2018-11-13
Ensam bland oändliga meningar
slipar jag stålet i gräddvita hus
Undrar överlägset om framtiden
då gårdarna krymps och byggs om.
Finns det någon plats i husets väntrum
för den som inte har sitt mål.
Blir så ensam utan hus och kamp,
när vinden klyver våra sista träd.
Vill ändå upp på nocken för att
titta bakåt innan hissen går ner.
Nu är det gjort och vad skall vi
ångra och tolerera.

Från tankar om att i varje hus finns det rum (för dig)