Det harmoniska leendet
från stranden mitt emot.
I ensamhet så svagt
men i bruset av vänner så totalt.
Vill det korsa vikens vatten
dela med sig av sig själv.
Bär det kanske med sig
en tunna fylld med sorg
eller är den tunnan endast
packad utav tankar ifrån förr.
En dag skall havet värmas
och mötet nog bli av
så livet kan voltera
och blomma dag för dag.
Från tankar om att väntan kräver tålamod
och förväntan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar