I den mörka hallen växer inga blåbär och sockerkakan ångar fram i ugnen.
Fyra nära vänner sover över på den impregnerade altanen, men några smulor från sockerkakan rullar ner på plankorna och lockar till sig korna från ängen.
I morgon skall vi alla ut och segla med flytvästar och en lunchkorg fylld med mjölk och smågodis. Nu efteråt kan vi berätta att båtarna försvann och återfanns aldrig, men seglarna och deras flytvästar bildade en kör för sjösjuka och strandsatta i Marrakech. De underhöll sina familjer på distans och sjöng vidare på många konserter.
Varför har man dessa altanfester? Är det för sin egen skull, eller för att glädja andra, eller reta grannen som inte är bjuden, eller för att imponera på bostadsområdet, eller för att få den gamla julskinkan att äntligen ta slut, eller att få en sliten patina på altandäcket, eller för att bli bjudna till andras altanfester, eller för att bara leva ett liv utan ansvar för sina egna idéer innan de rann ut i avloppet.

Från tankar om att ha störst altan är viktigare än husets storlek