag jul 2004 slog den sig in över stränderna och drygt 500 svenskar kom aldrig levande hem.
En av de största svenska olyckorna och ändå så långt ifrån Sverige.

Just i dagens TV säger en mor som förlorat tre barn i katastrofen ungefär så här:
”Många säger att livet måste gå vidare. Jag menar att det inte är så, istället bildas ett nytt liv som går parallellt med det gamla”.

Jag vet inte vad hon sa förövrigt, men jag antar att hon menar att när en sådan här förödande och brutal händelse inträffar så tar helt enkelt livet slut, det arkiveras, men formar ändå varje ny dag.
Det som så småningom blir en ny vardag är ett helt nytt liv, ett annat liv, som har sitt eget spår in i
framtiden. De båda liven samsas och formar nu människan och tillvaron.
Jag hoppas min tolkning blev rätt och ber om ursäkt för att jag inte lyssnade klart istället för att fastna i citatet ovan.

Från tankar om att sörja och ta nästa steg 

Den lågmälde ICA-handlaren blickade ut mot sina hyllor med de sista flingpaketen.
Det fanns en stor portion av vemod i både blicken och i kroppens djup.
Han hade haft sin affär redan på Olof Palmes tid och på övervåningen fanns det två
rum och kök som han hade delat med sin Alice under dessa år.
Förr hade han kollegor i många byar runt omkring, men efter att tiden rullat på så
blev han allt ensammare som handlare i trakten. Det berodde naturligtvis på att många
hade flyttat in till stan och de som bodde kvar hade blivit så mycket rörligare så de passade
på att handla när de var i närheten av tätortens stormarknader. Hur många gånger
hade man inte hört hur de som bodde kvar och hade sommarhus i närheten sagt ”vi
borde handla mer i vår butik”.
I dag var det den sista dagen för ICA-handlaren att låsa upp dörren till affären. Det skulle
säkert rent ekonomiskt bli en av de bästa dagarna i affären beroende på att mycket
skulle säljas ut till reducerat pris. ICA-handlarens specialitet hade alltid varit att ha ett
stort sortiment av flingpaket och han smekte lätt med innerlig känsla hyllplanen med
flingetiketterna. Själv ansåg han att flingor hörde till varje vaken människas basföda och
i bygden hade han fått smeknamnet Flingan. Till flingorna så hade ”Flingan” oftast filmjölk,
fruktbitar och en skvätt honung. Lika gott till kaffet som till frukost och förrätt sa ”Flingan”.

ICA-handlaren stängde sin butik och sitt liv den dagen, han hade somnat sent, sovit med
värdighet och lycka, men vaknat hade han aldrig gjort.
Likt en flinga av snö sjönk han stillsamt till ro.

Från tankar om att hålla landsortsaffärerna vid liv     

Från Sverige till Kanada

Det gråsmälta novemberljuset
bäddar ner oss i höstsängen.
Tystnaden släpper inte något ifrån sig
och varje gren tycks förlamad.
Utanför sovrumsfönstret burrar ett
djur upp sig och släpper sedan några
spår efter sig i den glesa höstsnön.
På nattduksbordet väntar slutet
på den stora romanen, Kanada.
Romanen som avslöjar innehållet direkt,
men som ändå måste läsas.
Greppar boken, döljer hösten med
den halvsänkta rullgardinen
och njuter in i de sista meningarna.

Från tankar om att boken kan vara en tröst i höst

Ohederlig kommunikation:
Telefonen ringer
”Vi kommer att sänka dina telefonkostnader”
Va bra, jag lyssnar ovanligt artigt, ställer inte de tuffa frågorna
Fakturan kommer snart från ett nytt ställe
Jag vaknar till

”Jag gör inga affärer via telefon
Du får skicka hem prospekt så skall jag kolla igenom”, (men det går ju förstås inte)
Försäljaren kör vidare, pratar om villkor, du får skriva upp vårt telefonnummer
Jag blir nu trött, har han ingen känsla för oss människor.
Jag bryter av och frågar ”vet du va Café de Paris är”
Försäljaren inser nu att det börjar bli jobbigt
”Så du är inte det minsta intresserad”
Du vet vad jag står, så skicka hit information
Slut!
Har de som ringer fått rätt utbildning/inskolning?
Är det klokt att försöka lura sig fram till vad samtalet handlar om?
Tror företaget att det bara är att köra över kunden med fina argument?
Hos mig väckte samtalet irritation och kampvilja.
Qual (företaget), tänk om/tänk nytt – visa mognad!

Från tankar om att aldrig säga ja till avtal utan att se dem och värdera dem

Den blankslitna sulan förde Roy lätt vidare mot kontobytet.
Nu skulle han få den ränta som bara de utvalda fick. Den var högre än andras och endast tänkt för de som inte hade skött avbetalningarna på det sätt som banken ville. Frågan var nu om den nya räntehöjningen på lånet skulle öka möjligheten att betala tillbaks.

Dessutom skulle räntan sänkas på sparkontot, men där fanns det ju inga pengar förstås.
Roy spottade i sina händer utanför bankpalatset, satte sig på närmsta bänk och funderade med knäna i kors på framtiden. Samtidigt hördes det en smäll inifrån banken, Roy rusade upp och fick se hur en buss kom farandes ut ur bankentrén med maskerade män i sätena. Roy som själv har kört buss märkte att föraren verkade sakna busskörkort och färden slutade okontrollerat och oväntat i fontänen inte långt från Roys bänk. Ur bussen sprang en maskerad rånare som skrek att han behövde en person med busskörkort, och det snabbt. Roy som alltid varit beredd att ställa upp sprang till undsättning. Roy hoppade in vid ratten, la i backen med fullt gaspådrag och då hände det som skulle förändra Roys liv. Både växeln och gasen låste sig och bussen skenade med våldsam fart bakåt. Roy försökte lossa reglagen medan bussen for baklänges tillbaks rätt in i bankentrén där samtidigt gallret för entrén gick ner efter bussen.
Roy blev hjälte, fick lånen avskrivna och jobbar idag som säkerhetschef med entréspecialitet inom bankkoncernen.

Från tankar om att den som är pank inte alltid behöver byta bank

Att resa är bl.a. att:
Upptäcka sitt inre (när du drar fel slutsats)
växa lite grann (inte bara runt midjan)
leva upp (glädje ger energi)
iaktta folket (kulturers hemlighet visar upp sig)
acklimatisera sig (ställa sig först i kön som inte finns)
bygga för framtiden (lagra information som du kan utnyttja)
krydda upp vardagen (variationen, så att vardagen inte känns så vardaglig)
anpassa sig (inte vara rädd för förändringar)
inte äta svensk frukost (inte gråta över saknad gröt)
omvärdera världen (det finns inte bara svenska normer)
åka bort för att sedan komma hem (borta bra men…..)
få den bästa läxan (praktik går före teori)
under en kort tid få impulser för ett långt liv och för din nästa resa.

Från tankar om att resa är nödvändigt, om du har möjlighet