torsdag 29 november 2018

Hildegar Offerdal cyklade mer mot affären i city. Hon skulle köpa efterrätt till helgens bjudningar.
Det mesta pekade på att de skulle bli välsyltade saffransbullar med vit grädde. Till det serverades
ofta en liten Ölandssherry. Sherryn hade hon hemma, men nu gällde det att få tag på de välsyltade saffransbullarna och helst inte frysta. Hos Sigvards livs fann hon det hon behövde och Sigvards fru
tog betalt i sin prickiga kjol från Berlin. Det bör kanske tilläggas att fru Sigvards var född i sitt blivande
hem i en ort utanför Berlin. Sigvards frus far hade ett ångfartyg, som han körde last på längs floden,
men fartyget såldes efter att Sigvards far inte hittade hem med båten. Det hade snurrat till och han
färdades uppför floden istället för åt rätt håll.
På hemvägen fick inte Hildegar punktering, men solen lyste skönt och dagen därpå skulle hon hälsa på hos doktorn för en hälsokontroll. När hon nästan var hemma sprang det en häst över vägen, som
hon inte kände till, den var vacker med sina fyra ben och brunt hästhuvud. Hon sa till sig själv att
hon inte fick glömma bort att berätta det för Elsa, hennes fru. De hade träffats i en busskö för fyra
år sedan och nu var de ett vackert par.

Från tankar om att en domare äter alltid efterrätt, efter en dag i rätten

onsdag 28 november 2018


En liten blek blomma försvann i höstenHon var värdinna i höstrabattenEn ny klev fram, ändå fick vi inte tröstennär vi vred oss sömnlösa i natten
En annan blomma var fru Larsson, en granne till flera. Ja, fru Larsson kallades för Blomman i kvarteret. Hon var den som var chef för den sociala kontrollen bland husen. Hon såg till så att barnen gick hem och åt, vattnade blommor åt bortresta, passade grannens barn, visste var herr Runstam gjorde idag, kunde telefonnumret till skolan, talade om var hundarna kunde prutta och kissarna kissa.

Från tankar om att en blomma gör ingen bukett, men nästan


måndag 26 november 2018


Kaffevagnen är på väg mot övergångsstället. På den undre hyllan sitter Olof
och hans sandaler hänger utanför. Nu är den mitt på övergångsstället och
kaffet börjar svalna. Olof ropar glatt ”nu kommer vi”, men de kriminella som
kommunen betalar femrummaren för orkar inte vinka åt Olof. Det är jobbigt
att vinka med all kokain i kroppen, dessutom är de så mätta efter den fina lunchen,
som de åt i soffan framför den öppna spisen. Det är jobbigt att hålla på med
all kriminalitet, så det finns inte kraft till att vara tacksam för all inclusive-tillvaron.
Vad håller vi på med? Kan någon hjälpa oss, vi som får sådana inre vredesutbrott
när vi hör om dylikt, våra hjärtan stannar av och vi hör hur världen därute hånar
oss.

Från tankar om att kontroll, kontroll, kontroll. Var är du!

söndag 25 november 2018

IKEA stod kvar i Kungens kurva och kanske är det så att kungen i Kungens kurva just är IKEA.
Runt byggnaden fanns det människor åt alla håll och det var otroligt tätt mellan dom.
Först fick man köa några timmar för att kunna ställa bilen någonstans. Efter de timmarna satte hungern in, åt lite, därefter framme vid rätt hylla, produkten var slut. Nästa beslut, skall vi
plocka lite onödiga varor (servetter, ljus etc.) eller skall vi strunta i kassakön och bara köpa
några paket chokladbollar och wienerkorv utanför kassorna. Det blev det senare.
Nu tar vi bara några affärer till innan vi åker hem, så känns det som vi har gjort det ordentligt.
Som alltid, IKEA är målet och runt omkring finns några andra affärer.
På väg till bilen i fjärran känns vinden som kyler i minusgraderna.
I vindens mitt finns en tomhet som alla vill nå fram till. Ingen har hittat vägen dit, många har försökt. Hur skall man hitta mitten på en flyktig vind. Ingen GPS kan hjälpa.

Från tankar om att den svarta helgen går mot sitt slut

lördag 24 november 2018


Havet rullar in över ladan och bonden söker sin fru inne i city.
Korna älskar när de får sin havsdusch genom ladugårdsdörren och
efter en sådan dag mjölkar de alltid på topp med Klara i spets.
En av de ledsna hästarna från hagen tittar in i ladan och undrar
om någon vill hänga med på dansen i djurstadshotellet.
Ja, ropar flera men hur skall vi komma dit när inte bonden är hemma.
Jag kan låna en vagn, sa hästen och så får ni skjuts, men ta en dusch först flickor.
Den natten badade alla badtunna, fåglarna drack ur samma tunna, räven kliade
sig mot tunnans väg och grodorna vinglade fram över kryddlandet.
Ingen hade någonsin handlat så mycket utan en krona på kontot, tempot ökade,
slipsen åkte av, händerna visade uppgivenhet, slagen träffade hårt, kvinnan siktade
med geväret, publiken skrek av förtjusning, många sprang in på toa, tvärflöjten
lekte med tonerna, poliserna ringde på polisen, några sprang över taket mot gröten,
några hade ingen mat, deras revben stack ut och vi donerade en summa till tröst.
Kunde vi göra något mer?

Från tankar om att ”bonde söker fru” kan leda till så mycket

fredag 23 november 2018


Han mådde så bra, helt avslappnad, det lilla glaset Whiskyn efter kycklingen hjälpte till, nyköpt resväska med Black fridaypris, det ända som störde honom var att han hade köpt väskan svart, djävla Black friday.
Hans far hade inte kommit hem från Komvux, men modern hade överseende med det som vanligt. Antingen var han på bio eller hos fröken och pluggade extra. Maten kallnade sakta,
solen gick sakta ner över ängen, blommorna slöts sig om sina pistiller, lammen vandrade hem och han bara njöt av att pappa höll sig undan i kvällsvinden.
Mammas vietnamesiska pytt i panna värmdes upp igen och den var godare än någonsin. Magen fylldes med en bomullskänsla och mättnad ända ner i de djupa cellerna.
Det knackade på dörren, pappa?, nej det var brevbäraren som hade glömt att lämna en räkning. Täcket drog han upp över näsan och somnade in utan sömnmedicin. Nästa dag gick han till toaletten och bajsade en liten, men söt korv.

Från tankar om att ibland är det bra om pappan är upptagen

torsdag 22 november 2018


Att arbeta med händerna kräver handlag och en bra hudsalva för händer.
Motsatsen till att arbeta med händer är ju att arbeta med fötter och ett vanligt jobb är att spela fotboll på arbetstid. Det finns en väldigt känd som heter Zlatan, som även är bra på att snacka och att bli tatuera.
I morse såg Hugo Enveten en repris på en fotbollsmatch där inte resultatet var det viktigaste. Mitt under matchen sprang en hund ut på planen, matchen stannade av, ett ljud hördes från skyn, en helikopter närmade sig, den landade på planen, fyra kor sprang ut på gräset, en hade en kanelbulle i munnen, därefter åt hon upp den tillsammans med ett glas egen mjölk, så kom en brud ut ur helikoptern, hon sprang fram till de båda målvakterna, frågade om de ville gifta sig med henne, samtidigt sprang domaren till toa av upphetsning, när han kom tillbaks hade en präst tillkallats och vigde de tre, matchen startade upp igen, men inget lag ville längre vinna med sina nya målvakter.

Från tankar om att i fotboll kan allt hända och alla har inte samma mål

onsdag 21 november 2018


Allt är så fett där ute i samhället och ibland sjukt fett.
Och när det är som sjukast fett så är det som inget annat kunde vara bättre.
Vi som har jobbat i vården förstår inget. Ett tillstånd av sjukt fett är ju ett
inläggningsfall på sjukan. Idag får ju de som mår sjukt fett åka hem och
alltså lämna sjukhuset.
Språket förändras men ibland kan det vara skönt med ett vanligt dopp i sjön.
Tänk att öppna sin mun, dyka ner några meter, ställa sig stadigt i dyn,
köra en propeller med tungan och därefter sakta glida upp mot ytan med
sjögräs runt öronen. När man sedan kommer upp ur sjön är det fint med
en fläskkotlett och en burk rödkål. Nästa natt sover man gott.

Från tankar om att det är bra med lite fett om vattnet är kallt

söndag 18 november 2018


Puma trodde aldrig det skulle bli så här,
men ändå blev det så, och ingen vet varför.
En dag skrek han rakt ut i badrummet, fast
han vet inte varför det blev så där. Det kan
bero på sådana småsaker som att låta
benan gå åt andra hållet eller att byta
rakvatten efter fullmåne. Pumas första bil
var en grön bil med flera dörrar och baksäte.
Är du också biltokig? Ja, jag känner till
varenda förgasare i hela bilen, sa någon.
Puma trodde aldrig att det skulle bli en
grön bil, när det finns så många sorters färg.
Men, den har gått bra. Kan en bil gå?
Ja, men knappast springa till bussen.
Hur ser tidsplanen ut, sa mannen med slipsen.
Det är ingen som vet sa Pumas fru och kliade
lite på slipsen. Så skall en slipsten dras sa
alla närvarande.

Från tankar om att en bils utsida är ändå det viktigaste

lördag 17 november 2018


Ovanför de gråtvåta ögonen stack en liten del av hennes hår fram under mössan.
Mössan var stickad med stora stickor och garnet var köpt på Åhléns.
När gråten avtog bytte hon om till en ny mössa och en lång klänning.
Dörren stängdes bakom henne och hon vandrade ner mot centrum.
Hennes blivande man hade hon inte träffat än, men det kändes ändå helt ok.
När första sonen gick ut ur nian åkte de alla på mopedsemester till Kenya.
I vagnarna efter mopederna låg betyget från nian, varma nattkläder och
ett leopardskinn från gränsen. På natten hördes ett obehagligt ljud utanför
tältet och en berusad get sprang rakt in mellan sovsäckarna.
Semestern vandrade vidare tills mopedbensinen tog slut och det var dags att åka hem.

Från tankar om att utan moped blir hjälmen onödig

fredag 16 november 2018


En dag är inte den andra lik. Exempelvis hände det att idag sov jag för länge och igår sov jag för kort. Idag var morgontidningen redan läst och i går fick jag inte ner foten i skon och ändå prövade jag båda fötterna under hela förmiddagen. När det sedan blev eftermiddag
och vi skulle koka kaffe med grannen gick vi alla runt i strumporna och det blev blöta fläckar på tapeterna. Vad var det som hände, läckte taket, var det grannens berömda
fotavrinning eller handlade det om stressen att få till julglöggen.
Så tittade han rakt in i hennes ögon. De svarta raka glasögonen ramade in blicken och hon sjönk djupt ner i fåtöljen. En vecka efter satt hon kvar i fåtöljen medan han spelade sin tarvliga korpfotboll. Blommorna vissnade och flyttfåglarna flög hem.

Från tankar om att finna dagen i dagen

onsdag 14 november 2018


I Runes diskmaskin bor en groda
Ingen vet hur länge den varit där
Men den verkar gilla snabbprogrammet
Någon sa att det killar gott på ryggen
Annars är grodan intresserad av traktorer
och kör så ofta han kan
Ibland jobbar han extra, senast hjälpte
han myrorna med att köra virke
Tror han jobbade svart åt svartmyrorna
På senaste tiden har grodan lagt sig i
hur Rune stuvar in disken i maskinen
Nu funderar han på att byta maskin
en grodsäker vore bra
Dessutom skall Rune bli sambo med Rut
och hur skall hon tåla en självsäker groda
Ja livet är inte lätt
Innerst inne vill vi acceptera de flesta
men samtidigt är vi ju alla olika
Där har vi charmen

Från tankar om att det går att diska manuellt

tisdag 13 november 2018


2018-11-13
Ensam bland oändliga meningar
slipar jag stålet i gräddvita hus
Undrar överlägset om framtiden
då gårdarna krymps och byggs om.
Finns det någon plats i husets väntrum
för den som inte har sitt mål.
Blir så ensam utan hus och kamp,
när vinden klyver våra sista träd.
Vill ändå upp på nocken för att
titta bakåt innan hissen går ner.
Nu är det gjort och vad skall vi
ångra och tolerera.

Från tankar om att i varje hus finns det rum (för dig)

söndag 11 november 2018


Gräset ligger nymålat och vackert i Kalmar.
Fotbollen rullar fram och åter i dimman från bengalerna,
endast tomten är vaken.
Så ringer det på dörren och där står en person som ingen känner igen.
Han presenterar sig som mannen utan adress, men med nybyggd koja.
Vad vill du frågade vi.
”Jag vill gifta mig med din fru eller hennes syster”, svarade mannen
”Men, de är båda upptagna”
” Skall de baka bröd till helgen”, frågade då mannen.
Nej, men båda är gifta ”
Mannen nickade försiktigt och sa slutligen ”Ni kan höra av er om de ångrar sig”
När dörren slogs igen brakade det till i hela huset, köksskåpen ramlade ner och badkaret läckte ut vatten över sofforna. En bil for iväg mot skogen och de kunde ta en kopp kaffe tillsammans.
Från tankar om att idag skall det avgöras med en fotboll

lördag 10 november 2018


En ensam soldat solade sig på bänken i den stängda parken.
Någon köpte en korv med bröd, utan Boston gurka.
Efter korven ville hen absolut ha en semla och kaffe med varm mjölk.
En äldre kvinna med klockarmband av guld lutade huvudet mot handen,
när hon talade med en kollega från samma ålderdomshem.
Hon hade varit gift fyra gånger, men bara med två olika män och det var män hon tyckte om. Man 1 var hon först gift med, sedan man 2, därefter man 1 igen och slutligen man 2.
Hon hade alltid haft svårt för att bestämma sig. En gång när hon skulle resa på semester tvekade hon om det skulle bli England eller Italien och hamnade istället i Frankrike, utom väskorna som kom till Rom.
Soldaten hade under tiden bytt om till vanliga kläder och då var han inte soldat längre, men
ändå en trevlig person som går i gummisandaler, har tankar om att det vore gott med pannbiff och gärna en långpromenad i skogen.
Så gick natten över till morgondimman, vi tittade ut genom fönstret och ingen vet vad vi inte såg.
Från tankar om att i varje soldat finns det en baksida med annat innehåll

fredag 9 november 2018

Inte långt från den västra byrån
hördes ett vänligt rop om förståelse
Vad kunde ljudet mena med sin önskan
Kanske inget annat än mycket vaniljsås
till den ljumma äppelköttfärspajen
Vi tror inte för mycket om oss själva,
alltså vi vanliga som stampar på
Det vore så mycket bättre om överläppen höjdes,
i en hyllning till underläppen och resten
Varför skall alla ha alla prylar,
kanske till sin prylbod där kaffet bryggs
Varför brygga kaffe utan mazariner
sa min söta morbror vid brunnen
Vi kände alla till det där och
magen oroade sig i jämn rytm.
Efter kaffet kommer alltid något,
som kommer före något annat.
Själv trodde han att han inte skulle bli så kort
i stubinen, fast ingen brydde sig
Så la sig stormen och sov i fyra dygn
Alla kom i otakt och ingen visste när det var lunch
utom vårt lilla husdjur, Bernie Klamp
Bernie och jag läste matte ihop
Vi la ihop våra huvuden, men inga tal.
Efter några veckor kom snön ikapp oss,
vi förstod att björken måste fälla löv
Ändå så var svaret inte givet trots att
varje snökristall ville bädda in oss
Kälken hade gått sönder förra vintern
innan isen tog resterna
Nu var det bara vi kvar, utspridda på åkern,
väntandes på något nytt
Vi la oss på rygg i den kalla snön,
skrattade under eländet som hindrade oss
Nu är vi fria i tanken!

Från tankar om att allt eller inget får plats 

torsdag 8 november 2018

2018-11-08
Kunde våra ansvariga förstå varför inte våra skolbarn lär sig så mycket och våra lärare väljer andra yrken, så vore det bra. Ett tips, fråga oss andra och speciellt lärarna. De fina med att fråga lärarna är att de befinner sig i skolmiljön hela arbetsveckan förutom all tid runt omkring som det lägger ner på uppgifter med skolanknytning. Ja, det känner ju många till.
I somras satt jag på en Gotlandsfärja. Med på resan var ett fotbollslag med pojkar i 15-17 års ålder.
De råkade vara i stort sett bara pojkar med en invandrarbakgrund. Min första tanke var att det här kan bli stökigt då de satt nära mig, men o så fel jag hade. Fantastiskt fina grabbar, hade en god samvaro, med lagom ljudnivå, visade respekt mot varandra och mot oss övriga, artiga, ställde tillbaks extrastolarna de lånade, besvarade vänligt några frågor från en ”tant” och ställde motfrågor. Jag såg endast en vuxen som var deras ledare. Vad hade det här fotbollslaget som inte skolan har? Antagligen ett tydligt regelverk, där regelbrott får konsekvenser. Naturligtvis en bra ledare, han fanns förresten mitt bland pojkarna, är säker på att han hade fått tid till att se/uppmärksamma varje individ, han hade säkert en ledning som backade upp honom och stödde honom i sitt arbetssätt och han hade naturligtvis inte en skollag som knappt tillåter att läraren får tillrättavisa en elev och därigenom även såra en förälder. Ledaren för fotbollslaget hade en naturlig auktoritet, som pojkarna såg upp till när han förklarade hur de skulle få mat från restaurangen. Det jag nu efteråt ångrar är att jag inte tog reda på vilket lag de representerade och samtidigt gjort tummen upp inför dem och deras beteende.

Från tankar om att skolan kanske borde snegla lite mer på hur idrottslag 

onsdag 7 november 2018


Han vandrade nerför sorgens sluttande tak.
Man måste ner i källarvåningen innan man tar trappan upp, tänkte han.
På uppvägen började grönskan slå skott som senare ger frukt.
Ett trappsteg kvar till vinden, här uppe skiner solen in genom ett takfönster,
han öppnar fönstret och klättrar ut från vinden ut i vinden från sydväst,
då känner han ett lyft, svävar uppåt, förbi en tallkrona och allt högre.
Där nere ser han hur en kvinna utan bostad ställer sig i bostadskön.
Har hon fel kön för att få en bostad, men det heter ju bostads-kön. Helst
vill hon ha en tvåa med kök och man. Den får inta vara för liten eftersom
hon vill ha en stor man, som kan bära hem hennes matkassar med grönsaker
och lökprodukter. Vidare far han genom ett regnmoln och längtar efter sitt
paraply. Nu ser han plötsligt sig själv samtala med prästens fru, de ser ner
i en psalmbok och är mycket lättklädda. Så sänker sig hans färd mot marken,
nu återstår bara landningen och han har blivit riktigt hungrig.

Från tankar om att inte ge upp eller visa sig överlägsen

tisdag 6 november 2018


Den nakna sanningen vandrade omkring bland skogens tallar.
Var vandrade den påklädda sanningen omkring?
Är det sant att sanningar kan vandra omkring, har hört att de ofta blir liggandes i soffan.
Nåväl, i varje sanning finns det en hel del som aldrig har mött sanningen.
I köket sitter vår vän Elak Larsson som inte har öppnat dörren i år. Han tittar ut genom fönstret ner mot vägen. Längs vägen ligger en gris och bevakar alla som passerar. Där kommer handlarens son, polismästaren själv, brevbärarens mor och bussen från Dammtorp.
Grisen fick nog och bytte om till badkläder, sprang ner mot ån, upp på bron, förberedde det ”tyska hoppet” för gris och slängde sig ut mot vattnet. Innan han nådde vattnet hamnade han i turistbåten ”Glada änkan”, turligt nog relativt mjukt och tog genast över rodret.

Från tankar om att sanningen varar längst

måndag 5 november 2018


Ibland är dagar blöta, men ändå faller inget regn, inga tårar och
ljuset har inte mage att tränga undan den våta upplevelsen.
Vad gör vi då? Kanske går på bio, eller på slak lina eller på en svamppromenad.
Man kan också ringa upp Kommun och ställa några frågor, så ringer de upp inom ett halvår.
Ta det lugnt nu, det var ju bara en vecka sedan du ringde sist, ha tålamod.
Ja, men kontakten med oss, deras väl betalande små kunder, måste väl ändå gå före det mesta.
Nu går vi och handlar en påse chips istället, det får inte vara sådana där sura, de är vi ju redan.
Nej vi tar söta chips, finns det sådana?, Vet inte, frågar i kassan, ja det finns i frysdisken sa hon.
De blir nog godare när de har tinat. Frusna relationer mår ingen bra av, sa den långsinte och
snöt sig i motvinden, men lyckades ändå få nästa våg att skölja rent ansiktet.
När Tuffe var liten trodde hon att hon inte skulle bli stor, men nu är hon det,
titta bara på skonumret: 39,75 utan innerskor eller innersula, bara ett hålfotsinlägg i gelatin.
Vet inte om hon ville bli stor eller förstod att det skulle innebära bekymmer. Klok unge.
Mitt i allt är diskmaskinen klar och piper förskräckligt, allt stannar upp och nu har även
regnet tagit sällskap av den fuktiga dagen.

Från tankar om att regn kan vara vilsamt trots mobil

lördag 3 november 2018

Hur skall vi orka finnas till när julen närmar sig?
Tänk bara på alla dopp i grytan och
den trasiga julgransfoten som ler uppkäftigt.
Vad är en jul utan en klapp på kinden och
ännu fler kring granfoten som vi snubblar över.
Tomten måste vara nykrattad så släden glider lätt
förbi häcken och tomtens stora säck.
Är det ändå så, att det enda fina med julen är julsnapsen.
Den kan få alla bedövade och lätthanterliga.
Dagen efter julen kan också vara bra.
Går du upp tidigt så kan du ha skinkan för dig själv
och samtidigt lägga till något kilo på meritlistan.

Från tankar om att julen har sina sidor, liksom granen

fredag 2 november 2018


Ute lyser mörkret över den svarta dalen
Korpens språk far över våra kepsar
Regnet finns där borta, men inte här ännu
Vid porten står en ensam rävhona i sin boa
Hon ler i smyg, när hon ser hur bonden söker fru
Så försvinner traktorn ut i mörkret och häcken vinkar farväl
Avgasernas skira moln ligger över åkern,
en gräshoppa friar till en gräshippie och skyndar vidare
Människan i diket gråter över sin bröder och systrar som ser,
men aldrig agerar, när grannen nedbruten försvinner mot återvinningsstationen.
Den handlingsförlamades kultur härskar

Från tankar om att det gäller att bryta mörkret innan dagen hinner fram